Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Varierad spädbarnskost kan minska risken för matallergi

I den här studien, publicerad i Pediatric Allergy and Immunology [1], undersökte vi hur variation eller diversitet av tilläggskost påverkar risken att utveckla matallergi. Vi använde data från NorthPop-studien, en stor populationsbaserad födelsekohort­studie som kommer att inkludera 10 000 familjer från Västerbotten vilka följs från graviditet tills dess att barnen når skolålder.

18 mars, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning

Foto: Stock.adobe.com

Matallergier hos barn är ett växande hälsoproblem [2] och tidigare forskning har visat att tidig introduktion av olika livsmedel kan minska risken för matallergi genom att främja immunsystemets toleransutveckling [3-5]. Vi har tidigare visat att Livsmedelsverkets uppdaterade kostråd från 2019 har implementerats väl bland svenska småbarnsfamiljer [6]. Dock har ingen studie tidigare undersökt betydelsen av hur ofta spädbarn äter olika typer av mat och dess direkta koppling till matallergier.

Metod

Studien inkluderade 2 060 barn från NorthPop för vilka föräldrarna lämnat information om kostintag under spädbarnstiden liksom om det fanns en diagnos för matallergi vid 18 månaders ålder. Kostens diversitet mättes dels genom att räkna antalet olika livsmedel som barnet hade introducerat, dels hur ofta olika livsmedel konsumerades, genom en frekvensenkät som fylldes i vid cirka 9 månaders ålder.

Utfallet definierades som kliniskt diagnostiserat fall av matallergi. Analyserna kontrollerades för systematiskt utvalda störfaktorer såsom amning, tidig introduktion av fast föda, socioekonomi och mammans härkomst, genom användning av en Directed Acyclic Graph [7].

Resultat

Vid 18 månaders ålder rapporterades att 100 barn (4,9 %) hade en läkardiagnosticerad matallergi. Att äta många olika typer av hälsosamma livsmedel, ofta vid 9 månaders ålder, var tydligt kopplat till lägre förekomst av matallergier vid 18 månaders ålder, jämfört med barn vars föräldrar rapporterat en låg diversitet av barnets kost och ett mindre frekvent intag. Barn som hade introducerat fler livsmedel vid 9 månaders ålder hade också en lägre risk för matallergi vid 18 månaders ålder jämfört med de som introducerades för färre livsmedel, oavsett hur ofta de ätit dessa livsmedel.

Den potentiellt skyddande effekten av variation av tilläggskost under spädbarnstiden var särskilt uttalad bland barn med eksem, vilket är ett intressant resultat som stärker hypotesen om så kallad dubbel allergenexponering. Den hypotesen föreslår att tidig oral exponering för allergener kan vara skyddande mot matallergier, medan tidig hudexponering, särskilt i frånvaro av oral exponering, kan öka risken för att utveckla allergier [8]. Hypotesen och forskningen som den lett till har påverkat riktlinjer som rekommenderar tidig introduktion av bland annat tillagat ägg och jordnöt [9].

Diskussion och slutsatser

Vår studie visar att ett frekvent intag och en större variation av livsmedel under spädbarnstiden kan spela roll för att minska risken för matallergier. Resultaten stärker hypotesen att tidig exponering för olika livsmedel bidrar till utvecklingen av oral tolerans och kan vara särskilt viktigt för barn med eksem.

Det finns flera goda skäl att främja variation av kost under barnets första levnadsår, inte minst i form av variation av grönsaker, frukt och baljväxter, samt att uppmuntra tidig introduktion av olika slags livsmedel som en del av hälsosamma matvanor [10]. Ytterligare forskning behövs för att utröna hur kostintag tidigt i livet påverkar allergirisk, men denna studie bidrar med värdefull kunskap som kan användas för att utveckla riktlinjer för spädbarnskost.



Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 2 minuters läsning
Bild till Webben @x2

Foto: AdobeStock

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.  

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.  

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.  

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.  

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.  

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.  

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.



Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 Uppdaterades 8 maj, 2026 1 minuts läsning
Bild till Webben @x2-1

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.