Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Kan virus ligga bakom utvecklingen av celiaki?

Forskare vid Lunds universitet har fått ett anslag på 23 miljoner från den amerikanska hälsomyndigheten NIH. Tillsammans med kollegor i USA och Finland ska de … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Forskare vid Lunds universitet har fått ett anslag på 23 miljoner från den amerikanska hälsomyndigheten NIH. Tillsammans med kollegor i USA och Finland ska de analysera 20 000 avföringsprover från barn. – Målet är att identifiera ett eller flera virus som kan utlösa en eventuell infektion som leder till att man får celiaki. I så fall kan man fundera på om celiaki går att vaccinera bort, säger Daniel Agardh läkare vid Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor och forskargruppschef vid Lunds universitet.

Barnen som kommer från flera olika länder ingår i TEDDY-studien och har under många år lämnat avföringsprover. Några barn har med tiden utvecklat celiaki, andra inte, och detta ger forskarna möjligheten att studera om barnen under sin uppväxt haft någon virusinfektion som senare kan kopplas till att de insjuknat i celiaki (glutenintolerans).\nEn analys av avföringsproverna visar om det förekommer arvsmassa från olika virus. Den visar också tarmflorans sammansättning av godartade och mindre godartade bakterier.\n– Vi vill se om det finns någon rubbning i, eller skillnader i, uppbyggnaden av olika tarmbakterier innan sjukdomen uppstod. Vi vill också undersöka om en tarmrubbning i så fall kan kopplas till, en tarminfektion, intag av antibiotika eller probiotika, säger Daniel Agardh.

Tidigare mag- tarminfektion

Studien bygger på tidigare fynd som visat att virus och kosten är bland de viktigaste faktorerna bakom utvecklingen av celiaki hos barn med ärftlig risk.\n– Ett av fynden är att föräldrar till barn som utvecklat celiaki rapporterat att de utsatts för en mag- tarminfektion tre månader före insjuknandet. Ett annat fynd kommer från en mindre studie där de som utvecklat förstadium till celiaki med så kallade autoantikroppar påvisade i blodet hade högre förekomst av enterovirus i sina prover än de som inte utvecklade autoantikroppar.

Vanligt förkylningsvirus

Enterovirus är ett av våra vanliga förkylningsvirus. Förekomst av särskilda autoantikroppar i blodet visar att immunförsvaret reagerat på intag av gluten genom att orsaka en inflammation i tunntarmen vilket leder till att slemhinnan förstörs. Gluten är ett protein som finns i vete, korn och råg och obehandlad celiaki leder till näringsbrist då tarmen inte kan ta upp näring. Behandlingen består i glutenfri kost resten av livet. Studien ska genomföras under fyra år och sker i samarbete med forskare vid Baylor College of Medicine, University of Florida och universitetet i Tammerfors i Finland. Det är den hittills mest omfattande i sitt slag i världen.

Källa: Medicinska fakultet vid Lunds universitet

Mot en lösning på celiakins gåta

Daniel Agaards forskning och TEDDY-studien finns att läsa i Dietisten #4.20 – Allergi & celiaki



Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.