Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Forskning

Digitalisering i vården skapar nya risker

It kan göra vård enklare och mer effektiv. Men med it-systemen kommer risker, för intrång och för vård som inte fungerar överhuvudtaget. Forskare på FOI har kartlagt riskerna med hälso- och sjukvårdens digitalisering.

27 november, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Digitalisering i vården skapar nya risker

Foto: Stock.adobe.com

Hälso- och sjukvård har i hög grad digitaliserats inom allt från högspecialiserade delar av sjukhus till trygghetslarm i hemvård.

– Men det är nog informationsflödena som inneburit den största skillnaden. Att alla har tillgång till information när den behövs, säger förste forskare Daniel Eidenskog som i samarbete med Ulrika Eckersand och Eva Mittermaier skrivit rapporten Digitaliseringens risker i hälso- och sjukvård. Den gavs ut i början av 2023 och har bland annat uppmärksammats vid e-hälsokonferensen Vitalis.

Som i många verksamheter som digitaliserats uppstår risker. FOI:s forskare har identifierat tre grundproblem.

  • Osäkra system leder till risker för patienter, personal och omgivning.
  • Olämpliga system minskar effektiviteten eller ökar belastningen på personalen.
  • Opålitlig infrastruktur leder till följdproblem i system som förlitar sig på infrastrukturen.
  • För att motverka de risker som finns resonerar forskarna i rapporten kring fem aspekter för att göra it-systemen tillförlitliga men ändå ha nödvändig tillgänglighet.

    Vårdens skyddsvärda system måste vara tillgängliga för många och exponeras därför för angrepp- och intrångsförsök, någon som ökar vid anslutning till internet. Systemens komplexitet är en starkt bidragande orsak till att ökad exponering är farlig.

    – Komplexa system är ett generellt it-problem. Dagens hårdvara tillåter dig att använda mycket komplex mjukvara, säger Daniel Eidenskog. Enligt rapporten leder komplexiteten till oöverskådliga system som i praktiken är omöjliga att säkerhetstesta och analysera på tillräcklig nivå.

    En it-störning kan exempelvis innebära att journalhantering, receptförskrivning och provanalyser inte fungerar. Daniel Eidenskog berättar att det har varit oroväckande lätt att hitta exempel där bristande it-säkerhet skapat stor skada inom hälso- och sjukvård.

    – Det gjorde lite ont att se alla exempel på händelser som inträffat på grund av it-system eller hanteringen av dem. Det handlar om både dödsfall och psykiskt lidande.

    Han ser dock ingen väg tillbaka.

    – Men vi måste fortsätta att jobba för att minska riskerna. Alternativet är att skippa all it inom vården, säger han.

    Digitaliseringens risker i hälso- och sjukvård


    Dela artikeln

    Diabetes

    Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

    Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

    Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
    IMG_1364

    Foto: AdobeStock



    Forskning

    40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

    Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

    Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
    AdobeStock_179140824

    Foto: AdobeStock

    Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

    Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

    I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

    Kombination ger kraftigt ökad risk

    Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

    Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

    ”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

    Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

    Läs mer om studien HÄR.



    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.