Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Varierad spädbarnskost kan minska risken för matallergi

I den här studien, publicerad i Pediatric Allergy and Immunology [1], undersökte vi hur variation eller diversitet av tilläggskost påverkar risken att utveckla matallergi. Vi använde data från NorthPop-studien, en stor populationsbaserad födelsekohort­studie som kommer att inkludera 10 000 familjer från Västerbotten vilka följs från graviditet tills dess att barnen når skolålder.

18 mars, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning
Stock.adobe.com

Matallergier hos barn är ett växande hälsoproblem [2] och tidigare forskning har visat att tidig introduktion av olika livsmedel kan minska risken för matallergi genom att främja immunsystemets toleransutveckling [3-5]. Vi har tidigare visat att Livsmedelsverkets uppdaterade kostråd från 2019 har implementerats väl bland svenska småbarnsfamiljer [6]. Dock har ingen studie tidigare undersökt betydelsen av hur ofta spädbarn äter olika typer av mat och dess direkta koppling till matallergier.

Metod

Studien inkluderade 2 060 barn från NorthPop för vilka föräldrarna lämnat information om kostintag under spädbarnstiden liksom om det fanns en diagnos för matallergi vid 18 månaders ålder. Kostens diversitet mättes dels genom att räkna antalet olika livsmedel som barnet hade introducerat, dels hur ofta olika livsmedel konsumerades, genom en frekvensenkät som fylldes i vid cirka 9 månaders ålder.

Utfallet definierades som kliniskt diagnostiserat fall av matallergi. Analyserna kontrollerades för systematiskt utvalda störfaktorer såsom amning, tidig introduktion av fast föda, socioekonomi och mammans härkomst, genom användning av en Directed Acyclic Graph [7].

Resultat

Vid 18 månaders ålder rapporterades att 100 barn (4,9 %) hade en läkardiagnosticerad matallergi. Att äta många olika typer av hälsosamma livsmedel, ofta vid 9 månaders ålder, var tydligt kopplat till lägre förekomst av matallergier vid 18 månaders ålder, jämfört med barn vars föräldrar rapporterat en låg diversitet av barnets kost och ett mindre frekvent intag. Barn som hade introducerat fler livsmedel vid 9 månaders ålder hade också en lägre risk för matallergi vid 18 månaders ålder jämfört med de som introducerades för färre livsmedel, oavsett hur ofta de ätit dessa livsmedel.

Den potentiellt skyddande effekten av variation av tilläggskost under spädbarnstiden var särskilt uttalad bland barn med eksem, vilket är ett intressant resultat som stärker hypotesen om så kallad dubbel allergenexponering. Den hypotesen föreslår att tidig oral exponering för allergener kan vara skyddande mot matallergier, medan tidig hudexponering, särskilt i frånvaro av oral exponering, kan öka risken för att utveckla allergier [8]. Hypotesen och forskningen som den lett till har påverkat riktlinjer som rekommenderar tidig introduktion av bland annat tillagat ägg och jordnöt [9].

Diskussion och slutsatser

Vår studie visar att ett frekvent intag och en större variation av livsmedel under spädbarnstiden kan spela roll för att minska risken för matallergier. Resultaten stärker hypotesen att tidig exponering för olika livsmedel bidrar till utvecklingen av oral tolerans och kan vara särskilt viktigt för barn med eksem.

Det finns flera goda skäl att främja variation av kost under barnets första levnadsår, inte minst i form av variation av grönsaker, frukt och baljväxter, samt att uppmuntra tidig introduktion av olika slags livsmedel som en del av hälsosamma matvanor [10]. Ytterligare forskning behövs för att utröna hur kostintag tidigt i livet påverkar allergirisk, men denna studie bidrar med värdefull kunskap som kan användas för att utveckla riktlinjer för spädbarnskost.



Folkhälsa

När gillamarkeringar blir ett mått på trovärdighet

Gillamarkeringar, kommentarer och influencerns utseende kan väga tyngre än utbildning och vetenskapliga belägg när unga bedömer kostråd i sociala medier. Det visar en ny kvalitativ studie från Pakistan, där forskare undersökt hur information på Instagram, TikTok och Youtube påverkar synen på mat och hälsa.

Dietisten
Redaktionen 23 september, 2026 2 minuters läsning
Lajks
Populära influencers åsikter väger tyngre än vetenskap. Adobe.stock

Dela artikeln

Ätstörningar

Stor genetisk studie ger nya ledtrådar om ätstörningar

Hetsätningsbeteende och anorexia nervosa delar genetiska kopplingar till flera psykiatriska tillstånd – men skiljer sig när det gäller gener kopplade till bland annat kroppsvikt. Det visar en stor internationell studie som breddar den genetiska forskningen om ätstörningar.

Dietisten
Redaktionen 21 september, 2026 Uppdaterades 22 september, 2026 2 minuters läsning
Ätstörning
Hetsätning och anorexia delar genetiska kopplingar. Adobe.stock

Genetisk forskning om ätstörningar har hittills till stor del koncentrerats på anorexia nervosa. I en ny studie, publicerad i Nature Mental Health, har en stor internationell forskargrupp även undersökt genetiken bakom hetsätningsbeteende och jämfört resultaten med anorexia nervosa och olika undergrupper av sjukdomen.

Forskarna genomförde så kallade genomvida associationsstudier, GWAS, där genetiska variationer hos ett mycket stort antal människor jämförs. Analysen av hetsätningsbeteende omfattade drygt 39 000 personer med beteendet och mer än 1,2 miljoner kontroller. För anorexia nervosa ingick drygt 24 000 personer med diagnosen och närmare 1,25 miljoner kontroller. Deltagarna i huvudanalysen hade europeisk genetisk härkomst.

Likheter - men också tydliga skillnader 

Forskarna identifierade sex genetiska områden som var kopplade till hetsätningsbeteende. Bland dessa fanns områden som även tidigare har förknippats med högre BMI och beteenden relaterade till impulskontroll. För anorexia nervosa identifierades åtta genetiska områden.

När forskarna jämförde de genetiska mönstren framträdde både likheter och skillnader. Hetsätningsbeteende och anorexia nervosa hade liknande positiva genetiska samband med flera psykiatriska tillstånd. Däremot gick sambanden med kroppsliga egenskaper, som BMI och andra antropometriska mått, i motsatta riktningar.

En viktig observation var samtidigt att merparten av de genetiska signalerna för både hetsätningsbeteende och anorexia nervosa inte kunde förklaras av BMI. Resultaten talar därmed för att biologin bakom ätstörningsbeteenden är mer komplex än en genetisk benägenhet för hög eller låg kroppsvikt.

Studera symtom och beteenden

Forskarna framhåller också värdet av att studera symtom och beteenden över diagnosgränserna. Ätstörningsdiagnoser kan överlappa och förändras över tid, medan exempelvis hetsätning förekommer vid flera olika ätstörningar. Genom att studera sådana beteenden separat kan forskningen ge ytterligare kunskap om den bakomliggande biologin.

De betonar samtidigt behovet av framtida studier som inkluderar fler ätstörningsdiagnoser och människor med olika genetisk härkomst.

Källa: Termorshuizen JD et al. Genomic meta-analyses of binge-eating behavior and anorexia nervosa yield insights into the unique and shared biology of eating disorder phenotypes. Nature Mental Health, 2026.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.