Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Debatt

Stöd till patienter med obesitas

Hur kan du som dietist bäst stötta en patient med obesitas? Framför allt handlar det om att förstå de bakomliggande
orsakerna till att en person utvecklar sjukdomen.

17 maj, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Bild på Jenny Vinglid
Privat

O

motiverad, odisciplinerad och kanske till och med lat? Det är fördomar som ofta möter personer med ett högre BMI, både i samhället i stort och inom vården. När patientorganisationen Obesitas Sverige genomförde en enkätundersökning, som besvarades av över 1 500 patienter, uppgav hela 74 procent att de upplevt ett dåligt bemötande inom vården.

Patienter vittnar om stigmatisering, kränkande kommentarer och redan på förhand fastslagna antaganden om deras levnadsvanor och karaktär.

Som dietist är det viktigt att vara medveten om att patienter du möter ofta har med sig negativa upplevelser i bagaget. Det är därför oerhört värdefullt att inte ha några förutfattade meningar om vad patienten behöver, utan i stället vara öppen och nyfiken.

I dag vet vi, tack vare mycket ny forskning på området, att det finns en rad bakomliggande orsak­er till att en patient utvecklar obesitas. Det handlar bland annat om ärftliga faktorer och vissa studier antyder att det genetiska bidraget är mellan 40–70 procent. Andra vanliga bakomliggande orsaker är psykisk ohälsa och NPF-diagnoser. Dessutom har patienter med obesitas ofta en hormonell obalans som gör att de inte känner mättnad.

Många av patienterna har vad vi brukar kalla en aptitsjukdom som innebär att de har svårighet att uppleva mättnadskänsla och konstant känner sig hungriga. Då hjälper det inte att de vet exakt hur många kalorier de bör äta och är starkt motiverade att gå ner i vikt.

Patienten behöver däremot hjälp för att förstå sina svårigheter med att känna mättnadssignaler, verktyg för att möta hungerkänslorna och stöd för att inte känna sig misslyckad när en behandling inte fungerar. Ibland kan det behövas annan behandling, såsom medicin eller operation.

Har patienten en NPF-diagnos kan det ofta finnas en selektiv ätstörning som gör det mycket svårt att äta vissa livsmedel. Patienten kan också behöva hjälp med såväl planering av måltider, inköp och matlagning som en tydlig måltidsstruktur.

Det kan handla om stöd i hur en måltid organiseras, hur maten förbereds och vad patienten ska börja med att äta på tallriken.

Hur en patient bemöts har stor betydelse. Det finns studier som visar att ett stigmatiserande och kränkande bemötande inom vården minskar sannolikheten för att en patient ska följa råd och rekommendationer.

Text: Jenny Vinglid

Generalsekreterare för Obesitas Sverige.


Dela artikeln

Nutrition

Ny bok ska göra näringslära mer tillgänglig

Kostråd, dieter och hälsopåståenden möter oss dagligen. Med den nya boken Grundläggande näringslära vill Christina Berg, professor i kostvetenskap ge studenter och yrkesverksamma en stabil vetenskaplig grund att stå på.

Nina Granberg 21 juni, 2026 Uppdaterades 22 juni, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock1
Liber förlag

Boken Grundläggande näringslära (Liber) riktar sig bland annat till studenter på lärarutbildning, vårdutbildning, folkhälsovetenskap och idrottsvetenskap samt till yrkesverksamma som vill uppdatera sina kunskaper om kost och näring.

– Det har länge saknats en grundbok i näringslära som är både heltäckande och lättillgänglig. Många befintliga böcker förutsätter förkunskaper i kemi, fysiologi och kostvetenskap. Jag ville skriva den bok jag själv saknade, en bok som gör näringslära begriplig och tillgänglig även för den som är ny inom området, säger Christina Berg, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet och legitimerad dietist.

Boken ger en introduktion till hur näringsämnen och kosten som helhet påverkar kroppen, hälsan och välbefinnandet. Den tar upp bland annat kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineraler och vatten, men också andra kostaspekter som antioxidanter, alkohol och oönskade ämnen i maten.

Enligt Christina Berg är behovet av vetenskapligt förankrad näringslära stort i en tid då nya kostråd och hälsopåståenden sprids snabbt.

– Den övergripande vetenskapliga samsynen kring vad som kännetecknar en hälsosam kost är förhållandevis stabil, säger hon.


Dela artikeln

Forskning

Viktigt med solskydd vid östrogenbehandling

Kvinnor som använder östrogenbehandling kan ha en ökad risk för flera vanliga former av hudcancer. Det visar en studie från Lunds universitet. Forskarna betonar samtidigt att kvinnor inte ska avstå från sin behandling, men uppmanar till extra noggrant solskydd.

Nina Granberg 21 juni, 2026 Uppdaterades 22 juni, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock
AdobeStock

Studien baseras på data från den långsiktiga befolkningsstudien Melanoma in Southern Sweden (MISS) och omfattade drygt 40 000 kvinnor i södra Sverige. Forskarna fann att kvinnor som använt östrogenbehandling hade en högre risk för melanom, basalcellscancer och skivepitelcancer jämfört med kvinnor som inte använt behandlingen. Den största riskökningen sågs för melanom.

Sambanden kvarstod även efter att forskarna tagit hänsyn till faktorer som solvanor, hudtyp och hårfärg. En möjlig förklaring är enligt forskarna att östrogen kan göra huden mer känslig för UV-strålning.

– Att bli bättre på solskydd och samtidigt kunna ta sin medicin är sannolikt den bästa vägen att gå. Men vi vill gärna forska mer på detta, säger Gustav Christensen, doktorand i onkologi vid Lunds universitet, till webbsajten Vetenskap & Hälsa.

Läs mer HÄR.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.