Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Profilen

Anna Granström: "Jag vill vara en god förebild"

Anna Granström på länsdietis­t­­enheten Region Norrbotten har kämpat hårt för att lyfta dietisternas roll i vården och vikten av god nutritionsbehandling. – Det som drivit mig är att jag har varit så förbannad, säger hon.

Agneta Renmark 24 september, 2024 Uppdaterades 25 september, 2025 3 minuters läsning

Foto: Magnus Stenberg

I våras utsågs Anna Granström till Årets dietist, en utmärkelse som årligen delas ut av Dietisternas riksförbund, DRF.

– Det var nog många som undrade ”Vem sjutton är det där?” för det finns ju massor av dietister som har utmärkt sig betydligt mer än vad jag har gjort, säger hon när vi ses, så här några månader senare, på hennes arbetsplats på länsdietistenheten Region Norrbotten på Sunderby sjukhus.

Att Anna Granström alls blev dietist är som så mycket annat här i livet en slump. Hon hade börjat läsa kemi i Umeå, men insåg snabbt att det inte var hennes grej. En kompis, som läste till nutritionist i Stockholm, fick henne att välja det spåret i stället.

– Sedan kompletterade jag med dietistutbildningen i Göteborg för att kunna jobba som klinisk dietist, inte minst med tanke på arbetsmarknaden här uppe i norr.

En gång norrbottning, alltid norrbottning?

– Ja, jag trivs med mentaliteten här uppe, älskar vintersport och uppskattar att vi har fyra riktiga årstider. Åker jag utomlands på semester så längtar jag alltid hem igen.

Efter sin dietistexamen 1988 flyttade hon hem till Luleå, fick in en fot på sjukhuset och sedan har det rullat på. Efter att Sunderby sjukhus stod klart 1999 är det här hon har varit verksam.

Under hela sin karriär har Anna Granström kämpat för att dietisterna i Norrbotten ska få en tydligare och mer självklar roll.

– Det som drivit mig är att jag varit förbannad. Jag tyckte att utvecklingen gick så långsamt och att yrkesrollen blev marginaliserad där resten av vården inte efterfrågade våra kunskaper – vilket i sin tur gick ut över patienterna.

I Norrbotten finns fem sjukhus på 250 000 invånare. Förutom Sunderby även sjukhusen i Kiruna, Kalix, Gällivare och Piteå. Långa geografiska avstånd innebär bland annat att man som dietist måste vara generalist och jobba med både bredd och spets.

För att samla kompetensen och tillsammans bli starkare bildades en särskild länsdietistenhet 2013, något som Anna Granström var en viktig pådrivare av och sedan även blev enhetschef för.

– Det innebar att vi kunde fördela vårt arbete bättre. Vi har även gått från att vara 14 dietister i län­et till att nu vara 20.

Som enhetschef har hon varit drivande i arbetet med att ta fram tydliga och evidensbaserade riktlinjer som stöd vid nutritionsbehandling, att ta fram verksamhetsplaner, prioriteringsverktyg och rutiner, något som både underlättat arbetet och bidragit till en mer jämlik vård.

Kollegorna, som var de som nominerade Anna Granström till Årets Dietist, vittnar även om ett gott ledarskap där allas åsikter och idéer lyssnas in.

– Det jag blev gladast över var att de såg mig som en god förebild som var lojal mot verksamheten och satte laget före jaget.

Efter drygt tio år på tjänsten har hon dock precis valt att kliva av för att i stället jobba med pediatrik.

– Jag längtade efter att jobba kliniskt igen och kunna fokusera på det till 100 procent. Dessutom tror jag att det bara är nyttigt för en grupp att byta chef med jämna mellanrum.

Vad utmärker en bra dietist?

– Goda grundkunskaper och att hålla sig à jour. Det är viktigt att nätverka för att inte stagnera, men även att ifrågasätta för att driva utvecklingen framåt.


Dela artikeln

Folkhälsa

Här är svenskarnas nya matvanor

Asiatisk mat är snart lika omtyckt som italiensk, matpriserna fortsätter att styra vad som hamnar på tallriken och klimatfrågan har tappat i betydelse. Det visar årets matundersökning från TV4 Köket.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 7 november, 2025 2 minuters läsning
IMG_1207

Foto: AdobeStock

Trots oro i omvärlden spelar maten en fortsatt viktig roll i svenskarnas vardag. Middagen beskrivs som dagens höjdpunkt, både som en stund för gemenskap och som ett kreativt tillfälle i köket. Klassisk husmanskost och italienska rätter som spaghetti bolognese, lasagne och pizza ligger fortfarande i topp. Samtidigt ökar intresset för asiatisk mat snabbt och är nu nästan lika stort som för det italienska köket.

Priset styr mer än förr

Sju av tio svenskar uppger att de är intresserade eller mycket intresserade av matlagning, och nio av tio vill lära sig mer, framför allt om asiatiska smaker, nya kombinationer och smarta genvägar i köket.

Men matlusten har fått sällskap av ökad prismedvetenhet. Fyra av tio säger att de väljer bort matvaror som blivit för dyra, främst nötkött, fläskkött, fisk och skaldjur. Samtidigt minskar matsvinnet när fler planerar sina inköp och lagar mat på rester.

IMG_1210
Kökets matundersökning 2025

Klimatet tappar

Hälsa påverkar matvalen i viss mån, men miljöhänsyn väger allt lättare. Att måltiden ska vara bra för klimatet har minskat i betydelse över tid, enligt undersökningen. Grönsaker är den matvara som flest förknippar med hälsa, och hälsoskäl är också den vanligaste anledningen till att välja vegetariskt. Den som avstår gör det oftast för att man inte tycker att vegetariskt smakar gott.

Tiktok ungas favorit

När svenskar söker matinspiration är matsajter den främsta källan, följt av familj, vänner och sociala medier. Google är startpunkt för de flesta receptsökningar, medan Instagram växer  och Tiktok dominerar bland yngre.

AI har börjat göra sitt intåg även i köket, men användningen är ännu låg: endast sex procent uppger att de använder tjänster som ChatGPT för matrelaterad information.

Fakta: Detta visar matundersökningen 2025

  • 7 av 10 är intresserade av matlagning
  • 9 av 10 vill lära sig mer,  främst om asiatisk mat
  • 4 av 10 väljer bort varor som blivit för dyra
  • 6 % använder AI-tjänster som ChatGPT för mattips
  • 1 av 3 äter vegetariskt till middag ibland
  • Grönsaker toppar listan över mat som förknippas med hälsa

Läs mer HÄR: TV4 Köket, oktober 2025



Kalkyler & Verktyg

Ny version av Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har nu släppt en ny version av Livsmedelsdatabasen. Den uppdaterade databasen innehåller bland annat justerade jodvärden och flera nya livsmedel.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 5 november, 2025 1 minuts läsning
IMG_1201

Foto: AdobeStock

Livsmedelsdatabasen innehåller information om mer än 2 500 livsmedel och rätter. För varje livsmedel redovisas värden för över 50 näringsämnen och komponenter. På sidan Sök näringsinnehåll finns databasen tillgänglig i sin senaste version. 

Via sökfunktionen går det att hitta detaljerad information om näringsinnehåll, och databasen kan även laddas ner i Excel eller nås via API för vidare användning i egna system.

Förändrade jodvärden

Jodvärdet för grädde har justerats, vilket innebär att alla beräknade livsmedel där grädde ingår också fått förändrade jodvärden.

Nya livsmedel

Den nya versionen av Livsmedelsdatabasen innehåller några nya livsmedel:

  • modersmjölksersättning
  • tillskottsnäring för småbarn
  • soyghurt, smaksatt och berikad
  • biryani, ris med grönsaker (vegetarisk)
  • béchamelsås med mjölk, fett 3 %, grädde
  • fisksås

Du hittar databasen på Livsmedelsverkets webbplats: Sök näringsinnehåll



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.