Diabetes

Hund hjälper inte vid typ 2-diabetes

Att ha hund tycks inte hjälpa vid typ 2-diabetes. Det visar en ny studie vid Umeå universitet, där forskare har jämfört värden och utfall av behandling hos hundägare och icke-hundägare med typ 2 diabetes. Resultatet var att hundägarna snarare hade sämre värden än de som saknade hund.

5 februari, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I studien har forskarna följt 218 000 personer i Sverige som nyligen fått diagnosen diabetes typ 2. Av dessa var knappt fyra procent hundägare. Vid uppföljningen, som varade i genomsnitt fem år, kunde forskarna se att hundägarna hade en mindre gynnsam utveckling av blodsockernivåerna jämfört med övriga.

– Resultatet är onekligen en smula överraskande, men ska inte tolkas som att det i sig är någon nackdel att ha hund. Det kan säkert vara bra på många sätt, men det innebär inte att man kan slarva med att ta sin medicin eller med att följa rekommendationer om att lägga om livsstil vid diabetes, säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet och ansvarig för studien.

Hundägarna visade sig ha det svårare att uppnå behandlingsmålen för blodfetter, blodsocker och blodtryck. Det gick inte att se någon tydlig skillnad i dödlighet mellan grupperna; hundägarna i studien levde alltså vare sig längre eller kortare än icke-hundägarna. Resultaten går delvis på tvärs med tidigare etablerade uppfattningar att hundägare generellt har bättre hälsa än andra.

– Det återstår att forska om vad som är orsaken till fynden, om det finns andra underliggande faktorer som spelar in, som övrig livsstil och hur man följer rekommendationer. Att ibland gå ut med hunden tycks i varje fall inte vara tillräckligt vid diabetes, säger Olov Rolandsson.

Underlaget för den aktuella studien har hämtats från bland annat Nationella diabetesregistret, Socialstyrelsens diagnosregister och dödsorsaksregistret. Studien har genomförts i samarbete mellan forskare vid Umeå universitet, Linköpings universitet, Sahlgrenska akademin, Örebro universitet, Uppsala universitet samt University of New South Wales i Sydney och Imperial College i London.

Läs hela studien publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Public Health:

Dog ownership, glycaemic control and all-cause death in patients with newly diagnosed type 2 diabetes: a national cohort studyKarin Rådholm, Peder af Geijerstam, Mark Woodward, John Chalmers, Margareta Hellgren, Stefan Jansson, Olov Rolandsson

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...

Folkhälsa

Ny rapport: Snabb energi ersätter måltider – unga mest påverkade

Trots att 9 av 10 svenskar uppger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid väljer många i praktiken snabba energilösningar. Det visar en stor internationell studie.

Nina Granberg 3 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 3 minuters läsning

Svenskarna har bra koll på vad en hälsosam måltid innehåller. Ändå äter endast en av tio tillräckligt med frukt och grönt, och mer än en tredjedel konsumerar regelbundet energidrycker, energibars, shakes eller kosttillskott.

Trenden är särskilt tydlig bland unga, som prioriterar snabbhet framför näring i en stressad vardag. Det visar The Vegocracy Report 2026, en internationell undersökning som för femte året i rad djupdyker i våra matvanor.

9 av 10 svenskar säger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid. Men i praktiken krockar ambitionen ofta med vardagens tempo. När tiden inte räcker till blir maten något som ska lösas snabbt snarare än ett medvetet val. 36 procent av svenskarna konsumerar snabb energi, som energidryck, shakes, bars och kosttillskott, flera gånger i veckan och nästan varannan av dem gör det för att få tiden att räcka till.

Unga prioriterar snabbhet framför näring

Bakom siffrorna finns en generation som enligt rapporten tydligt slits mellan höga krav, tidsbrist och önskan om bättre hälsa. 59 procent av Gen Z, 18–29 år, i Sverige konsumerar snabba energilösningar flera gånger i veckan och 19 procent gör det varje dag. Samtidigt oroar sig 52 procent över att deras kost har en negativ påverkan på hälsan, en ökning med 24 procentenheter sedan förra årets mätning.

25 procent av Gen Z uppger att de inte äter tillräckligt med frukt och grönt eftersom de ersätter det med snabb energi. 47 procent väljer oftare mat som ger snabb energi än mat som ger långsiktiga hälsofördelar.

– Jag är sällan särskilt oroad över att unga dricker en shake eller äter en bar då och då. För ungdomar som tränar hårt kan den typen av produkter vara praktiska komplement ibland. Problemet är snarare det man riskerar att välja bort som en följd av det man stoppar i sig. När snabb energi börjar ersätta frukt, grönsaker och vanlig mat, blir det mer bekymmersamt ur ett näringsperspektiv, kommenterar Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

Låg tilltro till produkterna

Rapporten visar också en klyfta mellan konsumtion och tilltro. 88 procent av svenskarna uppger att de inte tror att snabba energikällor lever upp till vad de lovar. Endast 3 procent känner tilltro till att protein- och energiboostade produkter ger tillräckligt med näring. 54 procent svarar att de inte vet hur produkterna påverkar den långvariga hälsan.

Däremot uppger 77 procent att de vet vilken mat som ger långvarig energi och inte bara en kort energikick.

Endast 11 procent av svenskarna äter tillräckligt med frukt och grönt, motsvarande 400 gram per dag enligt WHO:s rekommendationer. De vanligaste orsakerna till att inte äta tillräckligt är att man saknar inspiration, (31 procent) eller att man inte har tid, (28 procent). Ekonomiska skäl anges som skäl av 27 procent.

The Vegocracy Report bygger på en internationell undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Picadeli. Studien omfattar över 12 000 intervjuer med män och kvinnor i åldern 18–65 år i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Minst 1 000 intervjuer genomfördes i varje land. Intervjuerna genomfördes mellan november 2025 och januari 2026.