Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Profilen

Carla Avesani: ”Mat är alltid bästa medicinen”

Hon har fått njurar på hjärnan och hjärtat slår för att omvandla teoretiska modeller till mat som doftar och förför. Möt Carla Avesani, docent i näringslära vid enheten för medicinska njursjukdomar på Karolinska Institutet.

Agneta Renmark 9 januari, 2025 Uppdaterades 25 september, 2025 8 minuters läsning
Johan Marklund

Hur hamnar egentligen en brasiliansk-italiensk dietist och forskare från mångmiljonstaden Rio de Janeiro i det pittoreska Trosa?

Tja, när det gäller Carla Avesani så är svaret lika delar njurar och kärlek. För drygt sex år sedan tog hon med sig familjen och flyttade till Sverige för en tjänst som senior forskarspecialist och docent i näringslära vid enheten för medicinska njursjukdomar på Karolinska Institutet. Och under en utflykt till Södermanland kände hon att hon hade hittat hem.

– Jag blev kär i Trosa och bestämde mig för att här vill jag bo, säger hon, när hon tar emot tidningen Dietisten i lokalerna i Huddinge.

Att det är en internationell arbetsplats framgår tydligt. Under en snabb rundvandring hinner vi hälsa på tre forskare från Italien, en från Kina, en från Turkiet och en från Brasilien.

Flera av dem ingår i Carla Avesanis researchgrupp inom forskningslinjen Food as Medicine.

– Vårt fokus ligger på hur nutrition kan förbättradet kliniska tillståndet hos patienter med kronisk njursjukdom. Dels genom att behandla symptomen vid njursjukdom med hjälp av kosten, dels genom att öka kunskapen kring en miljömässigt hållbar diet genom vår forskning.

Vad är det som är så spännande med njursjukdom?

– Att maten spelar en så oerhört viktig roll för att förbättra det kliniska tillståndet hos de som drabbas. Både för att senarelägga sjukdom, skjuta upp dialys och undvika undernäring, säger Carla Avesani.

Man räknar med att en av tio svenskar drabbas av kronisk njursjukdom, en andel som väntas öka i takt med att befolkningen blir allt äldre. Obesitas påverkar också risken för att drabbas, liksom diabetes och högt blodtryck.

– Sjukdomen är liksom smygande och många lider av odiagnostiserad njursjukdom. Ju fortare den kan upptäckas, desto bättre möjlighet att sätta in behandling. En njurpatient som får dietistvård har bättre odds än de som inte diagnostiserats.

Problemet vid sviktande njurfunktion är att man får förhöjda kaliumvärden i blodet, vilket begränsar dieten. Men i stället för att fastna i strikta restriktioner gäller det att erbjuda möjligheter och skapa balans.

– Listan på vad man får lov att äta måste vara längre än listan på vad man ska undvika. Mat är så oerhört viktig för livskvaliteten, nästan alla våra sociala aktiviteter handlar om mat och mål­tider. Därför måste vi som arbetar med kostrådgivning vara kloka. Varje patient ska få bästa möjliga behandling efter sitt individuella behov.

Carla Avesani är född och uppvuxen i Campo Grande i Brasilien, i en matglad familj präglad av pappans italienska rötter.

– Allt viktigt hemma hos oss hände i köket. Det är nog därför som jag fortfarande alltid blir så lycklig av att se människor laga, äta och njuta av mat. Mat makes a difference, säger hon på den blandning av engelska och svenska som blivit hennes sätt att kommunicera, när hon inte pratar portugisiska eller italienska.

Det var när en äldre kusin började läsa till dietist som Carla, tolv år, bestämde sig för att det skulle hon också göra när hon blev stor.

– Jag blev fascinerad av att det vi väljer att äta kan göra oss sjuka eller faktiskt få oss att vara friska och må bra!

Carla Avesani beskriver den femåriga dietistutbildningen i Brasilien som en blandning av dietist och nutritionist, om man jämför med svenska förhållanden. Njurmedicin blev tidigt ett specialområde och 2004 doktorerade hon med avhandlingen 'Resting energy expenditure and body composition in patients with chronic kidney disease”. Ett år senare åkte hon till Sverige för att göra sin postdoc med docent Bengt Lindholm och professor Peter Stenvinkel på KI som handledare.

– Vi behöll kontakten och jag fortsatte att åka tillbaka till Sverige med jämna mellanrum och kunde även skicka över en del av mina egna studenter hit, säger Carla Avesani, som snabbt avancerade till associerad professor vid Rio de Janeiro State University.

Men så kom barnen, en dotter och en son som föddes åren efter varandra, och Rio började med ens kännas som en ganska otrygg och våldsam plats. Eftersom maken arbetar som förläggare i bokbranschen ”och kan jobba var som helst i hela världen” gick tankarna till det där kalla landet i Norden som i jämförelse framstod som en Bullerbyidyll.

– Jag hörde av mig till mina gamla handledare och 24 timmar senare hade jag fått ett löfte om en fast tjänst. Det var helt fantastiskt!

Sedan 2018 bor Carla Avesani i Sverige med sin familj och är väldigt tacksam över hur Karolinska Institutet öppnade dörren för henne.

– Även många dietister i Sverige har varit väldigt öppna för mitt arbete och delat med sig av kunskap och idéer; det är inte alls så att var och en håller på sitt.

Forskningsstudierna hon är inblandad i är många och spänner över ett ganska brett fält. En av dem som hon lyfter är en studie där man tillhandahöll en ”food basket” till ett antal njursjuka patienter, fylld med växtbaserade råvaror såsom frukt, grönsaker, nötter och fullkornsprodukter, tillsammans med en inspirerande kokbok. Syftet var att minska mängden kalium i maten, och alla blod- och urinvärden mättes innan och efter.

– Vi fick fantastiskt goda resultat och studien publicerades i The American Journal of Clinical Nutrition, säger Carla Avesani, och tillägger att hon nyligen fick besked om ytterligare forsknings­medel så att studien nu kan expandera.

En annan studie, Respons K, går ut på att undersöka tillsatser i så kallad ultraprocessad mat. Hela 34 av de E-nummer som ofta används innehåller kalium och tanken är att utveckla en app som gör det lättare för njursjuka patienter att handla mat i livsmedelsbutiken.

– Vi kan inte tala om för människor vad de ska äta, det måste de bestämma själva, men vi kan påverka valet genom att göra det tydligare och enklare.

En annan del av hennes jobb är att undervisa studenter som läser en tvåårig master i nutrition på KI. Det är ett 30-tal studenter i varje årskurs som kommer från hela Europa, men även Mellanöstern och USA. De har ofta en grund inom medicin eller biokemi och kan exempelvis vara dietister, läkare och tandläkare.

– Studenterna är min största källa till inspiration och kunskap. Jag lär mig betydligt mer av dem än tvärtom.

Varje kull får besöka ett provkök för att tillsammans köra praktisk matlagning med en duktig kock. Detta görs i samarbete med Di Luca, som producerar olivolja och andra produkter i Medelhavsköket.

– Det blir en bra brygga mellan teori och praktik. En måltid för mig handlar om fräscha råvaror som lagas från grunden, inte att köpa fryst färdigmat i affären och värma i mikron, säg­er Carla Avesani, som tycker att det är extremt viktigt att man som både dietist och forskare kan transformera kalorier och kunskap till en tallrik mat.

– Annars misslyckas vi. Man kan inte prata om 25 gram protein hit och dit, man måste alltid översätta det till mat på en tallrik, säger hon och berättar att hon just nu håller på att validera sin brasilianska dietistexamen för att få en svensk legitimation.

– Jag längtar efter att kunna jobba som dietist och ha patienter igen. Att bara hålla på med forskning är lite som att sakna en arm.

För ett par år sedan köpte familjen ett semesterhus på Sardinien. Ön tillhör den så kallade blå zonen, alltså demografiska och/eller geografiska områden i världen där människor anses leva mätbart längre på grund av sin livsstil.

– Sardinien är mitt Rio i Europa och mitt happy place. Här är maten medicin hela tiden. Invånarna är väldigt stolta över sin mat och använder bara råvaror som växer där. De älskar att laga mat och många producerar sitt eget vin och olivolja på samma sätt som vi mustar äpplen här i Sverige.

Vid ett par tillfällen har hon tagit med sig sina närmaste forskarkollegor till det italienska huset, för att laga mat tillsammans, dricka vin och prata.

– Jag är nog rätt bra på att njuta av livet och tycker om att sprida kärlek omkring mig. Därför säger jag alltid ”I love you with all my kidneys”. Det är mycket bättre än love by heart, för njurar har man ju två av!

Listan på vad man får lov att äta måste vara längre än listan vad man ska undvika.

Carla Maria Avesani

Är: Senior forskarspecialist och docent i näringslära vid Karolinska Institutet med fokus på njurar och mat som medicin. Bor: Kedjehus i Trosa och ett semesterhus på Sardinien. Karriär: Utbildad dietist och nutritionist i Brasilien. Började forska inom njurmedicin och doktorerade vid Federal University of Sao Paulo. Gjorde sin postdoc 2005-2006 vid Karolinska Institutet i Sverige. 2010 blev hon associerad professor vid Rio de Janeiro State University. 2018 flyttade hon till Sverige tillsammans med familjen och har fortsatt sin forskning här, med fokus på hur nutrition kan förbättra det kliniska tillståndet hos patienter med kronisk njursjukdom. Fritid: ”Jag älskar att laga mat, att dricka vin och umgås med familj och vänner.”


Dela artikeln

Debatt

Obesitas är en kronisk sjukdom: varför behandlar vi den fortfarande som ett tillfälligt problem?

Apoteket kan vara den saknade länken i en vårdmodell som idag brister i uppföljning och kontinuitet. Det menar dietisten Sara Bussqvist.

IMG_3189
Sara Bussqvist 6 augusti, 2026 Uppdaterades 10 augusti, 2026 3 minuters läsning
img-3189_720_0_1_thumb-red
Sara Bussqvist.

Obesitasvården står inför ett paradigmskifte. Nya läkemedel och ökad kunskap har förändrat synen på obesitas från ett livsstilsproblem till en kronisk sjukdom med biologiska, beteendemässiga och miljömässiga orsaker. Trots det präglas stora delar av vården fortfarande av ett kortsiktigt synsätt – där viktnedgång betraktas som målet, snarare än början på en livslång behandling. Medan behandlingsmöjligheterna utvecklas snabbt har vårdmodellerna inte följt med.

Viktnedgång är inte mållinjen

Viktnedgång ses alltför ofta som slutpunkten för behandlingen, när det i själva verket är starten på ett långt behandlingsförlopp. Följdsjukdomar, näringsstatus, psykisk hälsa och beteendestöd kräver fortsatt uppmärksamhet långt efter att behandlingen inletts.

Snabb viktnedgång till följd av bariatrisk kirurgi eller läkemedelsbehandling förändrar kroppen på sätt som kosten ensam inte kan kompensera för. En betydande del av viktnedgången vid läkemedelsbehandling kan bestå av förlust av muskelmassa. Brister på vitaminer och mineraler uppstår på ett förutsägbart sätt men fångas inte alltid upp i tid – det som inom näringsforskningen kallas 'dold hunger' – ett tillstånd där kaloriintaget verkar tillräckligt, men kroppen ändå saknar de mikronäringsämnen den behöver.

Obesitas förekommer dessutom sällan isolerat. Många patienter lever parallellt med diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller psykisk ohälsa. Långsiktiga resultat handlar därför inte bara om antalet förlorade kilo, utan om huruvida patienten kan hålla sin näringsstatus i balans och behålla kontakten med vården över tid.

Skam är ett medicinskt hinder

Många patienter upplever fortfarande sin obesitas som ett personligt misslyckande. Motgångar under behandlingen tolkas i moraliska snarare än kliniska termer. Patienter uteblir från uppföljning, drar sig från besök eller slutar ta sina läkemedel och kosttillskott. Kroniska sjukdomar kräver kontinuerlig kontakt med vården – skam bryter ner den kontakten. Vårdstrukturerna förstärker ofta problemet utan att ha för avsikt att göra det: systemet är uppbyggt kring enskilda behandlingstillfällen, och framgång mäts alltför ofta i kilo snarare än i hållbar hälsa.

Apoteket kan fylla en stor lucka

Ansvaret för den långsiktiga obesitasvården riskerar att splittras mellan olika vårdgivare. Nutritionsuppföljning, behandlingsstöd och löpande patientkontakt hamnar lätt mellan stolarna. Det är precis här apoteket kan spela en mycket större roll.

Apotekspersonalen tillhör de mest lättillgängliga vårdgivarna och är ofta en av de få vårdkontakter som faktiskt finns kvar under ett långt behandlingsförlopp. Deras roll handlar redan om betydligt mer än att lämna ut recept – dagligen hjälper de patienter att följa sina behandlingar, fångar upp biverkningar och stöttar dem genom komplexa läkemedelsregimer. Vid kroniska sjukdomar som diabetes och högt blodtryck är den typen av långsiktigt stöd redan en självklar del av apotekets arbete. Obesitasvården förtjänar samma synsätt – inte för att ersätta läkare eller dietister, utan för att säkra den kontinuitet som idag saknas.

Kronisk sjukdom kräver kronisk vård

Nästa fas i obesitasvården avgörs av om vården klarar att följa patienten även efter den första behandlingsinsatsen. Det kräver bättre uppföljning, tätare samverkan mellan professioner och ett större fokus på patientens långsiktiga hälsa än på siffran på vågen. Apoteket kan spela en avgörande roll i det arbetet – som en av vårdens mest tillgängliga aktörer, med möjlighet att stärka följsamhet och identifiera nutritionsrisker tidigt. Först när vårdsystemet tar ansvar för hela patientresan kan vi säga att vi behandlar obesitas som den kroniska sjukdom den faktiskt är.

Sara Bussqvist är leg. dietist och produktspecialist hos FitForMe, Sverige som erbjuder kosttillskott inom överviktsvård.



Kalkyler & Verktyg

Nya näringsvärden i Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har publicerat en ny version av Livsmedelsdatabasen med reviderade näringsvärden för ett stort antal livsmedel. Bland nyheterna finns analyser från projektet ”Fetter, mejerier och ägg 2025” samt kompletterande data om frukt och grönsaker från de norska och danska livsmedelsdatabaserna.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_214597522
AdobeStock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.