Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Hund hjälper inte vid typ 2-diabetes

Att ha hund tycks inte hjälpa vid typ 2-diabetes. Det visar en ny studie vid Umeå universitet, där forskare har jämfört värden och utfall av behandling hos hundägare och icke-hundägare med typ 2 diabetes. Resultatet var att hundägarna snarare hade sämre värden än de som saknade hund.

5 februari, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Hund hjälper inte vid typ 2-diabetes
Stock.adobe.com

I studien har forskarna följt 218 000 personer i Sverige som nyligen fått diagnosen diabetes typ 2. Av dessa var knappt fyra procent hundägare. Vid uppföljningen, som varade i genomsnitt fem år, kunde forskarna se att hundägarna hade en mindre gynnsam utveckling av blodsockernivåerna jämfört med övriga. 

– Resultatet är onekligen en smula överraskande, men ska inte tolkas som att det i sig är någon nackdel att ha hund. Det kan säkert vara bra på många sätt, men det innebär inte att man kan slarva med att ta sin medicin eller med att följa rekommendationer om att lägga om livsstil vid diabetes, säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet och ansvarig för studien.

Hundägarna visade sig ha det svårare att uppnå behandlingsmålen för blodfetter, blodsocker och blodtryck. Det gick inte att se någon tydlig skillnad i dödlighet mellan grupperna; hundägarna i studien levde alltså vare sig längre eller kortare än icke-hundägarna. Resultaten går delvis på tvärs med tidigare etablerade uppfattningar att hundägare generellt har bättre hälsa än andra.

– Det återstår att forska om vad som är orsaken till fynden, om det finns andra underliggande faktorer som spelar in, som övrig livsstil och hur man följer rekommendationer. Att ibland gå ut med hunden tycks i varje fall inte vara tillräckligt vid diabetes, säger Olov Rolandsson.

Underlaget för den aktuella studien har hämtats från bland annat Nationella diabetesregistret, Socialstyrelsens diagnosregister och dödsorsaksregistret. Studien har genomförts i samarbete mellan forskare vid Umeå universitet, Linköpings universitet, Sahlgrenska akademin, Örebro universitet, Uppsala universitet samt University of New South Wales i Sydney och Imperial College i London.

Läs hela studien publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Public Health:

Dog ownership, glycaemic control and all-cause death in patients with newly diagnosed type 2 diabetes: a national cohort studyKarin Rådholm, Peder af Geijerstam, Mark Woodward, John Chalmers, Margareta Hellgren, Stefan Jansson, Olov Rolandsson


Dela artikeln

Svenska åkerbönor kan bli framtidens tofu

Forskare vid SLU har tillverkat tofuliknande produkter av svenskodlade åkerbönor. En konsumentstudie visar ett positivt intresse, men innan produkterna kan nå butikshyllan behöver både smak, konsistens och tillverkning utvecklas vidare.

Dietisten
Redaktionen 13 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Kanske åkerbönan blir vår nya svenska tofu. Adobe.stock

Tofu tillverkas traditionellt av soja. Vid SLU undersöker professor Maud Langton och hennes forskargrupp om svenska åkerbönor kan användas som råvara för liknande produkter.

Åkerbönan är intressant eftersom den kan odlas i Sverige och innehåller mycket protein. Men det går inte att utan vidare använda samma tillverkningsprocess som för soja. Bönornas proteinsammansättning och högre stärkelseinnehåll påverkar hur produkten formas.

Konsistensen - en utmaning

För att en tofuliknande produkt ska hålla ihop behöver proteinerna bilda en sammanhängande gel. Forskarna har visat att det fungerar med åkerböna, men resultatet kan bli fastare och mindre elastiskt än traditionell tofu. Även en tydlig bönsmak kan behöva hanteras.

I en konsumentstudie fick 102 svenska deltagare bedöma produkter tillverkade av soja och olika svenskodlade baljväxter. Enligt SLU Holding var deltagarna positiva till åkerbönstofu, särskilt när de fick information om det svenska ursprunget.

Nästa steg är bland annat att förbättra tillverkningsprocessen och undersöka produktion i större skala. Även hållbarhet, livsmedelssäkerhet och förpackningar behöver lösas.

Smaken avgör om maten väljs igen 

Utvecklingen fortsätter inom DeLiS, Deeptech och Livsmedel i Samverkan. Där ska livsmedelsforskning kombineras med teknisk kompetens och stöd för att föra forskningsresultat närmare marknaden.

En del handlar om sensorik – hur människor uppfattar smak, doft och konsistens. Åsa Öström, professor i måltidskunskap vid Örebro universitet, bidrar med kunskap om hur dessa egenskaper kan undersökas och kopplas till konsumenternas upplevelser.

Även tidigare matvanor och förväntningar spelar roll för om en ny produkt uppskattas. Genom att följa de sensoriska egenskaperna från råvara till färdig prototyp vill forskarna öka möjligheten att utveckla livsmedel som människor både provar och väljer igen.

Åkerbönstofun är fortfarande under utveckling. Projektet handlar om att undersöka förutsättningarna för en framtida produkt, snarare än om en färdig vara på väg ut i butik.

Källor: SLU Holding, ”Kan svenskodlad åkerböna bli framtidens tofu?”,  ”Smaken formar framtidens livsmedel”, 


Dela artikeln

Låg-FODMAP gav större symtomlindring vid IBS

Fyra kostbehandlingar minskade symtomen hos personer med IBS i en randomiserad studie. Låg-FODMAP och en kombination av låg-FODMAP och glutenfri kost gav större förbättring än traditionella kostråd. För livskvaliteten sågs däremot ingen säkerställd skillnad mellan grupperna.

Dietisten
Redaktionen 11 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande
Adobe.stock

Hur omfattande kostförändringar behövs för att lindra IBS? I en studie från Turkiet jämfördes traditionella kostråd, låg-FODMAP, glutenfri kost och en kombinerad låg-FODMAP- och glutenfri kost.

Deltagarna var mellan 19 och 65 år och hade IBS enligt Rome IV-kriterierna. Under fyra veckor följdes symtomens svårighetsgrad och den IBS-relaterade livskvaliteten med standardiserade frågeformulär. De som bedömde resultaten visste inte vilken grupp deltagarna tillhörde.

Symtomen minskade i alla grupper 

Samtliga grupper rapporterade minskade symtom. Förbättringen var större med låg-FODMAP och kombinationskosten än med traditionella kostråd.

Livskvaliteten förbättrades också inom alla fyra grupper, men här kunde forskarna inte säkerställa någon skillnad mellan kostuppläggen. Inte heller förändringarna i avföringskonsistens eller BMI skilde sig säkert åt.

Resultaten ger alltså inget tydligt stöd för att kombinationskosten skulle vara bättre än enbart låg-FODMAP.

Dietiststöd vid mer begränsad kost

Studien undersökte bara den inledande restriktionsfasen. Den visar därför inte hur deltagarna mådde efter återintroduktion av livsmedel eller hur lätt kosten var att följa över tid. Forskarna lyfter behovet av en stegvis och individuellt anpassad behandling där både symtom och livskvalitet vägs in.

Låg-FODMAP innebär att mängden av vissa fermenterbara kolhydrater minskas. Behandlingen kan hjälpa vid IBS, men behöver anpassas så att onödiga begränsningar inte blir bestående.

I svenska behandlingsöversikter betonas dietistens roll vid låg-FODMAP, med efterföljande återintroduktion och individanpassning. Den praktiska frågan blir vilka livsmedel och mängder den enskilda patienten tolererar, så att kosten kan breddas så långt det går.

Källa: Otay Lule N med flera. Comparative Effects of Four Dietary Approaches on Symptom Severity and Quality of Life in Irritable Bowel Syndrome: A Randomized Controlled Trial. Digestive Diseases and Sciences, 2026.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.