Forskning

IBS i tonåren går oftast över – och kan påverkas

Två av tre tonåringar med irritabel tarm (IBS) uppfyller inte längre kriterierna för sjukdomen i unga vuxenår. Det visar en svensk långtidsstudie som följt drygt 2 500 personer. Forskarna konstaterar också att flera faktorer hos unga som ökar risken för vuxen-IBS är påverkbara.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 9 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Kunskapen om hur IBS utvecklas från tonår till vuxenliv har hittills varit begränsad, trots att faktorer i tidig ålder antas ha betydelse för sjukdomsförloppet.

Den aktuella studien, publicerad i Gastroenterology, bygger på data från den svenska födelsekohorten BAMSE vid Karolinska Institutet. Totalt ingick 2 539 personer födda på 1990-talet, som vid 16 och 24 års ålder rapporterade IBS-symtom enligt en internationellt etablerad skattningsmodell.

IBS är inte ett statiskt tillstånd

Den starkaste riskfaktorn för IBS vid 24 års ålder var att ha haft IBS redan i tonåren. Samtidigt visade resultaten att prognosen ofta är god. Två av tre deltagare som uppfyllde IBS-kriterier vid 16 års ålder gjorde det inte längre vid 24.

– Våra resultat visar att IBS hos unga inte är ett statiskt tillstånd. För många förbättras symtomen över tid, och samtidigt kan vi nu bättre identifiera dem som löper ökad risk för kvarstående besvär, säger Jessica Sjölund, forskande läkare inom gastroenterologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Utöver IBS i tonåren identifierades flera faktorer som ökade risken för IBS i unga vuxenår, däribland återkommande buksmärta, psykologisk stress, nedsatt självskattad hälsa, otillräcklig sömn och födoöverkänslighet. En särskilt stark riskfaktor för att IBS vid 16 års ålder skulle kvarstå var att minst en förälder hade IBS.

Förebyggande insatser

– Sambandet mellan generationer tyder på att både genetiska faktorer och delade miljö- och beteendemönster spelar roll. Det öppnar också för förebyggande strategier riktade till familjer där IBS redan finns, säger Ola Olén, överläkare i pediatrisk gastroenterologi och adjungerad professor vid Karolinska Institutet.

Forskarna betonar att resultaten är kliniskt relevanta eftersom flera av de identifierade riskfaktorerna är potentiellt påverkbara. Magnus Simrén, överläkare och professor i gastroenterologi vid Sahlgrenska akademin, säger:

– Tidiga insatser kring sömn, psykiskt välbefinnande och mag-tarmbesvär i tonåren, och i familjer där flera är drabbade, skulle kunna minska risken för långvariga symtom senare i livet

Läs mer HÄR.

Forskning

Mindre viktökning när sockersötade drycker byttes ut

Att byta ut sockersötade drycker mot lightdryck eller vatten var kopplat till mindre viktökning över tid i en ny amerikansk långtidsstudie.

Nina Granberg 30 april, 2026 • Uppdaterades 1 maj, 2026 • 1 minuts läsning

Studien som nyligen publicerades i The American Journal of Clinical Nutrition bygger på data från tre stora prospektiva kohorter med vuxna deltagare som följts under många år. Forskarna analyserade hur förändringar i dryckesvanor hängde samman med förändringar i kroppsvikt.

Personer som ersatte sockersötade drycker med artificiellt sötade alternativ eller vatten gick i genomsnitt upp mindre i vikt än de som fortsatte med sockersötade drycker.

Forskarna framhåller att många tidigare observationsstudier byggt på enstaka kostmätningar, vilket kan ge mer osäkra resultat. I den nya analysen användes upprepade mätningar över tid, vilket bättre fångar förändrade vanor och minskar risken för omvänd kausalitet, exempelvis att personer byter till lightprodukter efter viktuppgång.

Enligt studien sågs liknande resultat när sockersötade drycker byttes ut mot lightdryck respektive vatten. Störst samband sågs hos personer med högre BMI vid studiestart.

Studien kan inte fastställa orsak och verkan, men resultaten ligger i linje med randomiserade studier där byte från sockersötade drycker ofta kopplats till lägre energiintag och bättre viktkontroll.

Läs mer HÄR.

Livsmedel

Ny modell utmanar synen på ultraprocessad mat

Begreppet ultraprocessad mat har fått stort genomslag i forskning, medier och samhällsdebatt. Men nu växer kritiken mot att dagens klassificering är för grov. Internationella forskare lanserar därför ett nytt system som ska väga in både processning, ingredienssammansättning och näringsvärde.

Nina Granberg 29 april, 2026 • Uppdaterades 30 april, 2026 • 2 minuters läsning

Diskussionen om så kallade ultraprocessade livsmedel, UPF, bygger i stor utsträckning på klassificeringssystemet NOVA. Där delas livsmedel in i olika grupper utifrån hur mycket de bearbetats...