Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Hur probiotika intas kan påverka hjärnan på olika sätt

Nya forskningsresultat från Örebro universitet visar att formen på probiotika, inkapslad eller inte, kan ge olika effekter på hjärnan hos äldre. Det kan få betydelse för hur probiotika används i praktiken, beroende på om målet är att stärka kognition eller att påverka mental hälsa.

Nina Granberg 17 februari, 2026 • 2 minuters läsning
IMG_1535
Björn Sundin

– Personligen trodde jag inte att det skulle göra så stor skillnad hur vi får i oss probiotikan. Vår studie visar att minne och koncentration kan förändras om probiotika-pulvret är inkapslat, medan pulver som inte är inkapslat påverkar den mentala hälsan mer, till exempel ångest, depression och liknande, säger Julia Rode, forskare i biomedicin vid Örebro universitet med inriktning på kopplingen mellan tarm och hjärna.

Probiotika är levande bakterier som ofta intas via livsmedel eller kosttillskott. Hur bakterierna tillreds har länge varit viktigt för hållbarhet och lagring, men studien visar att tillredningsformen också kan påverka hur bakterierna verkar i tarmen och därmed i hjärnan. Inkapsling gör att fler bakterier når längre ner i tarmkanalen, vilket kan ge andra biologiska effekter än icke-inkapslade former.

– Vi såg att formen gav olika effekter i hjärnan. Det handlar inte om att det ena är bättre än det andra, det beror helt på vad individen behöver stärka. Olika tillredningsformer är olika bra i olika situationer, säger Julia Rode.

Första studien på friska äldre

Studien är, enligt forskarna, den första som jämför olika tillredningsformer av probiotika hos friska äldre personer. Totalt deltog 87 personer i åldern 60–80 år. Deltagarna fick antingen mikroinkapslad eller icke-inkapslad probiotika från samma bakteriestam och i samma dos. En kontrollgrupp fick placebo.

Effekterna följdes med magnetresonanskamera, tester av hjärnfunktion samt frågeformulär. Resultaten visade tydliga skillnader i hjärnans funktionella kopplingar beroende på hur probiotikan intogs, vilket ytterligare stärker forskningen kring tarm–hjärnaxeln och dess betydelse för ett friskare åldrande.

Olika effekter beroende på form

Enligt studiens resultat hade tillredningsformerna olika påverkan:

  • Inkapslat pulver påverkade kognitiva funktioner som minne, fokus, uppmärksamhet och orientering.
  • Icke-inkapslat pulver påverkade mental hälsa, med effekter kopplade till nedstämdhet, ångest och depression.

– Probiotika är bra för hjärnans funktion och genom data i den här studien kan vi förhoppningsvis ge mer kunskap om hur man exempelvis kan få i sig probiotika för att exempelvis möta en stressig period, säger Julia Rode.

Om studien

Studien omfattade 87 friska personer i åldern 60–80 år. Samma probiotikastam och dos användes i både inkapslad och icke-inkapslad form. Resultaten visar att intagsformen kan påverka hjärnans funktion på olika sätt, vilket kan vara relevant vid individuell anpassning av probiotikaanvändning.

Läs mer HÄR.



Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Dietist prisas för forskning om livet med celiaki

Dietisten och forskaren Elin Hård af Segerstad är den första mottagaren av AOECS Young Researcher Award. Hennes forskning handlar om hur glutenfri kost och vårdens stöd kan utvecklas för att underlätta vardagen för personer med celiaki.

Dietisten
Redaktionen 16 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande
Hans Otto Engvold, generalsekreterare Norska Celiakiförbundet, delar ut pris till Elin Hård af Segerstad Tjodunn Dyrnes

Elin Hård af Segerstad är forskare vid Oslo Universitetssjukhus och Lunds universitet samt är verksam som dietist specialiserad inom pediatrik vid Skånes universitetssjukhus.

Hennes forskning kretsar kring att undersöka hur livet med celiaki kan underlättas, hur man på bästa sätt kan definiera vad som kan ingå i en glutenfri kost och vad som behöver uteslutas, samt hur hälso- och sjukvården bör stötta personer med celiaki.

– För mig betyder det extra mycket att min forskning upplevs som viktig av personer som lever med celiaki. Om min forskning dessutom kan leda till att vi kommer närmare en förklaring på varför vissa personer får celiaki och hitta sätt att undvika sjukdomen, så är det verkligen en bonus.

Patientnytta väger tungt 

Det nyinstiftade priset delas ut av AOECS, den europeiska paraplyorganisationen för celiakiförbund, och uppmärksammar forskare i början av karriären. Elin Hård af Segerstad valdes ut bland sex kandidater som bedömdes av en oberoende expertpanel.

Utöver vetenskapliga meriter bedömde gruppen forskningsprojektens kvalitet, originalitet och genomförbarhet.

Även möjlig patientnytta, relevans för behov som ännu inte tillgodoses och planer för att sprida resultaten till patienter och vårdpersonal vägdes in. I bedömargruppen fanns både vetenskaplig och klinisk kompetens samt patient- och anhörigperspektiv.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.