Märkningsregler och folkhälsa

Katarina Ladenfors 8 mars, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Kan EU-gemensamma märkningsregler för livsmedelsförpackningar förbättra folkhälsan?

I dag saknas EU-gemensam framsides-märkning av livsmedelsförpackningar med fokus på hälsa. Den frivilliga re-glering som finns hittar vi i förordningen om närings- och hälsopåståenden. Förordningen syftar till att skydda konsumenter genom att säkerställa att påståenden är sanna, vetenskapligt välgrundade och inte vilseledande. Exempel på ett påstående som tillåts är ”högt proteininnehåll” under förutsättning att livsmedlet innehåller tillräcklig mängd av ämnet.

Utöver denna reglering finns krav på att märka livsmedel med ingrediensförteckning och näringsdeklaration enligt den så kallade Informationsförordningen. Genom att förordningen gjort det obligatoriskt att ange näringsinnehåll och ingredienser på livsmedelsförpackningar kan konsumenterna fatta medvetna beslut om sin kost. Utmaningen för den vanliga konsumenten är dock att det kan vara ganska komplicerat att avgöra om ett livsmedel är nyttigare än ett annat bara genom denna information.

Därför pågår just nu diskussioner på EU-nivå om att ta fram en gemensam framsidesmärkning med fokus på hälsa. En uppenbar fördel med en sådan märkning är just enhetlighet inom hela unionen.

En annan fördel är att det blir betydligt enklare för konsumenterna att jämföra olika produkters näringsegenskaper mot varandra, när köpbeslutet ska fattas i butiken.

Ytterligare en fördel är att det skulle ge ett incitament för livsmedelsproducenter att produkt-utveckla med fokus på hälsa.

Det finns i dag framsidesmärkning med fokus på hälsa på nationell nivå. I Sverige har vi Nyckelhålet som använts i över 30 år och som även används i våra nordiska grannländer.

Märkningen Nutri score finns också och används i bland annat Frankrike. Märkningen har utvecklats för att hjälpa konsumenter att fatta hälsosammare kostval genom att ge en enkel visuell representation av produkters näringsprofil genom färger och bokstäver. Till skillnad från Nyckelhål-et måste producenten använda märkningen på samtliga erbjudna produkter, vilket innebär att även mindre nyttiga livsmedel går att jämföra.

Jag tror att en EU-gemensam framsidesmärkning med fokus på hälsa har potential att förbättra folkhälsan. Märkningen behöver dock ta hänsyn till de olika ländernas folkhälsoutmaningar och mattraditioner, varför initiativet och framtagandet bör ske inom EU. Jag tror nämligen att det skulle vara svårt att enas om en redan befintlig märkning.

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...