Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Ny forskning kan knäcka allerginöten

Jordnötsallergi tillhör den typ av matallergier som kan orsaka
de mest allvarliga av reaktioner. Men den är inte luftburen.
Och forskningen visar att den både går att förebygga och att bota.

Agneta Renmark 21 oktober, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Portätt på Anna

Foto: Johan Kindbom

Man räknar med att ungefär två procent av svenskarna har allergi mot jordnötter, en andel som ökat under de senaste decennierna, enligt Anna Asarnoj, överläkare, docent och barnallergolog, som länge har länge forskat om matallergier vid Karolinska Institutet.

– Jordnötsallergi är en potentiellt livsfarlig allergi som man ska ha respekt för. Den växer sällan bort av sig själv och påverkar därmed livskvaliteten hos dem som drabbas, säger hon.

Däremot är den, tvärt emot vad många fortfarande tror, inte luftburen.

– Går man igenom den internationella medicinska databasen Pumed, som innehåller alla vetenskapliga artiklar, så finns inte ett enda rapporterat dödsfall på grund av luftburen jordnötsexponering.

Det finns alltså inga risker med att andas in och det är inte farligt att få jordnötter på huden. Att råka få i sig jordnötter är en helt annan sak, här ser man enstaka dödsfall i Sverige.

Tidigare fick föräldrar därför rådet att avvakta med att ge små barn jordnötter. Numera talar dock forskningen för att tidig exponering av såväl jordnötter som andra allergena livsmedel minskar risken för att utveckla allergi.

– Det är helt enkelt bättre för immunsystemet om barnet tidigt i livet kommer i kontakt med ett födoämne genom munnen och mag- och tarmkanalen, i stället för via huden.

För att inte barn ska riskera att sätta hela nötter i halsen bör de ges i form av exempelvis jordnötssmör. Det krävs även viss regelbundenhet – inte att man bara testar en gång.

För den som redan har drabbats av allergi finns det hopp. Anna Asarnoj leder en forskningsstudie där barn med jordnötsallergi får träna upp sin förmåga att tåla jordnötter bättre. Metoden kallas oral immunterapi och går ut på att man får äta mycket små doser av ett livsmedel. Doserna trappas långsamt upp, enligt ett strikt schema, och intas sedan dagligen under tre års tid.

– Våra och andras forskningsresultat tyder på att den här typen av behandling kan vara väldigt effektiv. Det gäller framför allt barn och unga mellan ungefär ett och 17 år, där mellan 60 och 80 procent tål betydligt mer jordnöt efter behandlingen, enligt publicerade randomiserade och kontrollerade studier.

Ju äldre försökspersonerna är, desto sämre funkar det. Allra bäst effekt uppnås innan fyra års ålder; för vuxna finns ingen signifikant effekt alls.

Än så länge används behandlingen mest i forskningsstudier och man vet inte hur långtidseffekten ser ut. Men oral immunterapi börjar nu införas i liten skala på allergikliniker.

– Hittar vi lösningen på hur man botar jordnötsallergi så kan man applicera den kunskapen även på andra allergier. I fram­tiden hoppas jag att vi kan ge oral immunterapi mot alla de vanligaste matallergierna och på så vis både kunna bota och säkerställa att patienten inte utvecklar nya.



Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.