Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Profilen

Hon vill minska hälsoklyftan

Alla barn och unga i Sverige ska ha möjlighet att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Det är målet för Generation Pep. 

Agneta Renmark 19 december, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 8 minuters läsning
Johan Marklund

Fyra trappor upp och ingen hiss. Generation Peps kontor i ett gårdshus centralt i Stockholm är definitivt bra för både vardagsmotionen och flåset. 

Det är här som Carolina Klüft tillsammans med elva medarbetare arbetar för att sprida kunskap och öka engagemanget kring aktivitet och hälsa för barn och unga. 

– Vi vill att Sverige ska må bättre och att det ska vara enkelt att leva ett hälsosamt liv, säger hon, när tidningen Dietisten träffar henne en kylslagen höstdag.

Generation Pep är en fristående organisation som initierats av prins Daniel och kronprinsessan Victoria, drivs utan vinstintressen och i huvudsak finansierar av stiftelser. Man samarbetar även med många ideella organisationer, kommuner, privata företag, universitet och myndigheter.

– Ingen enskild aktör kan lösa problemet på egen hand. Därför behöver såväl lokala eldsjälar som näringslivet och politiska beslutsfattare finnas med.

Carolina Klüft har varit engagerad i arbetet ända sedan starten 2016. Först som projektledare och sedan 2019 som verksamhetschef.

– Jag fick frågan direkt från prins Daniel, han tänkte nog att jag med min bakgrund inom idrotten och föreningslivet skulle vara en bra match för organisationen. Jag är ju ingen utbildad folkhälsovetare, men rörelseglädjen har jag haft med mig hela livet.

Generation Pep vill vända utvecklingen där allt fler barn sitter stilla för mycket och äter för lite av det kroppen behöver för att må bra.

Varje år görs en kartläggning, Pep-rapporten, för att följa trender kring mat- och hälsovanor hos barn och unga.

– Kunskapsläget är jätteviktigt att ha med sig. Det sätter fingret på problemet som vi sedan behöver jobba med på olika sätt för att attackera.

Under de fem år som rapporten tagits fram har resultaten varit stabilt dystra. Endast tre procent av Sveriges barn och ungdomar lever enligt de riktlinjer och kostråd som finns från Folkhälso­myndigheten och Livsmedelsverket.

– Utvecklingen går tyvärr åt fel håll. Vi lever ett mer stillasittande och bekvämt liv där mycket av den naturliga vardagsrörelsen har försvunnit och där vi lätt fastnar framför en skärm. Och vi äter på tok för lite fullkorn, fisk, frukt och grönt, säger Carolina Klüft som menar att det är farligare att äta för lite av det som kroppen mår bra av än att ibland äta det kroppen inte mår bra.

– Det är avsaknaden av bra näring som är den största utmaningen.

Dessutom är hälsan ojämlikt fördelad. Enligt Peprapporten är kön, ålder och socioekonomi faktorer som spelar en avgörande roll för barns mat- och motionsvanor.

– Detta trots att barnkonventionen, som är lag i Sverige, säger att alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Det är ett systemfel, där samhället inte har förstått vikten av att satsa på fysisk aktivitet och goda matvanor.

Carolina Klüft radar upp flera olika utmaningar, som att antalet kommunala lekplatser halverats sedan 80-talet, att ämnet hälsa och idrott minskat i skolundervisningen och att många barn och unga lämnar föreningslivet på tok för tidigt, då de bland annat slås ut av elitsatsningar.

– Pandemin ökade hälsoklyftan, då många barn blev sittande framför sina skärmar. Nu är risken att lågkonjunkturen förvärrar problemet ytterligare. Det kanske kostar för mycket att vara med i en idrottsförening och många upplever att de inte har råd att prioritera frukt och grönt.

En annan utmaning är att även kommunerna har det tufft ekonomiskt samtidigt som oron ökar kring unga som dras med i kriminalitet.

– Just därför är förebyggande arbete med trygga miljöer och meningsfulla aktiviteter extremt viktiga. Vi kan inte tänka i termer av mandatperioder, de här frågorna har ingen politisk färg. 

För att försöka vända den negativa utvecklingen har Generation Pep tagit fram olika och skalbara verktyg. Ett av dem är Pep Skola, som man utvecklat tillsammans med skolor och forskare, ett kostnadsfritt digitalt stöd till alla skolor i Sverige som vill göra fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor till en naturlig del av skoldagen.

Liknande stöd finns även för förskolan och för elevhälsan, precis som det finns verktyg för kommuner och beslutsfattare.

– Vi märker att det finns ett växande intresse bland skolsköterskor, rektorer och andra yrkesgrupper och även på politisk nivå. Fler har börjat förstå vikten av de här frågorna, säger Carolina Klüft.

Inte minst näringslivet har en viktig roll att spela i arbetet med att förbättra förutsättningarna för barn och ungas möjligheter att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Generation Pep samarbetar med ett par av de stora dagligvarukedjorna och även med andra privata företag.

– Vi utbyter idéer och gör olika typer av samarbeten, säger hon och nämner Axfoods nya nöt- och gröntfärs, med hälften grönsaker, som nyligen lanserats som ett bättre alternativ för både hälsan, plånboken och klimatet.

– Man behöver förenkla för konsumenter att hitta hälsosamma och prisvärda alternativ och det finns så klart pengar att tjäna även där. Men det tar tid att skapa en ny spelplan för den kommersiella sektorn – att göra en nödvändig normförflyttning.

Den matmiljö du utsätts för kommer att påverka dina beslut.

Carolina Klüft

Just när det gäller mat och matvanor finns det alltid en massa värderingar och åsikter med i bilden, på ett helt annat sätt än när man pratar fysisk aktivitet. Därför använder Generation Pep ofta begreppet ”matmiljöer” i stället för att prata om enstaka livsmedel. Matmiljöer kan vara det som finns på matbordet, i skolan eller i matbutiken.

– Den matmiljö du utsätts för kommer att påverka dina beslut. Ställer man fram grönsaker på bordet så påverkar det barnens lust att testa.

Man behöver jobba med strukturerna runt måltiden, att hitta nyfikenheten kring att våga smaka och testa.

De flesta vuxna tänker förmodligen på Carolina Klüft som en av Sveriges mest framgångsrika friidrottare genom tiderna. Under sin karriär har hon fått en lång rad internationella guldmedaljer hängda runt halsen, och hon har fortfarande Europarekordet i sjukamp samt juniorvärldsrekordet i samma gren. 

För den yngre generationen är det något helt annat hon är känd för, vilket framgår tydligt i samband med fotograferingen på en gågata i Stockholm, där höstlovslediga barn vinkar och ler.

– Det är efter att jag var med i Masked singer i våras. För barnen är jag den förklädda superhjält­en, för föräldrarna är jag friidrottaren, säger hon.

Vad finns det för likheter mellan det här jobbet och din tidigare karriär?

– Jag har en enorm nytta av idrotten, inte minst vad gäller att sätta upp mål, att tåla mycket, vara disciplinerad och hantera många bollar samtidigt. Jag har även med mig vikten av ett gott ledarskap och att jobba i team, säger Carolina Klüft och fortsätter:

– Jag hade turen att växa upp på en trygg plats, att få uppleva rörelseglädje och ha engagerade föräldrar som skjutsade till träningar. Men hälsa ska inte handla om tur!

I dag bor hon, tillsammans med sin man och tre döttrar, i ett hus i Järvsö.

– Vi provade att bo här ett tag, i ett hus som goda vänner hade, och trivdes så bra att vi bestämde oss för att sälja radhuset i Stockholm och flytta hit för gott. 

Hon veckopendlar för att kunna vara på kontoret två eller tre dagar i veckan; resten av tiden arbetar hon hemifrån och kan lösa det mesta via digitala möten.

Att hon är stolt över det arbete som Generation Pep gör är tydligt:

– Även om man inte ser resultat direkt så får man aldrig ge sig. Det är kännetecknande för oss alla i teamet och för våra grundare, säger hon och tar ett pedagogiskt exempel:

Om man drar ett tungt stenblock samtidigt som någon drar åt andra hållet så händer det inte mycket, trots att man drar och drar. Men genom att kraft hela tiden ackumuleras in i gummibandet så kommer bumlingen till slut komma farande. 

– Sedan måste det finnas en lekfullhet och glädje. Det är en tuff och utmanande samhällsfråga vi arbetar med – då är det ännu viktigare att ha kul på jobbet! 


Dela artikeln

Debatt

Obesitas är en kronisk sjukdom: varför behandlar vi den fortfarande som ett tillfälligt problem?

Apoteket kan vara den saknade länken i en vårdmodell som idag brister i uppföljning och kontinuitet. Det menar dietisten Sara Bussqvist.

IMG_3189
Sara Bussqvist 6 augusti, 2026 Uppdaterades 10 augusti, 2026 3 minuters läsning
img-3189_720_0_1_thumb-red
Sara Bussqvist.

Obesitasvården står inför ett paradigmskifte. Nya läkemedel och ökad kunskap har förändrat synen på obesitas från ett livsstilsproblem till en kronisk sjukdom med biologiska, beteendemässiga och miljömässiga orsaker. Trots det präglas stora delar av vården fortfarande av ett kortsiktigt synsätt – där viktnedgång betraktas som målet, snarare än början på en livslång behandling. Medan behandlingsmöjligheterna utvecklas snabbt har vårdmodellerna inte följt med.

Viktnedgång är inte mållinjen

Viktnedgång ses alltför ofta som slutpunkten för behandlingen, när det i själva verket är starten på ett långt behandlingsförlopp. Följdsjukdomar, näringsstatus, psykisk hälsa och beteendestöd kräver fortsatt uppmärksamhet långt efter att behandlingen inletts.

Snabb viktnedgång till följd av bariatrisk kirurgi eller läkemedelsbehandling förändrar kroppen på sätt som kosten ensam inte kan kompensera för. En betydande del av viktnedgången vid läkemedelsbehandling kan bestå av förlust av muskelmassa. Brister på vitaminer och mineraler uppstår på ett förutsägbart sätt men fångas inte alltid upp i tid – det som inom näringsforskningen kallas 'dold hunger' – ett tillstånd där kaloriintaget verkar tillräckligt, men kroppen ändå saknar de mikronäringsämnen den behöver.

Obesitas förekommer dessutom sällan isolerat. Många patienter lever parallellt med diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller psykisk ohälsa. Långsiktiga resultat handlar därför inte bara om antalet förlorade kilo, utan om huruvida patienten kan hålla sin näringsstatus i balans och behålla kontakten med vården över tid.

Skam är ett medicinskt hinder

Många patienter upplever fortfarande sin obesitas som ett personligt misslyckande. Motgångar under behandlingen tolkas i moraliska snarare än kliniska termer. Patienter uteblir från uppföljning, drar sig från besök eller slutar ta sina läkemedel och kosttillskott. Kroniska sjukdomar kräver kontinuerlig kontakt med vården – skam bryter ner den kontakten. Vårdstrukturerna förstärker ofta problemet utan att ha för avsikt att göra det: systemet är uppbyggt kring enskilda behandlingstillfällen, och framgång mäts alltför ofta i kilo snarare än i hållbar hälsa.

Apoteket kan fylla en stor lucka

Ansvaret för den långsiktiga obesitasvården riskerar att splittras mellan olika vårdgivare. Nutritionsuppföljning, behandlingsstöd och löpande patientkontakt hamnar lätt mellan stolarna. Det är precis här apoteket kan spela en mycket större roll.

Apotekspersonalen tillhör de mest lättillgängliga vårdgivarna och är ofta en av de få vårdkontakter som faktiskt finns kvar under ett långt behandlingsförlopp. Deras roll handlar redan om betydligt mer än att lämna ut recept – dagligen hjälper de patienter att följa sina behandlingar, fångar upp biverkningar och stöttar dem genom komplexa läkemedelsregimer. Vid kroniska sjukdomar som diabetes och högt blodtryck är den typen av långsiktigt stöd redan en självklar del av apotekets arbete. Obesitasvården förtjänar samma synsätt – inte för att ersätta läkare eller dietister, utan för att säkra den kontinuitet som idag saknas.

Kronisk sjukdom kräver kronisk vård

Nästa fas i obesitasvården avgörs av om vården klarar att följa patienten även efter den första behandlingsinsatsen. Det kräver bättre uppföljning, tätare samverkan mellan professioner och ett större fokus på patientens långsiktiga hälsa än på siffran på vågen. Apoteket kan spela en avgörande roll i det arbetet – som en av vårdens mest tillgängliga aktörer, med möjlighet att stärka följsamhet och identifiera nutritionsrisker tidigt. Först när vårdsystemet tar ansvar för hela patientresan kan vi säga att vi behandlar obesitas som den kroniska sjukdom den faktiskt är.

Sara Bussqvist är leg. dietist och produktspecialist hos FitForMe, Sverige som erbjuder kosttillskott inom överviktsvård.



Kalkyler & Verktyg

Nya näringsvärden i Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har publicerat en ny version av Livsmedelsdatabasen med reviderade näringsvärden för ett stort antal livsmedel. Bland nyheterna finns analyser från projektet ”Fetter, mejerier och ägg 2025” samt kompletterande data om frukt och grönsaker från de norska och danska livsmedelsdatabaserna.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_214597522
AdobeStock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.