Forskning

IBS i tonåren går oftast över – och kan påverkas

Två av tre tonåringar med irritabel tarm (IBS) uppfyller inte längre kriterierna för sjukdomen i unga vuxenår. Det visar en svensk långtidsstudie som följt drygt 2 500 personer. Forskarna konstaterar också att flera faktorer hos unga som ökar risken för vuxen-IBS är påverkbara.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 9 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Kunskapen om hur IBS utvecklas från tonår till vuxenliv har hittills varit begränsad, trots att faktorer i tidig ålder antas ha betydelse för sjukdomsförloppet.

Den aktuella studien, publicerad i Gastroenterology, bygger på data från den svenska födelsekohorten BAMSE vid Karolinska Institutet. Totalt ingick 2 539 personer födda på 1990-talet, som vid 16 och 24 års ålder rapporterade IBS-symtom enligt en internationellt etablerad skattningsmodell.

IBS är inte ett statiskt tillstånd

Den starkaste riskfaktorn för IBS vid 24 års ålder var att ha haft IBS redan i tonåren. Samtidigt visade resultaten att prognosen ofta är god. Två av tre deltagare som uppfyllde IBS-kriterier vid 16 års ålder gjorde det inte längre vid 24.

– Våra resultat visar att IBS hos unga inte är ett statiskt tillstånd. För många förbättras symtomen över tid, och samtidigt kan vi nu bättre identifiera dem som löper ökad risk för kvarstående besvär, säger Jessica Sjölund, forskande läkare inom gastroenterologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Utöver IBS i tonåren identifierades flera faktorer som ökade risken för IBS i unga vuxenår, däribland återkommande buksmärta, psykologisk stress, nedsatt självskattad hälsa, otillräcklig sömn och födoöverkänslighet. En särskilt stark riskfaktor för att IBS vid 16 års ålder skulle kvarstå var att minst en förälder hade IBS.

Förebyggande insatser

– Sambandet mellan generationer tyder på att både genetiska faktorer och delade miljö- och beteendemönster spelar roll. Det öppnar också för förebyggande strategier riktade till familjer där IBS redan finns, säger Ola Olén, överläkare i pediatrisk gastroenterologi och adjungerad professor vid Karolinska Institutet.

Forskarna betonar att resultaten är kliniskt relevanta eftersom flera av de identifierade riskfaktorerna är potentiellt påverkbara. Magnus Simrén, överläkare och professor i gastroenterologi vid Sahlgrenska akademin, säger:

– Tidiga insatser kring sömn, psykiskt välbefinnande och mag-tarmbesvär i tonåren, och i familjer där flera är drabbade, skulle kunna minska risken för långvariga symtom senare i livet

Läs mer HÄR.

Livsmedel

Svensk studie synar ultraprocessad mat

En högre andel ultraprocessad mat hängde ihop med mer tillsatt socker och mindre fullkorn och fibrer i en svensk studie. Men resultaten visar också hur svårt det är att dra alla ultraprocessade livsmedel över en kam. Både näringsrika bröd och berikad barnmat kan hamna i samma kategori som läsk och godis.

Redaktionen 2 november, 2026 • 3 minuters läsning

Forskare har analyserat uppgifter om matvanor hos drygt 6 700 deltagare i Livsmedelsverkets tre nationella Riksmatenundersökningar. Underlaget omfattar vuxna mellan 18 och 80 år, ungdomar och småbarn....

Geriatrik

Vegetarisk kost och styrketräning ökade äldres muskelmassa

Äldre som åt lakto-ovo-vegetariskt och styrketränade ökade både sin muskelmassa och styrka i en nederländsk studie. Men proteinintaget blev lägre än hos dem som åt blandkost, och forskarna kunde inte säkerställa att kostuppläggen var likvärdiga för muskelmassan.

Redaktionen 30 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

När fler äldre väljer att äta mer växtbaserat väcks frågor om hur kosten kan stödja muskelmassa och fysisk funktion. I den randomiserade IMPACT-studien undersökte forskare vad som hände när personer från 55 års ålder kombinerade styrketräning med antingen lakto-ovo-vegetarisk kost eller blandkost.

Totalt deltog 108 personer. Båda grupperna fick kostrådgivning med målet att nå minst 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. I den vegetariska gruppen skulle minst 60 procent av proteinet komma från växtriket. Blandkostgruppen skulle i stället få minst 60 procent från animaliska livsmedel. Samtidigt genomförde deltagarna tre styrketräningspass i veckan under tolv veckor.

Återkommande stöd med matvalen

Deltagarna valde själva sina livsmedel, men fick stöd genom en gruppträff och fem individuella rådgivningstillfällen. Ett praktiskt råd till båda grupperna var att sikta på omkring 25–30 gram protein per måltid.

För den vegetariska gruppen handlade rådgivningen bland annat om att använda soja, baljväxter, nötter och fullkorn som proteinkällor. Ägg och mejeriprodukter ingick också, medan kött och fisk uteslöts.

Deltagarna fick receptförslag, information om proteinrika livsmedel och stöd i att välja kött- och mejerialternativ. Matregistreringar användes för att följa intaget och anpassa rådgivningen.

Båda grupperna ökade muskelmassan

Efter tolv veckor hade muskelmassan i armar och ben ökat med i genomsnitt 0,38 kilo i den vegetariska gruppen och 0,66 kilo i blandkostgruppen. Båda grupperna förbättrade också sin benstyrka och förmåga att resa sig från en stol. För dessa funktionstester sågs inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna.

Proteinintaget nådde i genomsnitt målet i båda grupperna, men skilde sig tydligt åt: 1,24 gram per kilo kroppsvikt och dag i den vegetariska gruppen, jämfört med 1,58 gram i blandkostgruppen.

Studien var utformad för att undersöka om vegetarisk kost kunde ge resultat som inte var sämre än blandkost inom förutbestämda gränser. Det kunde forskarna inte fastställa för muskelmassan. Resultaten ska därför inte tolkas som att kostuppläggen har visats vara likvärdiga.

Samtidigt visar studien att deltagarna kunde bygga muskler med vegetarisk kost inom ett upplägg med regelbunden träning och återkommande kostrådgivning. Eftersom proteinmängden skilde sig mellan grupperna går det inte att enkelt skilja betydelsen av proteinets ursprung från betydelsen av det totala intaget. Studien visar heller inte vad ett kostbyte utan motsvarande stöd och träning skulle innebära.

Källa: van Oppenraaij et al. Effects of a self-selected vegetarian compared with an omnivorous diet on protein intake and muscle mass in older adults during resistance exercise: the IMPACT randomized controlled trial. American Journal of Clinical Nutrition, 2026.