Ett första mål med studierna är att finna identifiera proteiner och omsättningsprodukter i blodet som kan orsaka störd glukosomsättning bland individer, inklusive eventuella könsskillnader. Nästa steg är analys av kostnadseffektiva sätt att bedriva dietinterventioner, alltså att försöka få en så hälsosam kosthållning som möjligt i riskgrupper för utveckling av typ 2-diabetes.

– Kortsiktigt ska vi hitta grupperingar som kan acceptera kostråden, för att sedan kunna ge generella råd för hela befolkningen. Här i vårt västerländska samhälle kommer det troligen att handla om varianter av Medelhavskost. I Sydafrika är en nyckel att försöka minska på kolhydratintaget, säger Tommy Olsson, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, och ansvarig för den svenska delen.

I studierna ingår 1 000 individer i Sydafrika, 500 som flyttat från Ghana till Sverige och 900 i Sverige. Analyserna av biomarkörer för utveckling av störd glukosomsättning inklusive typ 2-diabetes görs med så kallad proteomik (undersökning av stora mängder data om proteiner) samt metabolomik (analys av små molekyler).

I hälsoekonomiska analyser studeras kostnadseffektivitet av olika tänkbara dietförändringar. Detta relateras till vad som bedöms genomförbart på ett realistiskt sätt, via semistrukturerade intervjuer i enlighet med frågeområden i en förutbestämd intervjuguide. Detta görs med individer som bedöms vara i riskgrupp för utveckling av typ 2-diabetes samt patientorganisationer och hälsovårdsorganisationer.

Projektet har beviljats 4 500 000 kronor i bidrag från Vinnova och löptiden är november 2022 till december 2025.