Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Kan virus ligga bakom utvecklingen av celiaki?

Forskare vid Lunds universitet har fått ett anslag på 23 miljoner från den amerikanska hälsomyndigheten NIH. Tillsammans med kollegor i USA och Finland ska de … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Forskare vid Lunds universitet har fått ett anslag på 23 miljoner från den amerikanska hälsomyndigheten NIH. Tillsammans med kollegor i USA och Finland ska de analysera 20 000 avföringsprover från barn. – Målet är att identifiera ett eller flera virus som kan utlösa en eventuell infektion som leder till att man får celiaki. I så fall kan man fundera på om celiaki går att vaccinera bort, säger Daniel Agardh läkare vid Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor och forskargruppschef vid Lunds universitet.

Barnen som kommer från flera olika länder ingår i TEDDY-studien och har under många år lämnat avföringsprover. Några barn har med tiden utvecklat celiaki, andra inte, och detta ger forskarna möjligheten att studera om barnen under sin uppväxt haft någon virusinfektion som senare kan kopplas till att de insjuknat i celiaki (glutenintolerans).\nEn analys av avföringsproverna visar om det förekommer arvsmassa från olika virus. Den visar också tarmflorans sammansättning av godartade och mindre godartade bakterier.\n– Vi vill se om det finns någon rubbning i, eller skillnader i, uppbyggnaden av olika tarmbakterier innan sjukdomen uppstod. Vi vill också undersöka om en tarmrubbning i så fall kan kopplas till, en tarminfektion, intag av antibiotika eller probiotika, säger Daniel Agardh.

Tidigare mag- tarminfektion

Studien bygger på tidigare fynd som visat att virus och kosten är bland de viktigaste faktorerna bakom utvecklingen av celiaki hos barn med ärftlig risk.\n– Ett av fynden är att föräldrar till barn som utvecklat celiaki rapporterat att de utsatts för en mag- tarminfektion tre månader före insjuknandet. Ett annat fynd kommer från en mindre studie där de som utvecklat förstadium till celiaki med så kallade autoantikroppar påvisade i blodet hade högre förekomst av enterovirus i sina prover än de som inte utvecklade autoantikroppar.

Vanligt förkylningsvirus

Enterovirus är ett av våra vanliga förkylningsvirus. Förekomst av särskilda autoantikroppar i blodet visar att immunförsvaret reagerat på intag av gluten genom att orsaka en inflammation i tunntarmen vilket leder till att slemhinnan förstörs. Gluten är ett protein som finns i vete, korn och råg och obehandlad celiaki leder till näringsbrist då tarmen inte kan ta upp näring. Behandlingen består i glutenfri kost resten av livet. Studien ska genomföras under fyra år och sker i samarbete med forskare vid Baylor College of Medicine, University of Florida och universitetet i Tammerfors i Finland. Det är den hittills mest omfattande i sitt slag i världen.

Källa: Medicinska fakultet vid Lunds universitet

Mot en lösning på celiakins gåta

Daniel Agaards forskning och TEDDY-studien finns att läsa i Dietisten #4.20 – Allergi & celiaki



Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.