Livsmedel

Nytt simuleringsverktyg visar hur levnadsvanor påverkar folkhälsan

Hur mycket kan bättre levnadsvanor påverka folkhälsan? Hjärt-Lungfonden presenterar nu ett nytt simuleringsverktyg som ger tydliga svar. Verktyget visar att förbättrade vanor inom kost, motion och rökning kan rädda tusentals liv varje år.

17 februari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Hjärt-Lungfonden har, tillsammans med forskare vid Karolinska Institutet, utvecklat ett simuleringsverktyg NCDSim, där ”NCD” står för ”non-communicable diseases”, eller ”icke smittsamma sjukdomar” på svenska. Genom att analysera data från svenska befolkningsstudier visar verktyget att förändringar inom kost, motion och rökning kan rädda tusentals liv varje år.

De åtta riskfaktorer som i dag är inkluderade i verktyget är rökning, obesitas (fetma) och otillräcklig fysisk aktivitet, samt de fem kostrelaterade riskfaktorerna lågt intag av fiber, fullkorn, grönsaker och frukt samt högt intag av kött och salt.

Verktyget bygger på vetenskapliga data och visar hur små förändringar i vardagen kan få stor effekt på hälsan. Genom att mata in uppgifter om befolkningens levnadsvanor kan forskare och beslutsfattare se hur exempelvis minskad rökning eller ökad fysisk aktivitet påverkar sjukdomsfall och dödlighet.

̶ Det här verktyget ger oss unika möjligheter i arbetet för en bättre folkhälsa. Nu kan vi på ett bättre sätt följa riskfaktorer och påverkan på hälsan i den svenska befolkningen in i framtiden, säger Olivia Wigzell, Folkhälsomyndighetens generaldirektör.

Simuleringarna visar att upp till 80 procent av hjärt-kärlsjukdomar kan förebyggas genom bättre levnadsvanor. Verktyget bekräftar därmed tidigare forskning och ger konkreta underlag för att visa vilken skillnad förebyggande insatser kan göra för samhället.

Underlag för beslut och åtgärder

Hjärt-Lungfonden hoppas att verktyget kan hjälpa beslutsfattare och vården att prioritera insatser för att förbättra folkhälsan. Genom att synliggöra effekterna av olika åtgärder kan det bidra till att minska antalet sjukdomsfall och avlasta vården.

– Vi ser en stor utvecklingspotential med simuleringsverktyget, eftersom det steg för steg kan utvecklas vidare genom att inkludera ytterligare riskfaktorer, till exempel alkohol. På samma sätt kan andra sjukdomar läggas till, exempelvis diabetes, säger Lisa Brouwers, analyschef på Folkhälsomyndigheten.

Simuleringar i verktyget visar att:

Om alla i den vuxna befolkningen skulle äta enligt NNR skulle det kunna innebära en minskning med omkring 107 000 pågående sjukdomsfall i cancer och hjärt-kärlsjukdom år 2060, jämfört med om dagens kostvanor behålls. Vårdkostnaderna skulle kunna minska med 2,9 miljarder kronor samma år.

Om riskfaktorn högt dagligt intag av salt tas bort, skulle det kunna innebära en minskning med omkring 31 000 personer med cancer och hjärt-kärlsjukdom år 2060, jämfört med om saltintaget är oförändrat. Vårdkostnaderna skulle kunna minska med omkring 0,8 miljarder kronor samma år.

Om andelen personer som äter för lite fiber, fullkorn samt frukt och grönt minskar med 20 procent liksom andelen som äter för mycket kött och salt skulle det kunna innebära en minskning på omkring 18 000 sjukdomsfall i cancer och hjärt-kärlsjukdom år 2060. Det skulle kunna innebära en minskning av sjukvårdskostnaderna med omkring 0,5 miljarder kronor samma år.

Landningssidan med dokumentationen på Fohms webb

Tidskriften Dietisten

Det här är nya Dietisten

Välkommen till nya Dietisten – med en helt ny plattform, ännu mer fördjupning och fortsatt satsning på vår tryckta tidskrift. I samband med nya sajten lanserar vi Dietisten Plus – där du får full tillgång till allt innehåll, digitalt och i tryck. Häng med på nästa steg för kunskap, utveckling och gemenskap i dietistens vardag!

Redaktionen 24 juni, 2025 • Uppdaterades 25 juni, 2025 • 2 minuters läsning

Vi vet att kost, nutrition och hälsa inte bara är kunskapsområden – de är grunden i ett samhälle där människor kan leva friska, värdiga och meningsfulla liv. Som oberoende aktör i branschen lyfter vi det vetenskapliga, praktiska och mänskliga perspektivet i dietistens vardag. Vi bevakar utvecklingen inom klinisk nutrition, folkhälsa, prevention, livsmedel, etik, miljö och yrkesfrågor – alltid med förankring i forskning och evidens.

Dietisten ska vara en röst att räkna med. En tidskrift och plattform där professionen får ta plats, där röster hörs, perspektiv breddas och kunskap får växa.

Det här är nytt:

En helt ny digital plattform – modern, snabb och lätt att använda
Fördjupande artiklar, analyser och teman
Fler korta nyheter och uppdateringar i takt med utvecklingen
Dietisten Plus – allt innehåll digitalt och som tryckt tidskrift

Med inlogg och medlemskap får du:

Möjlighet att följa just de ämnen du är intresserad av
Ett sökbart arkiv med tidigare artiklar och utgåvor
Tillgång till allt material, alltid
Enkelt och säkert inlogg via e-post och kod
Nya tjänster och funktioner som utvecklas löpande

Lanseringserbjudande

Säkerställ att du får full tillgång till allt innehåll – och nästa tryckta utgåva av Dietisten direkt hem i brevlådan. Teckna Dietisten Plus till introduktionspris. Ta del av erbjudandet!

Gruppabonnemang

Vill du att hela arbetsplatsen ska ha tillgång?
Vi erbjuder:

Inlogg för hela kontoret
Förmånliga grupprabatter
Smarta lösningar för kliniker, utbildningar och team

Hör av dig – vi hjälper er hitta rätt nivå!

Dietisten är din kollegiala följeslagare, din kunskapskälla och din plattform för dialog och utveckling. Vi tror på professionens kraft, på nyanserad kunskap och på att näring, mat och människan alltid hör ihop.

Hjärta

Fysisk aktivitet kan skydda mot stroke efter hjärtinfarkt

Daglig rörelse efter en hjärtinfarkt kan halvera risken för stroke – och i vissa fall ta bort risken helt. En ny svensk studie slår fast att motion flera dagar i veckan har en kraftigt skyddande effekt.

Redaktionen 17 juni, 2025 • Uppdaterades 24 juni, 2025 • 2 minuters läsning

Risken att drabbas av stroke ökar markant efter en hjärtinfarkt – särskilt under de första två månaderna. Men enligt en ny studie från Sahlgrenska akademin, som fått stöd av Hjärt-Lungfonden, kan regelbunden fysisk aktivitet minska denna risk drastiskt. Studien bygger på data från över 86 000 svenskar som drabbats av hjärtinfarkt.

– Risken att få...