Märkningsregler och folkhälsa

Katarina Ladenfors 8 mars, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Kan EU-gemensamma märkningsregler för livsmedelsförpackningar förbättra folkhälsan?

I dag saknas EU-gemensam framsides-märkning av livsmedelsförpackningar med fokus på hälsa. Den frivilliga re-glering som finns hittar vi i förordningen om närings- och hälsopåståenden. Förordningen syftar till att skydda konsumenter genom att säkerställa att påståenden är sanna, vetenskapligt välgrundade och inte vilseledande. Exempel på ett påstående som tillåts är ”högt proteininnehåll” under förutsättning att livsmedlet innehåller tillräcklig mängd av ämnet.

Utöver denna reglering finns krav på att märka livsmedel med ingrediensförteckning och näringsdeklaration enligt den så kallade Informationsförordningen. Genom att förordningen gjort det obligatoriskt att ange näringsinnehåll och ingredienser på livsmedelsförpackningar kan konsumenterna fatta medvetna beslut om sin kost. Utmaningen för den vanliga konsumenten är dock att det kan vara ganska komplicerat att avgöra om ett livsmedel är nyttigare än ett annat bara genom denna information.

Därför pågår just nu diskussioner på EU-nivå om att ta fram en gemensam framsidesmärkning med fokus på hälsa. En uppenbar fördel med en sådan märkning är just enhetlighet inom hela unionen.

En annan fördel är att det blir betydligt enklare för konsumenterna att jämföra olika produkters näringsegenskaper mot varandra, när köpbeslutet ska fattas i butiken.

Ytterligare en fördel är att det skulle ge ett incitament för livsmedelsproducenter att produkt-utveckla med fokus på hälsa.

Det finns i dag framsidesmärkning med fokus på hälsa på nationell nivå. I Sverige har vi Nyckelhålet som använts i över 30 år och som även används i våra nordiska grannländer.

Märkningen Nutri score finns också och används i bland annat Frankrike. Märkningen har utvecklats för att hjälpa konsumenter att fatta hälsosammare kostval genom att ge en enkel visuell representation av produkters näringsprofil genom färger och bokstäver. Till skillnad från Nyckelhål-et måste producenten använda märkningen på samtliga erbjudna produkter, vilket innebär att även mindre nyttiga livsmedel går att jämföra.

Jag tror att en EU-gemensam framsidesmärkning med fokus på hälsa har potential att förbättra folkhälsan. Märkningen behöver dock ta hänsyn till de olika ländernas folkhälsoutmaningar och mattraditioner, varför initiativet och framtagandet bör ske inom EU. Jag tror nämligen att det skulle vara svårt att enas om en redan befintlig märkning.

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...