Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Märkningsregler och folkhälsa

Katarina Ladenfors 8 mars, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Adobestock

Kan EU-gemensamma märkningsregler för livsmedelsförpackningar förbättra folkhälsan?

I dag saknas EU-gemensam framsides-märkning av livsmedelsförpackningar med fokus på hälsa. Den frivilliga re-glering som finns hittar vi i förordningen om närings- och hälsopåståenden. Förordningen syftar till att skydda konsumenter genom att säkerställa att påståenden är sanna, vetenskapligt välgrundade och inte vilseledande. Exempel på ett påstående som tillåts är ”högt proteininnehåll” under förutsättning att livsmedlet innehåller tillräcklig mängd av ämnet. 

Utöver denna reglering finns krav på att märka livsmedel med ingrediensförteckning och näringsdeklaration enligt den så kallade Informationsförordningen. Genom att förordningen gjort det obligatoriskt att ange näringsinnehåll och ingredienser på livsmedelsförpackningar kan konsumenterna fatta medvetna beslut om sin kost. Utmaningen för den vanliga konsumenten är dock att det kan vara ganska komplicerat att avgöra om ett livsmedel är nyttigare än ett annat bara genom denna information. 

Därför pågår just nu diskussioner på EU-nivå om att ta fram en gemensam framsidesmärkning med fokus på hälsa. En uppenbar fördel med en sådan märkning är just enhetlighet inom hela unionen.

En annan fördel är att det blir betydligt enklare för konsumenterna att jämföra olika produkters näringsegenskaper mot varandra, när köpbeslutet ska fattas i butiken.

Ytterligare en fördel är att det skulle ge ett incitament för livsmedelsproducenter att produkt-utveckla med fokus på hälsa. 

Det finns i dag framsidesmärkning med fokus på hälsa på nationell nivå. I Sverige har vi Nyckelhålet som använts i över 30 år och som även används i våra nordiska grannländer.

Märkningen Nutri score finns också och används i bland annat Frankrike. Märkningen har utvecklats för att hjälpa konsumenter att fatta hälsosammare kostval genom att ge en enkel visuell representation av produkters näringsprofil genom färger och bokstäver. Till skillnad från Nyckelhål-et måste producenten använda märkningen på samtliga erbjudna produkter, vilket innebär att även mindre nyttiga livsmedel går att jämföra. 

Jag tror att en EU-gemensam framsidesmärkning med fokus på hälsa har potential att förbättra folkhälsan. Märkningen behöver dock ta hänsyn till de olika ländernas folkhälsoutmaningar och mattraditioner, varför initiativet och framtagandet bör ske inom EU. Jag tror nämligen att det skulle vara svårt att enas om en redan befintlig märkning.



Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.