Gastroenterologi

Ingen ökning av tjock- eller ändtarmscancer efter fetmakirurgi

Risken för tjock- eller ändtarmscancer ökar inte efter fetmakirurgi, visar en studie från Göteborgs universitet. Resultaten väntas få betydelse för personer som överväger att genomgå … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Fetma är en känd riskfaktor för flera cancerformer, däribland kolorektalcancer, alltså cancer i tjock- eller ändtarm. Det är sedan tidigare känt att den totala cancerrisken minskar för patienter med fetma om de genomgår fetmakirurgi, så kallad bariatrisk kirurgi.\nBeträffande just kolorektalcancer har det dock kommit studier som visat på ökad risk efter bariatrisk kirurgi, medan andra rapporterat om minskad risk. Dessa motstridiga resultat har väckt oro kring kirurgin, och visat på behovet av mer långsiktiga studier som analyserar effekten av bariatrisk kirurgi på risken för kolorektalcancer.\nDen aktuella studien, publicerad i tidskriften PLOS ONE, bygger på data från SOS-studien, Swedish Obese Subjects, som startades 1987 och leds och koordineras från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, samt data från bland annat Cancerregistret vid Socialstyrelsen.

Mer än 20 års uppföljning

Forskarna studerade en grupp på 2 007 patienter som genomgick fetmakirurgi, och jämförde med en kontrollgrupp om 2 040 individer som inte fetmaopererades. Grupperna var i övrigt jämförbara beträffande bland annat kön, ålder, kroppssammansättning, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, psykosociala variabler och personlighetsdrag.\nUppföljningstiden i studien hade ett medianvärde på drygt 22 år. Under denna tid skedde en påtaglig viktnedgång i kirurgigruppen, medan kontrollgruppen i stort sett låg kvar på ursprungvikt. Antalet fall av i kolorektalcancer under uppföljningen var 58 i kirurgigruppen, och 67 i kontrollgruppen.

Hög klinisk relevans

– Slutsatsen från studien är att man inte kan verifiera att bariatrisk kirurgi leder till förändringar i kolorektalcancerrisk hos patienter med fetma, ett resultat som är av hög klinisk relevans, konstaterar Magdalena Taube, docent i molekylär medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och studiens försteförfattare.\nSOS-studien är den enda prospektiva kontrollerade studien i världen som undersöker mycket långsiktiga effekter av fetmakirurgi jämfört med konventionell fetmabehandling. Långsiktigheten har varit avgörande för den nu aktuella slutsatsen, att risken för kolorektalcancer inte ökar efter fetmakirurgi.\n– Bariatrisk kirurgi leder till viktminskning och ökad hälsa hos flertalet patienter, men det är viktigt att fortsätta med sunda levnadsvanor samt gå på regelbundna kontroller även efter kirurgi, avslutar Magdalena Taube.

Titel: Long-term incidence of colorectal cancer after bariatric surgery or usual care in the Swedish obese subjects study

Källa: Sahlgrenska akademin

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...

Folkhälsa

Ny rapport: Snabb energi ersätter måltider – unga mest påverkade

Trots att 9 av 10 svenskar uppger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid väljer många i praktiken snabba energilösningar. Det visar en stor internationell studie.

Nina Granberg 3 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 3 minuters läsning

Svenskarna har bra koll på vad en hälsosam måltid innehåller. Ändå äter endast en av tio tillräckligt med frukt och grönt, och mer än en tredjedel konsumerar regelbundet energidrycker, energibars, shakes eller kosttillskott.

Trenden är särskilt tydlig bland unga, som prioriterar snabbhet framför näring i en stressad vardag. Det visar The Vegocracy Report 2026, en internationell undersökning som för femte året i rad djupdyker i våra matvanor.

9 av 10 svenskar säger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid. Men i praktiken krockar ambitionen ofta med vardagens tempo. När tiden inte räcker till blir maten något som ska lösas snabbt snarare än ett medvetet val. 36 procent av svenskarna konsumerar snabb energi, som energidryck, shakes, bars och kosttillskott, flera gånger i veckan och nästan varannan av dem gör det för att få tiden att räcka till.

Unga prioriterar snabbhet framför näring

Bakom siffrorna finns en generation som enligt rapporten tydligt slits mellan höga krav, tidsbrist och önskan om bättre hälsa. 59 procent av Gen Z, 18–29 år, i Sverige konsumerar snabba energilösningar flera gånger i veckan och 19 procent gör det varje dag. Samtidigt oroar sig 52 procent över att deras kost har en negativ påverkan på hälsan, en ökning med 24 procentenheter sedan förra årets mätning.

25 procent av Gen Z uppger att de inte äter tillräckligt med frukt och grönt eftersom de ersätter det med snabb energi. 47 procent väljer oftare mat som ger snabb energi än mat som ger långsiktiga hälsofördelar.

– Jag är sällan särskilt oroad över att unga dricker en shake eller äter en bar då och då. För ungdomar som tränar hårt kan den typen av produkter vara praktiska komplement ibland. Problemet är snarare det man riskerar att välja bort som en följd av det man stoppar i sig. När snabb energi börjar ersätta frukt, grönsaker och vanlig mat, blir det mer bekymmersamt ur ett näringsperspektiv, kommenterar Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

Låg tilltro till produkterna

Rapporten visar också en klyfta mellan konsumtion och tilltro. 88 procent av svenskarna uppger att de inte tror att snabba energikällor lever upp till vad de lovar. Endast 3 procent känner tilltro till att protein- och energiboostade produkter ger tillräckligt med näring. 54 procent svarar att de inte vet hur produkterna påverkar den långvariga hälsan.

Däremot uppger 77 procent att de vet vilken mat som ger långvarig energi och inte bara en kort energikick.

Endast 11 procent av svenskarna äter tillräckligt med frukt och grönt, motsvarande 400 gram per dag enligt WHO:s rekommendationer. De vanligaste orsakerna till att inte äta tillräckligt är att man saknar inspiration, (31 procent) eller att man inte har tid, (28 procent). Ekonomiska skäl anges som skäl av 27 procent.

The Vegocracy Report bygger på en internationell undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Picadeli. Studien omfattar över 12 000 intervjuer med män och kvinnor i åldern 18–65 år i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Minst 1 000 intervjuer genomfördes i varje land. Intervjuerna genomfördes mellan november 2025 och januari 2026.