Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Kan virus ligga bakom utvecklingen av celiaki?

Forskare vid Lunds universitet har fått ett anslag på 23 miljoner från den amerikanska hälsomyndigheten NIH. Tillsammans med kollegor i USA och Finland ska de … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Forskare vid Lunds universitet har fått ett anslag på 23 miljoner från den amerikanska hälsomyndigheten NIH. Tillsammans med kollegor i USA och Finland ska de analysera 20 000 avföringsprover från barn. – Målet är att identifiera ett eller flera virus som kan utlösa en eventuell infektion som leder till att man får celiaki. I så fall kan man fundera på om celiaki går att vaccinera bort, säger Daniel Agardh läkare vid Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor och forskargruppschef vid Lunds universitet.

Barnen som kommer från flera olika länder ingår i TEDDY-studien och har under många år lämnat avföringsprover. Några barn har med tiden utvecklat celiaki, andra inte, och detta ger forskarna möjligheten att studera om barnen under sin uppväxt haft någon virusinfektion som senare kan kopplas till att de insjuknat i celiaki (glutenintolerans).\nEn analys av avföringsproverna visar om det förekommer arvsmassa från olika virus. Den visar också tarmflorans sammansättning av godartade och mindre godartade bakterier.\n– Vi vill se om det finns någon rubbning i, eller skillnader i, uppbyggnaden av olika tarmbakterier innan sjukdomen uppstod. Vi vill också undersöka om en tarmrubbning i så fall kan kopplas till, en tarminfektion, intag av antibiotika eller probiotika, säger Daniel Agardh.

Tidigare mag- tarminfektion

Studien bygger på tidigare fynd som visat att virus och kosten är bland de viktigaste faktorerna bakom utvecklingen av celiaki hos barn med ärftlig risk.\n– Ett av fynden är att föräldrar till barn som utvecklat celiaki rapporterat att de utsatts för en mag- tarminfektion tre månader före insjuknandet. Ett annat fynd kommer från en mindre studie där de som utvecklat förstadium till celiaki med så kallade autoantikroppar påvisade i blodet hade högre förekomst av enterovirus i sina prover än de som inte utvecklade autoantikroppar.

Vanligt förkylningsvirus

Enterovirus är ett av våra vanliga förkylningsvirus. Förekomst av särskilda autoantikroppar i blodet visar att immunförsvaret reagerat på intag av gluten genom att orsaka en inflammation i tunntarmen vilket leder till att slemhinnan förstörs. Gluten är ett protein som finns i vete, korn och råg och obehandlad celiaki leder till näringsbrist då tarmen inte kan ta upp näring. Behandlingen består i glutenfri kost resten av livet. Studien ska genomföras under fyra år och sker i samarbete med forskare vid Baylor College of Medicine, University of Florida och universitetet i Tammerfors i Finland. Det är den hittills mest omfattande i sitt slag i världen.

Källa: Medicinska fakultet vid Lunds universitet

”Mot en lösning på celiakins gåta”

Daniel Agaards forskning och TEDDY-studien finns att läsa i Dietisten #4.20 – Allergi & celiaki



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.