Diabetes

Hund hjälper inte vid typ 2-diabetes

Att ha hund tycks inte hjälpa vid typ 2-diabetes. Det visar en ny studie vid Umeå universitet, där forskare har jämfört värden och utfall av behandling hos hundägare och icke-hundägare med typ 2 diabetes. Resultatet var att hundägarna snarare hade sämre värden än de som saknade hund.

5 februari, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I studien har forskarna följt 218 000 personer i Sverige som nyligen fått diagnosen diabetes typ 2. Av dessa var knappt fyra procent hundägare. Vid uppföljningen, som varade i genomsnitt fem år, kunde forskarna se att hundägarna hade en mindre gynnsam utveckling av blodsockernivåerna jämfört med övriga.

– Resultatet är onekligen en smula överraskande, men ska inte tolkas som att det i sig är någon nackdel att ha hund. Det kan säkert vara bra på många sätt, men det innebär inte att man kan slarva med att ta sin medicin eller med att följa rekommendationer om att lägga om livsstil vid diabetes, säger Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet och ansvarig för studien.

Hundägarna visade sig ha det svårare att uppnå behandlingsmålen för blodfetter, blodsocker och blodtryck. Det gick inte att se någon tydlig skillnad i dödlighet mellan grupperna; hundägarna i studien levde alltså vare sig längre eller kortare än icke-hundägarna. Resultaten går delvis på tvärs med tidigare etablerade uppfattningar att hundägare generellt har bättre hälsa än andra.

– Det återstår att forska om vad som är orsaken till fynden, om det finns andra underliggande faktorer som spelar in, som övrig livsstil och hur man följer rekommendationer. Att ibland gå ut med hunden tycks i varje fall inte vara tillräckligt vid diabetes, säger Olov Rolandsson.

Underlaget för den aktuella studien har hämtats från bland annat Nationella diabetesregistret, Socialstyrelsens diagnosregister och dödsorsaksregistret. Studien har genomförts i samarbete mellan forskare vid Umeå universitet, Linköpings universitet, Sahlgrenska akademin, Örebro universitet, Uppsala universitet samt University of New South Wales i Sydney och Imperial College i London.

Läs hela studien publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Public Health:

Dog ownership, glycaemic control and all-cause death in patients with newly diagnosed type 2 diabetes: a national cohort studyKarin Rådholm, Peder af Geijerstam, Mark Woodward, John Chalmers, Margareta Hellgren, Stefan Jansson, Olov Rolandsson

Obesitas

Ny GLP-1-tablett godkänd i Storbritannien: ”Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel in i en ny fas”

Storbritannien blir först i Europa med att godkänna GLP-1-läkemedlet orforglipron i tablettform för behandling av obesitas och typ 2-diabetes. British Nutrition Foundation lyfter samtidigt behovet av nutritionsstöd i takt med den ökande användningen av GLP-1-läkemedel.

Nina Granberg 13 augusti, 2026 • Uppdaterades 14 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt orforglipron, med produktnamnet Foundayo, för viktbehandling hos vuxna med BMI på minst 30, eller BMI 27–30 med minst en viktrelaterad samsjuklighet. Läkemedlet är också godkänt vid otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Till skillnad från exempelvis semaglutid och tirzepatid i injektionsform tas GLP-1-läkemedlet orforglipron som en tablett en gång om dagen, utan särskilda restriktioner kring mat eller vatten.

I fas 3-studien ATTAIN-1, med drygt 3 100 deltagare med obesitas utan diabetes, gav den högsta studerade dosen i genomsnitt 11,2 procents viktnedgång efter 72 veckor, jämfört med 2,1 procent med placebo. Studien, som finansierades av tillverkaren Eli Lilly, har publicerats i New England Journal of Medicine.

Kan nå fler

Simon Cork, som forskar om aptitreglering och obesitas vid Anglia Ruskin University, konstaterar i en intervju med BBC Radio 4 att dagens tabletter ger mindre viktnedgång än de mest effektiva injektionsbehandlingarna, men tror att det kan förändras snabbt.

– Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel i tablettform in i en ny fas. Jag tror att vi inom de närmaste fem åren kommer att få se tabletter som närmar sig, eller till och med överträffar, effekten av injektionsläkemedlen, säger Simon Cork.

Han pekar också på att tabletten är enklare att ta och kan bli billigare att producera. Cork tror samtidigt att obesitasläkemedel i allt större utsträckning kommer att användas långsiktigt.

– Precis som blodtrycksmedicin och statiner kan vara livslånga behandlingar tror jag att många som behöver hjälp med sin vikt kommer att använda de här läkemedlen under lång tid.

Nutritionsstöd fortsatt viktigt

För viktbehandling ska orforglipron användas tillsammans med energireducerad kost och ökad fysisk aktivitet. British Nutrition Foundation, BNF, betonar samtidigt att nutritionsstöd bör vara en integrerad del av behandlingen när användningen av GLP-1-läkemedel ökar.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala, bland annat illamående, diarré och kräkningar.

Foundayo är ännu inte tillgängligt inom den brittiska offentliga sjukvården NHS. En eventuell användning där ska först utvärderas av bland andra NICE.

Forskning

Tarmbakterier kan signalera diabetesrisk flera år i förväg

Förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes utvecklas. Det visar en ny stor svensk studie. Resultaten pekar också på att kostens fiberinnehåll kan påverka om vissa tarmbakterier är förknippade med ökad eller minskad risk.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 • Uppdaterades 13 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har undersökt tarmmikrobiomet hos 4 685 svenska vuxna. Under en genomsnittlig uppföljning på fem år utvecklade 383 deltagare typ 2-diabetes.

Redan vid studiens...