Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Kan virus ligga bakom utvecklingen av celiaki?

Forskare vid Lunds universitet har fått ett anslag på 23 miljoner från den amerikanska hälsomyndigheten NIH. Tillsammans med kollegor i USA och Finland ska de … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Forskare vid Lunds universitet har fått ett anslag på 23 miljoner från den amerikanska hälsomyndigheten NIH. Tillsammans med kollegor i USA och Finland ska de analysera 20 000 avföringsprover från barn. – Målet är att identifiera ett eller flera virus som kan utlösa en eventuell infektion som leder till att man får celiaki. I så fall kan man fundera på om celiaki går att vaccinera bort, säger Daniel Agardh läkare vid Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor och forskargruppschef vid Lunds universitet.

Barnen som kommer från flera olika länder ingår i TEDDY-studien och har under många år lämnat avföringsprover. Några barn har med tiden utvecklat celiaki, andra inte, och detta ger forskarna möjligheten att studera om barnen under sin uppväxt haft någon virusinfektion som senare kan kopplas till att de insjuknat i celiaki (glutenintolerans).\nEn analys av avföringsproverna visar om det förekommer arvsmassa från olika virus. Den visar också tarmflorans sammansättning av godartade och mindre godartade bakterier.\n– Vi vill se om det finns någon rubbning i, eller skillnader i, uppbyggnaden av olika tarmbakterier innan sjukdomen uppstod. Vi vill också undersöka om en tarmrubbning i så fall kan kopplas till, en tarminfektion, intag av antibiotika eller probiotika, säger Daniel Agardh.

Tidigare mag- tarminfektion

Studien bygger på tidigare fynd som visat att virus och kosten är bland de viktigaste faktorerna bakom utvecklingen av celiaki hos barn med ärftlig risk.\n– Ett av fynden är att föräldrar till barn som utvecklat celiaki rapporterat att de utsatts för en mag- tarminfektion tre månader före insjuknandet. Ett annat fynd kommer från en mindre studie där de som utvecklat förstadium till celiaki med så kallade autoantikroppar påvisade i blodet hade högre förekomst av enterovirus i sina prover än de som inte utvecklade autoantikroppar.

Vanligt förkylningsvirus

Enterovirus är ett av våra vanliga förkylningsvirus. Förekomst av särskilda autoantikroppar i blodet visar att immunförsvaret reagerat på intag av gluten genom att orsaka en inflammation i tunntarmen vilket leder till att slemhinnan förstörs. Gluten är ett protein som finns i vete, korn och råg och obehandlad celiaki leder till näringsbrist då tarmen inte kan ta upp näring. Behandlingen består i glutenfri kost resten av livet. Studien ska genomföras under fyra år och sker i samarbete med forskare vid Baylor College of Medicine, University of Florida och universitetet i Tammerfors i Finland. Det är den hittills mest omfattande i sitt slag i världen.

Källa: Medicinska fakultet vid Lunds universitet

”Mot en lösning på celiakins gåta”

Daniel Agaards forskning och TEDDY-studien finns att läsa i Dietisten #4.20 – Allergi & celiaki



Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.