Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Hungerhormon förbättrar pumpförmågan vid hjärtsvikt

Forskning vid Karolinska Institutet visar att ett hungerhormon kan öka hjärtats pumpförmåga vid hjärtsvikt. Efter två timmars behandling hade mängden blod som hjärtat pumpar ut under en minut ökat med 28 procent. Studien har anslag från Hjärt-Lungfonden.

17 augusti, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning
Hungerhormon förbättrar pumpförmågan vid hjärtsvikt
Stock.adobe.com

Hjärtsvikt orsakar stort lidande och förkortar livet för dem som drabbas. Kronisk hjärtsvikt med nedsatt pumpfunktion behandlas idag med läkemedel som bromsar förloppet, men läkemedlen påverkar inte hjärtats sammandragande förmåga. Trots nuvarande behandling utvecklar patienterna så småningom mer avancerad hjärtsvikt vilket innebär nedsatt livskvalitet, sjukhusinläggningar och ökad risk för död.

– Resultaten från den här forskningen ger hopp för de 250 000 personer i Sverige som beräknas leva med hjärtsvikt. Genom att faktiskt öka hjärtats pumpförmåga kan fler liv räddas och ökar chanserna till fler friska år, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Hungerhormonet ghrelin finns naturligt i kroppen. Det stimulerar aptiten och frisätter tillväxthormoner. Forskarna i den aktuella studien kan nu visa att hormonet stimulerar hjärtats pumpförmåga.

– Efter två timmars behandling kunde vi se att den blodmängd som hjärtat pumpar ut under en minut, hade ökat med 28 procent i snitt hos patienterna som hade fått ghrelin, säger Lars H Lund, professor och överläkare vid Karolinska Institutet. 

I den aktuella studien som utfördes på Karolinska universitetssjukhuset med anslag från Hjärt-Lungfonden deltog 30 hjärtsviktspatienter. De lottades till antingen aktiv behandling med ghrelin eller placebo. Deltagarna följdes upp efter två till fem dygn.

Nu vill forskargruppen gå vidare med större kliniska studier för att utveckla molekyler i syfte att aktivera ghrelinreceptorn och öka hjärtats pumpförmåga.

Läs hela studien här.



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.