Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Digitalisering i vården skapar nya risker

It kan göra vård enklare och mer effektiv. Men med it-systemen kommer risker, för intrång och för vård som inte fungerar överhuvudtaget. Forskare på FOI har kartlagt riskerna med hälso- och sjukvårdens digitalisering.

27 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Digitalisering i vården skapar nya risker
Stock.adobe.com

Hälso- och sjukvård har i hög grad digitaliserats inom allt från högspecialiserade delar av sjukhus till trygghetslarm i hemvård.

– Men det är nog informationsflödena som inneburit den största skillnaden. Att alla har tillgång till information när den behövs, säger förste forskare Daniel Eidenskog som i samarbete med Ulrika Eckersand och Eva Mittermaier skrivit rapporten Digitaliseringens risker i hälso- och sjukvård. Den gavs ut i början av 2023 och har bland annat uppmärksammats vid e-hälsokonferensen Vitalis.

Som i många verksamheter som digitaliserats uppstår risker. FOI:s forskare har identifierat tre grundproblem.

  • Osäkra system leder till risker för patienter, personal och omgivning.
  • Olämpliga system minskar effektiviteten eller ökar belastningen på personalen.
  • Opålitlig infrastruktur leder till följdproblem i system som förlitar sig på infrastrukturen.
  • För att motverka de risker som finns resonerar forskarna i rapporten kring fem aspekter för att göra it-systemen tillförlitliga men ändå ha nödvändig tillgänglighet.

    Vårdens skyddsvärda system måste vara tillgängliga för många och exponeras därför för angrepp- och intrångsförsök, någon som ökar vid anslutning till internet. Systemens komplexitet är en starkt bidragande orsak till att ökad exponering är farlig.

    – Komplexa system är ett generellt it-problem. Dagens hårdvara tillåter dig att använda mycket komplex mjukvara, säger Daniel Eidenskog. Enligt rapporten leder komplexiteten till oöverskådliga system som i praktiken är omöjliga att säkerhetstesta och analysera på tillräcklig nivå.

    En it-störning kan exempelvis innebära att journalhantering, receptförskrivning och provanalyser inte fungerar. Daniel Eidenskog berättar att det har varit oroväckande lätt att hitta exempel där bristande it-säkerhet skapat stor skada inom hälso- och sjukvård.

    – Det gjorde lite ont att se alla exempel på händelser som inträffat på grund av it-system eller hanteringen av dem. Det handlar om både dödsfall och psykiskt lidande.

    Han ser dock ingen väg tillbaka.

    – Men vi måste fortsätta att jobba för att minska riskerna. Alternativet är att skippa all it inom vården, säger han.

    Digitaliseringens risker i hälso- och sjukvård


    Dela artikeln

    Kan viktmedicin skydda minnet?

    Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

    Dietisten
    Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
    Webbild liggande (2)
    Adobe.stock

    Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

    I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

    Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

    Lägre demensrisk i observationsstudier 

    Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

    Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

    Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

    En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

    Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

    Äldre och sköra behöver särskilt följas 

    Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

    Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

    Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


    Dela artikeln

    Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

    En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

    Dietisten
    Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
    Webbild liggande (1)
    Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

    Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

    En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

    Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

    Kortfattade svar kräver följdfrågor 

    Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

    Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

    Källa: Göteborgs universitet.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.