Jobbstress kopplas till specifika riskfaktorer för hjärtsjukdom

Forskning baserad på data från Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning SCAPIS, stärker nu kopplingarna mellan stress och hjärt-kärlsjukdom genom att visa att dåliga psykosociala arbetsförhållanden har en koppling till specifika riskfaktorer.

30 augusti, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Syftet med den aktuella studien var att undersöka sambanden mellan ogynnsamma psykosociala arbetsförhållanden och markörer för hjärt-kärlsjukdom så som blodtryck, kolesterol, ateroskleros (plack i kärlen) och det metabola syndromet, vilket uppstår när en person lever med minst tre av riskfaktorerna övervikt/stort midjemått, högt blodtryck, förhöjt fastesocker och förhöjda kolesterolvärden.

– Vår studie visade att ”en spänd arbetsmiljö ”, det vill säga kombinationen av höga krav och små möjligheter att påverka sitt arbete var associerat med låga nivåer av det goda HDL-kolesterolet hos kvinnor och metabolt syndrom hos män, medan ”passivt arbete” - låga krav och små möjligheter att påverka sitt arbete - var associerat med diastolisk hypertoni hos kvinnor, säger Mia Söderberg, docent i arbets- och miljömedicin, leg psykolog, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Studien omfattar 3 882 personer 50‒64 år som ingick i Göteborgsdelen av SCAPIS och är genomförd med hänsyn till variablerna ålder, utbildning, rökning, fysisk träning, allmäntillstånd, stress och BMI. Deltagarna i studien fick fylla i ett extra frågeformulär med fokus på förhållandena på jobbet. Forskarnas mål är att deras forskning så småningom ska resultera i nya och bättre sätt att motverka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom på arbetsplatser.

Scandinavian Journal of Public Health

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.