Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Profilen

Anna Granström: "Jag vill vara en god förebild"

Anna Granström på länsdietis­t­­enheten Region Norrbotten har kämpat hårt för att lyfta dietisternas roll i vården och vikten av god nutritionsbehandling. – Det som drivit mig är att jag har varit så förbannad, säger hon.

Agneta Renmark 24 september, 2024 Uppdaterades 25 september, 2025 3 minuters läsning
Magnus Stenberg

I våras utsågs Anna Granström till Årets dietist, en utmärkelse som årligen delas ut av Dietisternas riksförbund, DRF.

– Det var nog många som undrade ”Vem sjutton är det där?” för det finns ju massor av dietister som har utmärkt sig betydligt mer än vad jag har gjort, säger hon när vi ses, så här några månader senare, på hennes arbetsplats på länsdietistenheten Region Norrbotten på Sunderby sjukhus.

Att Anna Granström alls blev dietist är som så mycket annat här i livet en slump. Hon hade börjat läsa kemi i Umeå, men insåg snabbt att det inte var hennes grej. En kompis, som läste till nutritionist i Stockholm, fick henne att välja det spåret i stället.

– Sedan kompletterade jag med dietistutbildningen i Göteborg för att kunna jobba som klinisk dietist, inte minst med tanke på arbetsmarknaden här uppe i norr.

En gång norrbottning, alltid norrbottning?

– Ja, jag trivs med mentaliteten här uppe, älskar vintersport och uppskattar att vi har fyra riktiga årstider. Åker jag utomlands på semester så längtar jag alltid hem igen.

Efter sin dietistexamen 1988 flyttade hon hem till Luleå, fick in en fot på sjukhuset och sedan har det rullat på. Efter att Sunderby sjukhus stod klart 1999 är det här hon har varit verksam.

Under hela sin karriär har Anna Granström kämpat för att dietisterna i Norrbotten ska få en tydligare och mer självklar roll.

– Det som drivit mig är att jag varit förbannad. Jag tyckte att utvecklingen gick så långsamt och att yrkesrollen blev marginaliserad där resten av vården inte efterfrågade våra kunskaper – vilket i sin tur gick ut över patienterna.

I Norrbotten finns fem sjukhus på 250 000 invånare. Förutom Sunderby även sjukhusen i Kiruna, Kalix, Gällivare och Piteå. Långa geografiska avstånd innebär bland annat att man som dietist måste vara generalist och jobba med både bredd och spets.

För att samla kompetensen och tillsammans bli starkare bildades en särskild länsdietistenhet 2013, något som Anna Granström var en viktig pådrivare av och sedan även blev enhetschef för.

– Det innebar att vi kunde fördela vårt arbete bättre. Vi har även gått från att vara 14 dietister i län­et till att nu vara 20.

Som enhetschef har hon varit drivande i arbetet med att ta fram tydliga och evidensbaserade riktlinjer som stöd vid nutritionsbehandling, att ta fram verksamhetsplaner, prioriteringsverktyg och rutiner, något som både underlättat arbetet och bidragit till en mer jämlik vård.

Kollegorna, som var de som nominerade Anna Granström till Årets Dietist, vittnar även om ett gott ledarskap där allas åsikter och idéer lyssnas in.

– Det jag blev gladast över var att de såg mig som en god förebild som var lojal mot verksamheten och satte laget före jaget.

Efter drygt tio år på tjänsten har hon dock precis valt att kliva av för att i stället jobba med pediatrik.

– Jag längtade efter att jobba kliniskt igen och kunna fokusera på det till 100 procent. Dessutom tror jag att det bara är nyttigt för en grupp att byta chef med jämna mellanrum.

Vad utmärker en bra dietist?

– Goda grundkunskaper och att hålla sig à jour. Det är viktigt att nätverka för att inte stagnera, men även att ifrågasätta för att driva utvecklingen framåt.


Dela artikeln

Debatt

Obesitas är en kronisk sjukdom: varför behandlar vi den fortfarande som ett tillfälligt problem?

Apoteket kan vara den saknade länken i en vårdmodell som idag brister i uppföljning och kontinuitet. Det menar dietisten Sara Bussqvist.

IMG_3189
Sara Bussqvist 6 augusti, 2026 Uppdaterades 10 augusti, 2026 3 minuters läsning
img-3189_720_0_1_thumb-red
Sara Bussqvist.

Obesitasvården står inför ett paradigmskifte. Nya läkemedel och ökad kunskap har förändrat synen på obesitas från ett livsstilsproblem till en kronisk sjukdom med biologiska, beteendemässiga och miljömässiga orsaker. Trots det präglas stora delar av vården fortfarande av ett kortsiktigt synsätt – där viktnedgång betraktas som målet, snarare än början på en livslång behandling. Medan behandlingsmöjligheterna utvecklas snabbt har vårdmodellerna inte följt med.

Viktnedgång är inte mållinjen

Viktnedgång ses alltför ofta som slutpunkten för behandlingen, när det i själva verket är starten på ett långt behandlingsförlopp. Följdsjukdomar, näringsstatus, psykisk hälsa och beteendestöd kräver fortsatt uppmärksamhet långt efter att behandlingen inletts.

Snabb viktnedgång till följd av bariatrisk kirurgi eller läkemedelsbehandling förändrar kroppen på sätt som kosten ensam inte kan kompensera för. En betydande del av viktnedgången vid läkemedelsbehandling kan bestå av förlust av muskelmassa. Brister på vitaminer och mineraler uppstår på ett förutsägbart sätt men fångas inte alltid upp i tid – det som inom näringsforskningen kallas 'dold hunger' – ett tillstånd där kaloriintaget verkar tillräckligt, men kroppen ändå saknar de mikronäringsämnen den behöver.

Obesitas förekommer dessutom sällan isolerat. Många patienter lever parallellt med diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller psykisk ohälsa. Långsiktiga resultat handlar därför inte bara om antalet förlorade kilo, utan om huruvida patienten kan hålla sin näringsstatus i balans och behålla kontakten med vården över tid.

Skam är ett medicinskt hinder

Många patienter upplever fortfarande sin obesitas som ett personligt misslyckande. Motgångar under behandlingen tolkas i moraliska snarare än kliniska termer. Patienter uteblir från uppföljning, drar sig från besök eller slutar ta sina läkemedel och kosttillskott. Kroniska sjukdomar kräver kontinuerlig kontakt med vården – skam bryter ner den kontakten. Vårdstrukturerna förstärker ofta problemet utan att ha för avsikt att göra det: systemet är uppbyggt kring enskilda behandlingstillfällen, och framgång mäts alltför ofta i kilo snarare än i hållbar hälsa.

Apoteket kan fylla en stor lucka

Ansvaret för den långsiktiga obesitasvården riskerar att splittras mellan olika vårdgivare. Nutritionsuppföljning, behandlingsstöd och löpande patientkontakt hamnar lätt mellan stolarna. Det är precis här apoteket kan spela en mycket större roll.

Apotekspersonalen tillhör de mest lättillgängliga vårdgivarna och är ofta en av de få vårdkontakter som faktiskt finns kvar under ett långt behandlingsförlopp. Deras roll handlar redan om betydligt mer än att lämna ut recept – dagligen hjälper de patienter att följa sina behandlingar, fångar upp biverkningar och stöttar dem genom komplexa läkemedelsregimer. Vid kroniska sjukdomar som diabetes och högt blodtryck är den typen av långsiktigt stöd redan en självklar del av apotekets arbete. Obesitasvården förtjänar samma synsätt – inte för att ersätta läkare eller dietister, utan för att säkra den kontinuitet som idag saknas.

Kronisk sjukdom kräver kronisk vård

Nästa fas i obesitasvården avgörs av om vården klarar att följa patienten även efter den första behandlingsinsatsen. Det kräver bättre uppföljning, tätare samverkan mellan professioner och ett större fokus på patientens långsiktiga hälsa än på siffran på vågen. Apoteket kan spela en avgörande roll i det arbetet – som en av vårdens mest tillgängliga aktörer, med möjlighet att stärka följsamhet och identifiera nutritionsrisker tidigt. Först när vårdsystemet tar ansvar för hela patientresan kan vi säga att vi behandlar obesitas som den kroniska sjukdom den faktiskt är.

Sara Bussqvist är leg. dietist och produktspecialist hos FitForMe, Sverige som erbjuder kosttillskott inom överviktsvård.



Kalkyler & Verktyg

Nya näringsvärden i Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har publicerat en ny version av Livsmedelsdatabasen med reviderade näringsvärden för ett stort antal livsmedel. Bland nyheterna finns analyser från projektet ”Fetter, mejerier och ägg 2025” samt kompletterande data om frukt och grönsaker från de norska och danska livsmedelsdatabaserna.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_214597522
AdobeStock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.