Diabetes

Klarare bild av hur blodsockernivå påverkar risker vid diabetes typ 1

Nu presenteras en stor studie om blodsockernivåers koppling till risker för organpåverkan hos personer med diabetes typ 1. Studien kan vara med och utgöra ett … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

vara med och utgöra ett viktigt underlag för diabetesvården, menar forskarna.

\n\nDet handlar om en svensk studie, publicerad i tidskriften BMJ (British Medical Journal) som omfattar drygt 10 000 vuxna och barn med diabetes typ 1. Med hjälp av svenska diabetesregister har personerna i studien kunnat följas under åtta till tjugo års tid.\nForskarna har analyserat vilka risker som finns vid olika nivåer av långtidsblodsocker, alltså genomsnittliga blodsockernivåer över två-tre månaders tid. Resultaten i studien blir extra intressanta i ljuset av att det saknas internationell konsensus om vilken blodsockernivå som är den bästa att eftersträva.\n\n

Risker vid olika nivåer

\nDen genomsnittliga blodsockernivån mäts i vården sedan många år med en biomarkör som kallas HbA1c. I Sverige är målsättningen hos vuxna att personer med diabetes typ 1 ska ha HbA1c på 52 mmol/mol eller lägre, och barn 47 mmol/mol eller lägre. På andra håll i världen ligger riktvärdena på mellan 48 och 58 och är ofta högre hos barn än vuxna.\nAv studien framgår att ett värde över 52 mmol/mol ökar risken för milda förändringar på ögon och njurar. Synhotande ögonskador uppstår främst vid betydligt högre värden. Att hålla sig på 52 eller lägre minskar alltså risken för organpåverkan, men ett värde under 48 visade inte ytterligare riskminskning.\n– Vi kunde inte se att det förekom färre organskador vid dessa lägre nivåer. När det gällde medvetslöshet och kramper, som är relativt ovanligt, såg vi en viss riskökning vid lägre HbA1c. Patienter som har ett lågt HbA1c behöver vara medvetna om att de inte har alltför mycket låga glukosvärden, svängningar i blodsockret eller ansträngningar att hantera sin diabetes, säger Marcus Lind, professor i diabetologi och förstaförfattare bakom publiceringen.\n

Kunskap också för föräldrar

I studien har Marcus Lind, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare vid NU-sjukvården i Uddevalla, delat huvudansvar med Johnny Ludvigsson, senior professor vid Linköpings universitet, med diabetes hos barn som specialområde.\n– Att bättre känna till sambandet mellan blodsockernivå och risk är ytterst viktigt då vården, samhället, patienter och föräldrar använder stora resurser för att nå en viss blodsockernivå, säger Johnny Ludvigsson. Att uppnå ett lågt HbA1c kan för vissa kräva att barn behöver väckas flera gånger per natt, extra glukosmonitorering och noga hänsyn till diet och fysisk aktivitet dag efter dag, vilket kan bli extremt betungande.

Titel:

HbA1c level as a risk factor for retinopathy and nephropathy in children and adults with type 1 diabetes: Swedish population based cohort study; https://gubox.box.com/s/9y4swbaywe7nsk77zuy4sj0rr434ttb1

Källa: Sahlgrenska akademin

\n\n\n\n\n\n

\n\n\n\n

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...