Ny forskning kan knäcka allerginöten
Jordnötsallergi tillhör den typ av matallergier som kan orsaka
de mest allvarliga av reaktioner. Men den är inte luftburen.
Och forskningen visar att den både går att förebygga och att bota.
Man räknar med att ungefär två procent av svenskarna har allergi mot jordnötter, en andel som ökat under de senaste decennierna, enligt Anna Asarnoj, överläkare, docent och barnallergolog, som länge har länge forskat om matallergier vid Karolinska Institutet.
– Jordnötsallergi är en potentiellt livsfarlig allergi som man ska ha respekt för. Den växer sällan bort av sig själv och påverkar därmed livskvaliteten hos dem som drabbas, säger hon.
Däremot är den, tvärt emot vad många fortfarande tror, inte luftburen.
– Går man igenom den internationella medicinska databasen Pumed, som innehåller alla vetenskapliga artiklar, så finns inte ett enda rapporterat dödsfall på grund av luftburen jordnötsexponering.
Det finns alltså inga risker med att andas in och det är inte farligt att få jordnötter på huden. Att råka få i sig jordnötter är en helt annan sak, här ser man enstaka dödsfall i Sverige.
Tidigare fick föräldrar därför rådet att avvakta med att ge små barn jordnötter. Numera talar dock forskningen för att tidig exponering av såväl jordnötter som andra allergena livsmedel minskar risken för att utveckla allergi.
– Det är helt enkelt bättre för immunsystemet om barnet tidigt i livet kommer i kontakt med ett födoämne genom munnen och mag- och tarmkanalen, i stället för via huden.
För att inte barn ska riskera att sätta hela nötter i halsen bör de ges i form av exempelvis jordnötssmör. Det krävs även viss regelbundenhet – inte att man bara testar en gång.
För den som redan har drabbats av allergi finns det hopp. Anna Asarnoj leder en forskningsstudie där barn med jordnötsallergi får träna upp sin förmåga att tåla jordnötter bättre. Metoden kallas oral immunterapi och går ut på att man får äta mycket små doser av ett livsmedel. Doserna trappas långsamt upp, enligt ett strikt schema, och intas sedan dagligen under tre års tid.
– Våra och andras forskningsresultat tyder på att den här typen av behandling kan vara väldigt effektiv. Det gäller framför allt barn och unga mellan ungefär ett och 17 år, där mellan 60 och 80 procent tål betydligt mer jordnöt efter behandlingen, enligt publicerade randomiserade och kontrollerade studier.
Ju äldre försökspersonerna är, desto sämre funkar det. Allra bäst effekt uppnås innan fyra års ålder; för vuxna finns ingen signifikant effekt alls.
Än så länge används behandlingen mest i forskningsstudier och man vet inte hur långtidseffekten ser ut. Men oral immunterapi börjar nu införas i liten skala på allergikliniker.
– Hittar vi lösningen på hur man botar jordnötsallergi så kan man applicera den kunskapen även på andra allergier. I framtiden hoppas jag att vi kan ge oral immunterapi mot alla de vanligaste matallergierna och på så vis både kunna bota och säkerställa att patienten inte utvecklar nya.
