Hungerhormon förbättrar pumpförmågan vid hjärtsvikt

Forskning vid Karolinska Institutet visar att ett hungerhormon kan öka hjärtats pumpförmåga vid hjärtsvikt. Efter två timmars behandling hade mängden blod som hjärtat pumpar ut under en minut ökat med 28 procent. Studien har anslag från Hjärt-Lungfonden.

17 augusti, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Hjärtsvikt orsakar stort lidande och förkortar livet för dem som drabbas. Kronisk hjärtsvikt med nedsatt pumpfunktion behandlas idag med läkemedel som bromsar förloppet, men läkemedlen påverkar inte hjärtats sammandragande förmåga. Trots nuvarande behandling utvecklar patienterna så småningom mer avancerad hjärtsvikt vilket innebär nedsatt livskvalitet, sjukhusinläggningar och ökad risk för död.

– Resultaten från den här forskningen ger hopp för de 250 000 personer i Sverige som beräknas leva med hjärtsvikt. Genom att faktiskt öka hjärtats pumpförmåga kan fler liv räddas och ökar chanserna till fler friska år, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Hungerhormonet ghrelin finns naturligt i kroppen. Det stimulerar aptiten och frisätter tillväxthormoner. Forskarna i den aktuella studien kan nu visa att hormonet stimulerar hjärtats pumpförmåga.

– Efter två timmars behandling kunde vi se att den blodmängd som hjärtat pumpar ut under en minut, hade ökat med 28 procent i snitt hos patienterna som hade fått ghrelin, säger Lars H Lund, professor och överläkare vid Karolinska Institutet.

I den aktuella studien som utfördes på Karolinska universitetssjukhuset med anslag från Hjärt-Lungfonden deltog 30 hjärtsviktspatienter. De lottades till antingen aktiv behandling med ghrelin eller placebo. Deltagarna följdes upp efter två till fem dygn.

Nu vill forskargruppen gå vidare med större kliniska studier för att utveckla molekyler i syfte att aktivera ghrelinreceptorn och öka hjärtats pumpförmåga.

Läs hela studien här.

Forskning

Kockens val får matgäster att prova nytt

Att framhäva ett vegetariskt alternativ som ”Kockens val” kan få fler gäster att välja just det. Det visar en ny svensk studie från Örebro universitet, genomförd i en à la carte-restaurang med hållbarhetsprofil i Stockholm.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 14 november, 2025 • 2 minuters läsning

Alla rätter i studien var vegetariska, men en av dem imiterade en klassisk svensk kötträtt: pannbiff. Den rätten blev också mest populär oavsett hur menyn var utformad. Däremot ökade intresset för en linsrätt med ”zero waste”-pesto markant när den märktes med ”Kockens val”. Effekten var tydligast för den minst populära rätten – vilket tyder på att kockens rekommendation kan hjälpa gäster att våga välja något nytt.

Forskarna konstaterar också att effekten av ”Kockens val” var starkare än placeringen på menyn, något som tidigare forskning visat kan påverka valen. Det tyder på att expertauktoritet kan väga tyngre än visuella faktorer.

Vego-pannbiff populärast

Pannbiffen var särskilt populär bland gäster födda i Sverige, vilket forskarna tolkar som ett uttryck för hur djupt svensk matkultur sitter – även när kötträtten får vegetariskt innehåll. Resultaten stödjer teorin att våra matval till stor del styrs av vanor och kulturella referenser.

Enkätsvaren visade att män och gäster med lägre utbildningsnivå mer sällan valde linser, medan kvinnor och högutbildade oftare gjorde det. Män föredrog i högre grad den ”köttiga” pannbiffen, ett mönster som speglar tidigare studier där kött kopplas till maskulinitet.

Att märka en rätt med ”Gästernas val” påverkade inte försäljningen. Forskarna menar att sociala signaler kräver upprepning och starkare sociala band för att påverka beteende – något som inte uppstår vid ett enstaka restaurangbesök.

Ingen risk för smakbakslag

Alla rätter fick höga smakbetyg, oavsett menyformulering. Gästerna var lika nöjda med maten, vilket visar att ”Kockens val” kan användas som styrmedel utan att påverka upplevelsen negativt.

Studien är en del av forskningsprojektet PAN Sweden, finansierat av Formas, och är den tredje publikationen från doktoranden Ansung Kim vid Örebro universitet.

Läs mer: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0272494425002890

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 13 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y