Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Forskning

Digitalisering i vården skapar nya risker

It kan göra vård enklare och mer effektiv. Men med it-systemen kommer risker, för intrång och för vård som inte fungerar överhuvudtaget. Forskare på FOI har kartlagt riskerna med hälso- och sjukvårdens digitalisering.

27 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Digitalisering i vården skapar nya risker
Stock.adobe.com

Hälso- och sjukvård har i hög grad digitaliserats inom allt från högspecialiserade delar av sjukhus till trygghetslarm i hemvård.

– Men det är nog informationsflödena som inneburit den största skillnaden. Att alla har tillgång till information när den behövs, säger förste forskare Daniel Eidenskog som i samarbete med Ulrika Eckersand och Eva Mittermaier skrivit rapporten Digitaliseringens risker i hälso- och sjukvård. Den gavs ut i början av 2023 och har bland annat uppmärksammats vid e-hälsokonferensen Vitalis.

Som i många verksamheter som digitaliserats uppstår risker. FOI:s forskare har identifierat tre grundproblem.

  • Osäkra system leder till risker för patienter, personal och omgivning.
  • Olämpliga system minskar effektiviteten eller ökar belastningen på personalen.
  • Opålitlig infrastruktur leder till följdproblem i system som förlitar sig på infrastrukturen.
  • För att motverka de risker som finns resonerar forskarna i rapporten kring fem aspekter för att göra it-systemen tillförlitliga men ändå ha nödvändig tillgänglighet.

    Vårdens skyddsvärda system måste vara tillgängliga för många och exponeras därför för angrepp- och intrångsförsök, någon som ökar vid anslutning till internet. Systemens komplexitet är en starkt bidragande orsak till att ökad exponering är farlig.

    – Komplexa system är ett generellt it-problem. Dagens hårdvara tillåter dig att använda mycket komplex mjukvara, säger Daniel Eidenskog. Enligt rapporten leder komplexiteten till oöverskådliga system som i praktiken är omöjliga att säkerhetstesta och analysera på tillräcklig nivå.

    En it-störning kan exempelvis innebära att journalhantering, receptförskrivning och provanalyser inte fungerar. Daniel Eidenskog berättar att det har varit oroväckande lätt att hitta exempel där bristande it-säkerhet skapat stor skada inom hälso- och sjukvård.

    – Det gjorde lite ont att se alla exempel på händelser som inträffat på grund av it-system eller hanteringen av dem. Det handlar om både dödsfall och psykiskt lidande.

    Han ser dock ingen väg tillbaka.

    – Men vi måste fortsätta att jobba för att minska riskerna. Alternativet är att skippa all it inom vården, säger han.

    Digitaliseringens risker i hälso- och sjukvård


    Dela artikeln

    Forskning

    Olika kosthållningar – olika utmaningar

    Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

    Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
    AdobeStock_430354398
    Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

    Dela artikeln

    Kostråd & riktlinjer

    Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

    Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

    Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
    Matkorg
    Adobe.stock

    Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

    Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

    – I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

    För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

    – Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

    Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

    Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.