Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Varierad spädbarnskost kan minska risken för matallergi

I den här studien, publicerad i Pediatric Allergy and Immunology [1], undersökte vi hur variation eller diversitet av tilläggskost påverkar risken att utveckla matallergi. Vi använde data från NorthPop-studien, en stor populationsbaserad födelsekohort­studie som kommer att inkludera 10 000 familjer från Västerbotten vilka följs från graviditet tills dess att barnen når skolålder.

18 mars, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning

Foto: Stock.adobe.com

Matallergier hos barn är ett växande hälsoproblem [2] och tidigare forskning har visat att tidig introduktion av olika livsmedel kan minska risken för matallergi genom att främja immunsystemets toleransutveckling [3-5]. Vi har tidigare visat att Livsmedelsverkets uppdaterade kostråd från 2019 har implementerats väl bland svenska småbarnsfamiljer [6]. Dock har ingen studie tidigare undersökt betydelsen av hur ofta spädbarn äter olika typer av mat och dess direkta koppling till matallergier.

Metod

Studien inkluderade 2 060 barn från NorthPop för vilka föräldrarna lämnat information om kostintag under spädbarnstiden liksom om det fanns en diagnos för matallergi vid 18 månaders ålder. Kostens diversitet mättes dels genom att räkna antalet olika livsmedel som barnet hade introducerat, dels hur ofta olika livsmedel konsumerades, genom en frekvensenkät som fylldes i vid cirka 9 månaders ålder.

Utfallet definierades som kliniskt diagnostiserat fall av matallergi. Analyserna kontrollerades för systematiskt utvalda störfaktorer såsom amning, tidig introduktion av fast föda, socioekonomi och mammans härkomst, genom användning av en Directed Acyclic Graph [7].

Resultat

Vid 18 månaders ålder rapporterades att 100 barn (4,9 %) hade en läkardiagnosticerad matallergi. Att äta många olika typer av hälsosamma livsmedel, ofta vid 9 månaders ålder, var tydligt kopplat till lägre förekomst av matallergier vid 18 månaders ålder, jämfört med barn vars föräldrar rapporterat en låg diversitet av barnets kost och ett mindre frekvent intag. Barn som hade introducerat fler livsmedel vid 9 månaders ålder hade också en lägre risk för matallergi vid 18 månaders ålder jämfört med de som introducerades för färre livsmedel, oavsett hur ofta de ätit dessa livsmedel.

Den potentiellt skyddande effekten av variation av tilläggskost under spädbarnstiden var särskilt uttalad bland barn med eksem, vilket är ett intressant resultat som stärker hypotesen om så kallad dubbel allergenexponering. Den hypotesen föreslår att tidig oral exponering för allergener kan vara skyddande mot matallergier, medan tidig hudexponering, särskilt i frånvaro av oral exponering, kan öka risken för att utveckla allergier [8]. Hypotesen och forskningen som den lett till har påverkat riktlinjer som rekommenderar tidig introduktion av bland annat tillagat ägg och jordnöt [9].

Diskussion och slutsatser

Vår studie visar att ett frekvent intag och en större variation av livsmedel under spädbarnstiden kan spela roll för att minska risken för matallergier. Resultaten stärker hypotesen att tidig exponering för olika livsmedel bidrar till utvecklingen av oral tolerans och kan vara särskilt viktigt för barn med eksem.

Det finns flera goda skäl att främja variation av kost under barnets första levnadsår, inte minst i form av variation av grönsaker, frukt och baljväxter, samt att uppmuntra tidig introduktion av olika slags livsmedel som en del av hälsosamma matvanor [10]. Ytterligare forskning behövs för att utröna hur kostintag tidigt i livet påverkar allergirisk, men denna studie bidrar med värdefull kunskap som kan användas för att utveckla riktlinjer för spädbarnskost.



Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 Uppdaterades 9 februari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_243408452

Foto: AdobeStock

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.



Matallergi

På gång: Ny strategi för allergi och celiaki 

En nationell strategi och handlingsplan för allergiområdet är nu överlämnad till regeringen. Förslaget, som har tagits fram gemensamt av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, syftar till att skapa en tryggare tillvaro för de miljontals människor i Sverige som lever med allergier.

Nina Granberg 4 februari, 2026 Uppdaterades 5 februari, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock_1882152821-[Converted]

Foto: AdobeStock

Nationell strategi och handlingsplan 2026 för allergiområdet omfattar både hälso- och sjukvården och insatser i samhället.. Ett centralt fokus är trygg mat och tillförlitlig information i livsmedelskedjan, vilket har direkt bäring på dietisters arbete inom vård, rådgivning och offentliga måltider.

– ”Vårt mål är att personer med matallergi eller celiaki ska kunna känna sig trygga när de äter och att de inte drabbas av oväntade eller i vissa fall livshotande reaktioner”, säger Christina Nordin, generaldirektör på Livsmedelsverket.

Matallergi och celiaki

I strategin inkluderas både matallergi och celiaki. Även om celiaki inte är en allergi i medicinsk mening behandlas tillståndet tillsammans med allergier, bland annat eftersom livsmedelslagstiftningen ställer motsvarande krav på information och märkning av gluten som för allergener.

För dietister innebär detta att strategin tydligt berör det kliniska och förebyggande arbete som rör kostbehandling, utbildning och uppföljning vid både matallergi och celiaki.

Kunskap i hela livsmedelskedjan

Livsmedelsverkets del av handlingsplanen fokuserar på att stärka kunskapen i hela livsmedelskedjan, från tillverkning och import till tillagning och servering.

– ”Vi ser att det handlar om att öka kunskapen i alla led i livsmedelskedjan, från de som tillverkar eller importerar mat till de som tillagar och serverar”, säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och projektledare på Livsmedelsverket.

I förslaget ingår också att livsmedelskontrollen ska rikta ett ännu tydligare fokus mot frågor som är särskilt viktiga för personer med matallergi eller celiaki, till exempel korrekt märkning av allergener som ägg, jordnötter och vete. Detta är områden där dietister ofta bidrar med expertkunskap, både i rådgivande och utbildande roller.

Uppföljning i vården och minskat behov av specialkost

Strategin betonar vikten av uppföljning av barn och vuxna med allergi inom hälso- och sjukvården. Med bättre strukturer för uppföljning och möjlighet till friskförklaring kan onödiga eliminationsdieter minska.

Detta kan i sin tur leda till ett minskat behov av specialkost i förskola och skola, något som både kan förenkla måltidsverksamheten och minska risken för felserveringar. Dietister har här en central roll i att bedöma kostbehov, följa upp diagnoser och stödja patienter och verksamheter i att anpassa kosten på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

Extra fokus på förskola och skola

Eftersom matallergier är vanligare under barndomen ägnas särskild uppmärksamhet åt förskola och skola. Strategin pekar på behovet av bättre samordning av allergifrågor i skolan samt en översyn av befintligt informationsmaterial.

I dessa miljöer samverkar dietister ofta med elevhälsa, skolsköterskor och måltidspersonal, både kring individuella behov och mer övergripande rutiner för säker mat.

Den nationella strategin och handlingsplanen ska nu beredas vidare av regeringen.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.