Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Dietisten – läs vår nya satsning! 💚

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Profilen

Hon vill minska hälsoklyftan

Alla barn och unga i Sverige ska ha möjlighet att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Det är målet för Generation Pep. 

Agneta Renmark 19 december, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 8 minuters läsning

Foto: Johan Marklund

Fyra trappor upp och ingen hiss. Generation Peps kontor i ett gårdshus centralt i Stockholm är definitivt bra för både vardagsmotionen och flåset. 

Det är här som Carolina Klüft tillsammans med elva medarbetare arbetar för att sprida kunskap och öka engagemanget kring aktivitet och hälsa för barn och unga. 

– Vi vill att Sverige ska må bättre och att det ska vara enkelt att leva ett hälsosamt liv, säger hon, när tidningen Dietisten träffar henne en kylslagen höstdag.

Generation Pep är en fristående organisation som initierats av prins Daniel och kronprinsessan Victoria, drivs utan vinstintressen och i huvudsak finansierar av stiftelser. Man samarbetar även med många ideella organisationer, kommuner, privata företag, universitet och myndigheter.

– Ingen enskild aktör kan lösa problemet på egen hand. Därför behöver såväl lokala eldsjälar som näringslivet och politiska beslutsfattare finnas med.

Carolina Klüft har varit engagerad i arbetet ända sedan starten 2016. Först som projektledare och sedan 2019 som verksamhetschef.

– Jag fick frågan direkt från prins Daniel, han tänkte nog att jag med min bakgrund inom idrotten och föreningslivet skulle vara en bra match för organisationen. Jag är ju ingen utbildad folkhälsovetare, men rörelseglädjen har jag haft med mig hela livet.

Generation Pep vill vända utvecklingen där allt fler barn sitter stilla för mycket och äter för lite av det kroppen behöver för att må bra.

Varje år görs en kartläggning, Pep-rapporten, för att följa trender kring mat- och hälsovanor hos barn och unga.

– Kunskapsläget är jätteviktigt att ha med sig. Det sätter fingret på problemet som vi sedan behöver jobba med på olika sätt för att attackera.

Under de fem år som rapporten tagits fram har resultaten varit stabilt dystra. Endast tre procent av Sveriges barn och ungdomar lever enligt de riktlinjer och kostråd som finns från Folkhälso­myndigheten och Livsmedelsverket.

– Utvecklingen går tyvärr åt fel håll. Vi lever ett mer stillasittande och bekvämt liv där mycket av den naturliga vardagsrörelsen har försvunnit och där vi lätt fastnar framför en skärm. Och vi äter på tok för lite fullkorn, fisk, frukt och grönt, säger Carolina Klüft som menar att det är farligare att äta för lite av det som kroppen mår bra av än att ibland äta det kroppen inte mår bra.

– Det är avsaknaden av bra näring som är den största utmaningen.

Dessutom är hälsan ojämlikt fördelad. Enligt Peprapporten är kön, ålder och socioekonomi faktorer som spelar en avgörande roll för barns mat- och motionsvanor.

– Detta trots att barnkonventionen, som är lag i Sverige, säger att alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Det är ett systemfel, där samhället inte har förstått vikten av att satsa på fysisk aktivitet och goda matvanor.

Carolina Klüft radar upp flera olika utmaningar, som att antalet kommunala lekplatser halverats sedan 80-talet, att ämnet hälsa och idrott minskat i skolundervisningen och att många barn och unga lämnar föreningslivet på tok för tidigt, då de bland annat slås ut av elitsatsningar.

– Pandemin ökade hälsoklyftan, då många barn blev sittande framför sina skärmar. Nu är risken att lågkonjunkturen förvärrar problemet ytterligare. Det kanske kostar för mycket att vara med i en idrottsförening och många upplever att de inte har råd att prioritera frukt och grönt.

En annan utmaning är att även kommunerna har det tufft ekonomiskt samtidigt som oron ökar kring unga som dras med i kriminalitet.

– Just därför är förebyggande arbete med trygga miljöer och meningsfulla aktiviteter extremt viktiga. Vi kan inte tänka i termer av mandatperioder, de här frågorna har ingen politisk färg. 

För att försöka vända den negativa utvecklingen har Generation Pep tagit fram olika och skalbara verktyg. Ett av dem är Pep Skola, som man utvecklat tillsammans med skolor och forskare, ett kostnadsfritt digitalt stöd till alla skolor i Sverige som vill göra fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor till en naturlig del av skoldagen.

Liknande stöd finns även för förskolan och för elevhälsan, precis som det finns verktyg för kommuner och beslutsfattare.

– Vi märker att det finns ett växande intresse bland skolsköterskor, rektorer och andra yrkesgrupper och även på politisk nivå. Fler har börjat förstå vikten av de här frågorna, säger Carolina Klüft.

Inte minst näringslivet har en viktig roll att spela i arbetet med att förbättra förutsättningarna för barn och ungas möjligheter att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Generation Pep samarbetar med ett par av de stora dagligvarukedjorna och även med andra privata företag.

– Vi utbyter idéer och gör olika typer av samarbeten, säger hon och nämner Axfoods nya nöt- och gröntfärs, med hälften grönsaker, som nyligen lanserats som ett bättre alternativ för både hälsan, plånboken och klimatet.

– Man behöver förenkla för konsumenter att hitta hälsosamma och prisvärda alternativ och det finns så klart pengar att tjäna även där. Men det tar tid att skapa en ny spelplan för den kommersiella sektorn – att göra en nödvändig normförflyttning.

Den matmiljö du utsätts för kommer att påverka dina beslut.

Carolina Klüft

Just när det gäller mat och matvanor finns det alltid en massa värderingar och åsikter med i bilden, på ett helt annat sätt än när man pratar fysisk aktivitet. Därför använder Generation Pep ofta begreppet ”matmiljöer” i stället för att prata om enstaka livsmedel. Matmiljöer kan vara det som finns på matbordet, i skolan eller i matbutiken.

– Den matmiljö du utsätts för kommer att påverka dina beslut. Ställer man fram grönsaker på bordet så påverkar det barnens lust att testa.

Man behöver jobba med strukturerna runt måltiden, att hitta nyfikenheten kring att våga smaka och testa.

De flesta vuxna tänker förmodligen på Carolina Klüft som en av Sveriges mest framgångsrika friidrottare genom tiderna. Under sin karriär har hon fått en lång rad internationella guldmedaljer hängda runt halsen, och hon har fortfarande Europarekordet i sjukamp samt juniorvärldsrekordet i samma gren. 

För den yngre generationen är det något helt annat hon är känd för, vilket framgår tydligt i samband med fotograferingen på en gågata i Stockholm, där höstlovslediga barn vinkar och ler.

– Det är efter att jag var med i Masked singer i våras. För barnen är jag den förklädda superhjält­en, för föräldrarna är jag friidrottaren, säger hon.

Vad finns det för likheter mellan det här jobbet och din tidigare karriär?

– Jag har en enorm nytta av idrotten, inte minst vad gäller att sätta upp mål, att tåla mycket, vara disciplinerad och hantera många bollar samtidigt. Jag har även med mig vikten av ett gott ledarskap och att jobba i team, säger Carolina Klüft och fortsätter:

– Jag hade turen att växa upp på en trygg plats, att få uppleva rörelseglädje och ha engagerade föräldrar som skjutsade till träningar. Men hälsa ska inte handla om tur!

I dag bor hon, tillsammans med sin man och tre döttrar, i ett hus i Järvsö.

– Vi provade att bo här ett tag, i ett hus som goda vänner hade, och trivdes så bra att vi bestämde oss för att sälja radhuset i Stockholm och flytta hit för gott. 

Hon veckopendlar för att kunna vara på kontoret två eller tre dagar i veckan; resten av tiden arbetar hon hemifrån och kan lösa det mesta via digitala möten.

Att hon är stolt över det arbete som Generation Pep gör är tydligt:

– Även om man inte ser resultat direkt så får man aldrig ge sig. Det är kännetecknande för oss alla i teamet och för våra grundare, säger hon och tar ett pedagogiskt exempel:

Om man drar ett tungt stenblock samtidigt som någon drar åt andra hållet så händer det inte mycket, trots att man drar och drar. Men genom att kraft hela tiden ackumuleras in i gummibandet så kommer bumlingen till slut komma farande. 

– Sedan måste det finnas en lekfullhet och glädje. Det är en tuff och utmanande samhällsfråga vi arbetar med – då är det ännu viktigare att ha kul på jobbet! 


Dela artikeln

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram


Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 5 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_268073936

Foto: AdobeStock_268073936

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt. 

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent. 

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen. 



Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 8 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_614181255

Foto: AdobeStock_614181255



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.