Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Hund hjälper inte vid typ 2-diabetes

Att ha hund tycks inte hjälpa vid typ 2-diabetes. Det visar en ny studie vid Umeå universitet, där forskare har jämfört värden och utfall av behandling hos hundägare och icke-hundägare med typ 2 diabetes. Resultatet var att hundägarna snarare hade sämre värden än de som saknade hund.

5 februari, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Hund hjälper inte vid typ 2-diabetes
Stock.adobe.com

I studien har forskarna följt 218 000 personer i Sverige som nyligen fått diagnosen diabetes typ 2. Av dessa var knappt fyra procent hundägare. Vid uppföljningen, som varade i genomsnitt fem år, kunde forskarna se att hundägarna hade en mindre gynnsam utveckling av blodsockernivåerna jämfört med övriga. 

– Resultatet är onekligen en smula överraskande, men ska inte tolkas som att det i sig är någon nackdel att ha hund. Det kan säkert vara bra på många sätt, men det innebär inte att man kan slarva med att ta sin medicin eller med att följa rekommendationer om att lägga om livsstil vid diabetes, säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet och ansvarig för studien.

Hundägarna visade sig ha det svårare att uppnå behandlingsmålen för blodfetter, blodsocker och blodtryck. Det gick inte att se någon tydlig skillnad i dödlighet mellan grupperna; hundägarna i studien levde alltså vare sig längre eller kortare än icke-hundägarna. Resultaten går delvis på tvärs med tidigare etablerade uppfattningar att hundägare generellt har bättre hälsa än andra.

– Det återstår att forska om vad som är orsaken till fynden, om det finns andra underliggande faktorer som spelar in, som övrig livsstil och hur man följer rekommendationer. Att ibland gå ut med hunden tycks i varje fall inte vara tillräckligt vid diabetes, säger Olov Rolandsson.

Underlaget för den aktuella studien har hämtats från bland annat Nationella diabetesregistret, Socialstyrelsens diagnosregister och dödsorsaksregistret. Studien har genomförts i samarbete mellan forskare vid Umeå universitet, Linköpings universitet, Sahlgrenska akademin, Örebro universitet, Uppsala universitet samt University of New South Wales i Sydney och Imperial College i London.

Läs hela studien publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Public Health:

Dog ownership, glycaemic control and all-cause death in patients with newly diagnosed type 2 diabetes: a national cohort studyKarin Rådholm, Peder af Geijerstam, Mark Woodward, John Chalmers, Margareta Hellgren, Stefan Jansson, Olov Rolandsson


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.