Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Märkningsregler och folkhälsa

Katarina Ladenfors 8 mars, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Adobestock

Kan EU-gemensamma märkningsregler för livsmedelsförpackningar förbättra folkhälsan?

I dag saknas EU-gemensam framsides-märkning av livsmedelsförpackningar med fokus på hälsa. Den frivilliga re-glering som finns hittar vi i förordningen om närings- och hälsopåståenden. Förordningen syftar till att skydda konsumenter genom att säkerställa att påståenden är sanna, vetenskapligt välgrundade och inte vilseledande. Exempel på ett påstående som tillåts är ”högt proteininnehåll” under förutsättning att livsmedlet innehåller tillräcklig mängd av ämnet. 

Utöver denna reglering finns krav på att märka livsmedel med ingrediensförteckning och näringsdeklaration enligt den så kallade Informationsförordningen. Genom att förordningen gjort det obligatoriskt att ange näringsinnehåll och ingredienser på livsmedelsförpackningar kan konsumenterna fatta medvetna beslut om sin kost. Utmaningen för den vanliga konsumenten är dock att det kan vara ganska komplicerat att avgöra om ett livsmedel är nyttigare än ett annat bara genom denna information. 

Därför pågår just nu diskussioner på EU-nivå om att ta fram en gemensam framsidesmärkning med fokus på hälsa. En uppenbar fördel med en sådan märkning är just enhetlighet inom hela unionen.

En annan fördel är att det blir betydligt enklare för konsumenterna att jämföra olika produkters näringsegenskaper mot varandra, när köpbeslutet ska fattas i butiken.

Ytterligare en fördel är att det skulle ge ett incitament för livsmedelsproducenter att produkt-utveckla med fokus på hälsa. 

Det finns i dag framsidesmärkning med fokus på hälsa på nationell nivå. I Sverige har vi Nyckelhålet som använts i över 30 år och som även används i våra nordiska grannländer.

Märkningen Nutri score finns också och används i bland annat Frankrike. Märkningen har utvecklats för att hjälpa konsumenter att fatta hälsosammare kostval genom att ge en enkel visuell representation av produkters näringsprofil genom färger och bokstäver. Till skillnad från Nyckelhål-et måste producenten använda märkningen på samtliga erbjudna produkter, vilket innebär att även mindre nyttiga livsmedel går att jämföra. 

Jag tror att en EU-gemensam framsidesmärkning med fokus på hälsa har potential att förbättra folkhälsan. Märkningen behöver dock ta hänsyn till de olika ländernas folkhälsoutmaningar och mattraditioner, varför initiativet och framtagandet bör ske inom EU. Jag tror nämligen att det skulle vara svårt att enas om en redan befintlig märkning.



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.