Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Hur startar man eget?

Fråga: Många dietister drömmer om att starta eget. Vad ska man tänka på innan – och vilka är fallgroparna man ska undvika?

Kajsa Asp 31 oktober, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Foto: hedgehog94 / Adobe Stock

Svar: Innan man startar kan det vara bra att jobba några år som ”vanlig dietist”. Det gör att du får erfarenhet och skapar ett nätverk, något du garanterat kommer att behöva i ditt framtida egna företag. Eventuellt kan det också vara bra att behålla din anställning under en övergångsperiod. I bästa fall går det att successivt trappa ner i takt med att det egna företaget växer. 

Något som är viktigt att komma ihåg när det gäller egenföretagande är att det oftast är en själv som är alla roller; personalchef, ekonomiansvarig, vaktmästare… Dels är det bra att försöka göra en rimlig uppskattning av hur lång tid det tar att sköta allt sådant, dels fundera över vilka bitar som man kan ta hjälp med. För egen del tycker jag till exempel att bokföringsbiten är svår, så jag har från start valt att köpa den tjänsten, det blir betydligt mer tidseffektivt.

Tajming är också en viktig del av starten av ett nytt bolag. Fundera lite extra på vad du har planerat både jobbmässigt och privat framöver så att det inte krockar.

Att ta hjälp är ett av mina viktigaste tips. Kolla upp möjligheter för stöd och resurser i kommunen där du bor. Ofta finns det företagarcenter och kommunalt stöd i form av olika kurser. Även Naturvetarna och andra fackförbund kan ha bra information att ta del av. Och våga fråga! Skapa gärna ett forum för samtal, eller hitta någon som gjort samma sak som du själv är på väg att göra, och som kan dela med sig av sina erfarenheter. 

Ekonomin är ju en viktig del i företagandet, nästan den mest avgörande för att du ska kunna skapa ett långsiktigt och friskt företag. Här krävs det viss klokskap. Mycket information och hjälp finns att få från banken. Men det är också nödvändigt att våga sätta prislapp på dina tjänster på ett rimligt sätt. Som dietist har du en unik spetskompetens och kunden behöver din hjälp. Sträck på dig, och värdera din kompetens rätt. Däremot kan du ju inte ta betalt för varenda arbetad timme i veckan – att vara sin egen HR-chef, vaktmästare och ekonomiansvarig tar tid. I bästa fall kan man fakturera för hälften av timmarna på en vecka, och det behöver du ta med i beräkningarna när du tar betalt. Tänk långsiktigt kring ekonomin redan från början. Du måste ta ut lön för att bygga trygghet på lång sikt, både för att kunna ha en rimlig SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och spara till pensionen, men även för att skapa långsiktighet i företagandet. Viktigt också att våga vara nöjd, att sätta punkt, att lita på att du gjort ett bra jobb och kunden är nöjd.  

I de flesta fall är det bråttom när ett projekt ska igång. Alla inblandade är taggade och man vill sätta igång och göra nytta. Men skynda långsamt såtillvida att du inte startar utan att ha ett riktigt avtal på plats. Det är viktigt att uppdraget är förankrat hos rätt instans samt att du har specat vad som ingår och inte – inte bara för att du ska kunna leverera på rätt nivå utan också för att kunden ska finna det självklart att ta det mest heltäckande alternativet du erbjuder i en offert. 

Sammanfattningsvis vill jag säga att jag älskar livet som egenföretagare, men det bygger på att man tar ansvar, för både företagets och sin egen hälsa, genom att reglera arbetet på ett klokt och hållbart sätt. Lycka till! x



Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.