Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Hur startar man eget?

Fråga: Många dietister drömmer om att starta eget. Vad ska man tänka på innan – och vilka är fallgroparna man ska undvika?

Kajsa Asp 31 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning
hedgehog94 / Adobe Stock

Svar: Innan man startar kan det vara bra att jobba några år som ”vanlig dietist”. Det gör att du får erfarenhet och skapar ett nätverk, något du garanterat kommer att behöva i ditt framtida egna företag. Eventuellt kan det också vara bra att behålla din anställning under en övergångsperiod. I bästa fall går det att successivt trappa ner i takt med att det egna företaget växer. 

Något som är viktigt att komma ihåg när det gäller egenföretagande är att det oftast är en själv som är alla roller; personalchef, ekonomiansvarig, vaktmästare… Dels är det bra att försöka göra en rimlig uppskattning av hur lång tid det tar att sköta allt sådant, dels fundera över vilka bitar som man kan ta hjälp med. För egen del tycker jag till exempel att bokföringsbiten är svår, så jag har från start valt att köpa den tjänsten, det blir betydligt mer tidseffektivt.

Tajming är också en viktig del av starten av ett nytt bolag. Fundera lite extra på vad du har planerat både jobbmässigt och privat framöver så att det inte krockar.

Att ta hjälp är ett av mina viktigaste tips. Kolla upp möjligheter för stöd och resurser i kommunen där du bor. Ofta finns det företagarcenter och kommunalt stöd i form av olika kurser. Även Naturvetarna och andra fackförbund kan ha bra information att ta del av. Och våga fråga! Skapa gärna ett forum för samtal, eller hitta någon som gjort samma sak som du själv är på väg att göra, och som kan dela med sig av sina erfarenheter. 

Ekonomin är ju en viktig del i företagandet, nästan den mest avgörande för att du ska kunna skapa ett långsiktigt och friskt företag. Här krävs det viss klokskap. Mycket information och hjälp finns att få från banken. Men det är också nödvändigt att våga sätta prislapp på dina tjänster på ett rimligt sätt. Som dietist har du en unik spetskompetens och kunden behöver din hjälp. Sträck på dig, och värdera din kompetens rätt. Däremot kan du ju inte ta betalt för varenda arbetad timme i veckan – att vara sin egen HR-chef, vaktmästare och ekonomiansvarig tar tid. I bästa fall kan man fakturera för hälften av timmarna på en vecka, och det behöver du ta med i beräkningarna när du tar betalt. Tänk långsiktigt kring ekonomin redan från början. Du måste ta ut lön för att bygga trygghet på lång sikt, både för att kunna ha en rimlig SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och spara till pensionen, men även för att skapa långsiktighet i företagandet. Viktigt också att våga vara nöjd, att sätta punkt, att lita på att du gjort ett bra jobb och kunden är nöjd.  

I de flesta fall är det bråttom när ett projekt ska igång. Alla inblandade är taggade och man vill sätta igång och göra nytta. Men skynda långsamt såtillvida att du inte startar utan att ha ett riktigt avtal på plats. Det är viktigt att uppdraget är förankrat hos rätt instans samt att du har specat vad som ingår och inte – inte bara för att du ska kunna leverera på rätt nivå utan också för att kunden ska finna det självklart att ta det mest heltäckande alternativet du erbjuder i en offert. 

Sammanfattningsvis vill jag säga att jag älskar livet som egenföretagare, men det bygger på att man tar ansvar, för både företagets och sin egen hälsa, genom att reglera arbetet på ett klokt och hållbart sätt. Lycka till! x



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.