Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Livsmedel

Nytt simuleringsverktyg visar hur levnadsvanor påverkar folkhälsan

Hur mycket kan bättre levnadsvanor påverka folkhälsan? Hjärt-Lungfonden presenterar nu ett nytt simuleringsverktyg som ger tydliga svar. Verktyget visar att förbättrade vanor inom kost, motion och rökning kan rädda tusentals liv varje år.

17 februari, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Foto: Stock.adobe.com

Hjärt-Lungfonden har, tillsammans med forskare vid Karolinska Institutet, utvecklat ett simuleringsverktyg NCDSim, där ”NCD” står för ”non-communicable diseases”, eller ”icke smittsamma sjukdomar” på svenska. Genom att analysera data från svenska befolkningsstudier visar verktyget att förändringar inom kost, motion och rökning kan rädda tusentals liv varje år.

De åtta riskfaktorer som i dag är inkluderade i verktyget är rökning, obesitas (fetma) och otillräcklig fysisk aktivitet, samt de fem kostrelaterade riskfaktorerna lågt intag av fiber, fullkorn, grönsaker och frukt samt högt intag av kött och salt.

Verktyget bygger på vetenskapliga data och visar hur små förändringar i vardagen kan få stor effekt på hälsan. Genom att mata in uppgifter om befolkningens levnadsvanor kan forskare och beslutsfattare se hur exempelvis minskad rökning eller ökad fysisk aktivitet påverkar sjukdomsfall och dödlighet.

̶ Det här verktyget ger oss unika möjligheter i arbetet för en bättre folkhälsa. Nu kan vi på ett bättre sätt följa riskfaktorer och påverkan på hälsan i den svenska befolkningen in i framtiden, säger Olivia Wigzell, Folkhälsomyndighetens generaldirektör.

Simuleringarna visar att upp till 80 procent av hjärt-kärlsjukdomar kan förebyggas genom bättre levnadsvanor. Verktyget bekräftar därmed tidigare forskning och ger konkreta underlag för att visa vilken skillnad förebyggande insatser kan göra för samhället.

Underlag för beslut och åtgärder

Hjärt-Lungfonden hoppas att verktyget kan hjälpa beslutsfattare och vården att prioritera insatser för att förbättra folkhälsan. Genom att synliggöra effekterna av olika åtgärder kan det bidra till att minska antalet sjukdomsfall och avlasta vården.

–  Vi ser en stor utvecklingspotential med simuleringsverktyget, eftersom det steg för steg kan utvecklas vidare genom att inkludera ytterligare riskfaktorer, till exempel alkohol. På samma sätt kan andra sjukdomar läggas till, exempelvis diabetes, säger Lisa Brouwers, analyschef på Folkhälsomyndigheten.

Simuleringar i verktyget visar att:

  • Om alla i den vuxna befolkningen skulle äta enligt NNR skulle det kunna innebära en minskning med omkring 107 000 pågående sjukdomsfall i cancer och hjärt-kärlsjukdom år 2060, jämfört med om dagens kostvanor behålls. Vårdkostnaderna skulle kunna minska med 2,9 miljarder kronor samma år.
  • Om riskfaktorn högt dagligt intag av salt tas bort, skulle det kunna innebära en minskning med omkring 31 000 personer med cancer och hjärt-kärlsjukdom år 2060, jämfört med om saltintaget är oförändrat. Vårdkostnaderna skulle kunna minska med omkring 0,8 miljarder kronor samma år.
  • Om andelen personer som äter för lite fiber, fullkorn samt frukt och grönt minskar med 20 procent liksom andelen som äter för mycket kött och salt skulle det kunna innebära en minskning på omkring 18 000 sjukdomsfall i cancer och hjärt-kärlsjukdom år 2060. Det skulle kunna innebära en minskning av sjukvårdskostnaderna med omkring 0,5 miljarder kronor samma år.
  • Landningssidan med dokumentationen på Fohms webb


    Dela artikeln

    Profilen

    Frida Axberg: Hon simmar mot strömmen

    En matsmart dietist och kreativ företagare som brinner för god nutrition. Frida Axberg vill öka kunskapen om hur man förebygger och behandlar under­näring och demenssjukdom med hjälp av en holistisk syn på måltiden.

    Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.31.14
    Agneta Renmark 10 april, 2026 8 minuters läsning
    FridaAxberg_0G2A5339_FotografEmmaIngolf

    Foto: Emma Ingolf


    Dela artikeln

    Forskning

    Sondnäring baserad på vanliga livsmedel – vad visar forskningen?

    Allt fler patienter och anhöriga visar intresse för att använda sondnäring baserad på vanliga livsmedel. Utvecklingen öppnar för nya arbetssätt där dietister kan bidra med kunskap, trygghet och utveckling av praxis.

    Dietisten
    Redaktionen 10 april, 2026 6 minuters läsning
    AdobeStock_533507771

    Foto: AdobeStock


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.