Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Profilen

Hon vill minska hälsoklyftan

Alla barn och unga i Sverige ska ha möjlighet att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Det är målet för Generation Pep. 

Agneta Renmark 19 december, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 8 minuters läsning

Foto: Johan Marklund

Fyra trappor upp och ingen hiss. Generation Peps kontor i ett gårdshus centralt i Stockholm är definitivt bra för både vardagsmotionen och flåset. 

Det är här som Carolina Klüft tillsammans med elva medarbetare arbetar för att sprida kunskap och öka engagemanget kring aktivitet och hälsa för barn och unga. 

– Vi vill att Sverige ska må bättre och att det ska vara enkelt att leva ett hälsosamt liv, säger hon, när tidningen Dietisten träffar henne en kylslagen höstdag.

Generation Pep är en fristående organisation som initierats av prins Daniel och kronprinsessan Victoria, drivs utan vinstintressen och i huvudsak finansierar av stiftelser. Man samarbetar även med många ideella organisationer, kommuner, privata företag, universitet och myndigheter.

– Ingen enskild aktör kan lösa problemet på egen hand. Därför behöver såväl lokala eldsjälar som näringslivet och politiska beslutsfattare finnas med.

Carolina Klüft har varit engagerad i arbetet ända sedan starten 2016. Först som projektledare och sedan 2019 som verksamhetschef.

– Jag fick frågan direkt från prins Daniel, han tänkte nog att jag med min bakgrund inom idrotten och föreningslivet skulle vara en bra match för organisationen. Jag är ju ingen utbildad folkhälsovetare, men rörelseglädjen har jag haft med mig hela livet.

Generation Pep vill vända utvecklingen där allt fler barn sitter stilla för mycket och äter för lite av det kroppen behöver för att må bra.

Varje år görs en kartläggning, Pep-rapporten, för att följa trender kring mat- och hälsovanor hos barn och unga.

– Kunskapsläget är jätteviktigt att ha med sig. Det sätter fingret på problemet som vi sedan behöver jobba med på olika sätt för att attackera.

Under de fem år som rapporten tagits fram har resultaten varit stabilt dystra. Endast tre procent av Sveriges barn och ungdomar lever enligt de riktlinjer och kostråd som finns från Folkhälso­myndigheten och Livsmedelsverket.

– Utvecklingen går tyvärr åt fel håll. Vi lever ett mer stillasittande och bekvämt liv där mycket av den naturliga vardagsrörelsen har försvunnit och där vi lätt fastnar framför en skärm. Och vi äter på tok för lite fullkorn, fisk, frukt och grönt, säger Carolina Klüft som menar att det är farligare att äta för lite av det som kroppen mår bra av än att ibland äta det kroppen inte mår bra.

– Det är avsaknaden av bra näring som är den största utmaningen.

Dessutom är hälsan ojämlikt fördelad. Enligt Peprapporten är kön, ålder och socioekonomi faktorer som spelar en avgörande roll för barns mat- och motionsvanor.

– Detta trots att barnkonventionen, som är lag i Sverige, säger att alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Det är ett systemfel, där samhället inte har förstått vikten av att satsa på fysisk aktivitet och goda matvanor.

Carolina Klüft radar upp flera olika utmaningar, som att antalet kommunala lekplatser halverats sedan 80-talet, att ämnet hälsa och idrott minskat i skolundervisningen och att många barn och unga lämnar föreningslivet på tok för tidigt, då de bland annat slås ut av elitsatsningar.

– Pandemin ökade hälsoklyftan, då många barn blev sittande framför sina skärmar. Nu är risken att lågkonjunkturen förvärrar problemet ytterligare. Det kanske kostar för mycket att vara med i en idrottsförening och många upplever att de inte har råd att prioritera frukt och grönt.

En annan utmaning är att även kommunerna har det tufft ekonomiskt samtidigt som oron ökar kring unga som dras med i kriminalitet.

– Just därför är förebyggande arbete med trygga miljöer och meningsfulla aktiviteter extremt viktiga. Vi kan inte tänka i termer av mandatperioder, de här frågorna har ingen politisk färg. 

För att försöka vända den negativa utvecklingen har Generation Pep tagit fram olika och skalbara verktyg. Ett av dem är Pep Skola, som man utvecklat tillsammans med skolor och forskare, ett kostnadsfritt digitalt stöd till alla skolor i Sverige som vill göra fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor till en naturlig del av skoldagen.

Liknande stöd finns även för förskolan och för elevhälsan, precis som det finns verktyg för kommuner och beslutsfattare.

– Vi märker att det finns ett växande intresse bland skolsköterskor, rektorer och andra yrkesgrupper och även på politisk nivå. Fler har börjat förstå vikten av de här frågorna, säger Carolina Klüft.

Inte minst näringslivet har en viktig roll att spela i arbetet med att förbättra förutsättningarna för barn och ungas möjligheter att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Generation Pep samarbetar med ett par av de stora dagligvarukedjorna och även med andra privata företag.

– Vi utbyter idéer och gör olika typer av samarbeten, säger hon och nämner Axfoods nya nöt- och gröntfärs, med hälften grönsaker, som nyligen lanserats som ett bättre alternativ för både hälsan, plånboken och klimatet.

– Man behöver förenkla för konsumenter att hitta hälsosamma och prisvärda alternativ och det finns så klart pengar att tjäna även där. Men det tar tid att skapa en ny spelplan för den kommersiella sektorn – att göra en nödvändig normförflyttning.

Den matmiljö du utsätts för kommer att påverka dina beslut.

Carolina Klüft

Just när det gäller mat och matvanor finns det alltid en massa värderingar och åsikter med i bilden, på ett helt annat sätt än när man pratar fysisk aktivitet. Därför använder Generation Pep ofta begreppet ”matmiljöer” i stället för att prata om enstaka livsmedel. Matmiljöer kan vara det som finns på matbordet, i skolan eller i matbutiken.

– Den matmiljö du utsätts för kommer att påverka dina beslut. Ställer man fram grönsaker på bordet så påverkar det barnens lust att testa.

Man behöver jobba med strukturerna runt måltiden, att hitta nyfikenheten kring att våga smaka och testa.

De flesta vuxna tänker förmodligen på Carolina Klüft som en av Sveriges mest framgångsrika friidrottare genom tiderna. Under sin karriär har hon fått en lång rad internationella guldmedaljer hängda runt halsen, och hon har fortfarande Europarekordet i sjukamp samt juniorvärldsrekordet i samma gren. 

För den yngre generationen är det något helt annat hon är känd för, vilket framgår tydligt i samband med fotograferingen på en gågata i Stockholm, där höstlovslediga barn vinkar och ler.

– Det är efter att jag var med i Masked singer i våras. För barnen är jag den förklädda superhjält­en, för föräldrarna är jag friidrottaren, säger hon.

Vad finns det för likheter mellan det här jobbet och din tidigare karriär?

– Jag har en enorm nytta av idrotten, inte minst vad gäller att sätta upp mål, att tåla mycket, vara disciplinerad och hantera många bollar samtidigt. Jag har även med mig vikten av ett gott ledarskap och att jobba i team, säger Carolina Klüft och fortsätter:

– Jag hade turen att växa upp på en trygg plats, att få uppleva rörelseglädje och ha engagerade föräldrar som skjutsade till träningar. Men hälsa ska inte handla om tur!

I dag bor hon, tillsammans med sin man och tre döttrar, i ett hus i Järvsö.

– Vi provade att bo här ett tag, i ett hus som goda vänner hade, och trivdes så bra att vi bestämde oss för att sälja radhuset i Stockholm och flytta hit för gott. 

Hon veckopendlar för att kunna vara på kontoret två eller tre dagar i veckan; resten av tiden arbetar hon hemifrån och kan lösa det mesta via digitala möten.

Att hon är stolt över det arbete som Generation Pep gör är tydligt:

– Även om man inte ser resultat direkt så får man aldrig ge sig. Det är kännetecknande för oss alla i teamet och för våra grundare, säger hon och tar ett pedagogiskt exempel:

Om man drar ett tungt stenblock samtidigt som någon drar åt andra hållet så händer det inte mycket, trots att man drar och drar. Men genom att kraft hela tiden ackumuleras in i gummibandet så kommer bumlingen till slut komma farande. 

– Sedan måste det finnas en lekfullhet och glädje. Det är en tuff och utmanande samhällsfråga vi arbetar med – då är det ännu viktigare att ha kul på jobbet! 


Dela artikeln

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 Uppdaterades 27 mars, 2026 1 minuts läsning
IMG_1661

Foto: AdobeStock

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet. 

Läs mer HÄR.



Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 1 minuts läsning
IMG_1634

Foto: AdobeStock

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

IMG_1632
Anna-Lena Wihlborg

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.