Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Jobbstress kopplas till specifika riskfaktorer för hjärtsjukdom

Forskning baserad på data från Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning SCAPIS, stärker nu kopplingarna mellan stress och hjärt-kärlsjukdom genom att visa att dåliga psykosociala arbetsförhållanden har en koppling till specifika riskfaktorer.

30 augusti, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning
Jobbstress kopplas till specifika riskfaktorer för hjärtsjukdom

Foto: Pressbild

Syftet med den aktuella studien var att undersöka sambanden mellan ogynnsamma psykosociala arbetsförhållanden och markörer för hjärt-kärlsjukdom så som blodtryck, kolesterol, ateroskleros (plack i kärlen) och det metabola syndromet, vilket uppstår när en person lever med minst tre av riskfaktorerna övervikt/stort midjemått, högt blodtryck, förhöjt fastesocker och förhöjda kolesterolvärden.

– Vår studie visade att ”en spänd arbetsmiljö ”, det vill säga kombinationen av höga krav och små möjligheter att påverka sitt arbete var associerat med låga nivåer av det goda HDL-kolesterolet hos kvinnor och metabolt syndrom hos män, medan ”passivt arbete” - låga krav och små möjligheter att påverka sitt arbete - var associerat med diastolisk hypertoni hos kvinnor, säger Mia Söderberg, docent i arbets- och miljömedicin, leg psykolog, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Studien omfattar 3 882 personer 50‒64 år som ingick i Göteborgsdelen av SCAPIS och är genomförd med hänsyn till variablerna ålder, utbildning, rökning, fysisk träning, allmäntillstånd, stress och BMI. Deltagarna i studien fick fylla i ett extra frågeformulär med fokus på förhållandena på jobbet. Forskarnas mål är att deras forskning så småningom ska resultera i nya och bättre sätt att motverka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom på arbetsplatser.

Scandinavian Journal of Public Health



Profilen

Frida Axberg: Hon simmar mot strömmen

En matsmart dietist och kreativ företagare som brinner för god nutrition. Frida Axberg vill öka kunskapen om hur man förebygger och behandlar under­näring och demenssjukdom med hjälp av en holistisk syn på måltiden.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.31.14
Agneta Renmark 10 april, 2026 8 minuters läsning
FridaAxberg_0G2A5339_FotografEmmaIngolf

Foto: Emma Ingolf


Dela artikeln

Forskning

Sondnäring baserad på vanliga livsmedel – vad visar forskningen?

Allt fler patienter och anhöriga visar intresse för att använda sondnäring baserad på vanliga livsmedel. Utvecklingen öppnar för nya arbetssätt där dietister kan bidra med kunskap, trygghet och utveckling av praxis.

Dietisten
Redaktionen 10 april, 2026 6 minuters läsning
AdobeStock_533507771

Foto: AdobeStock


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.