Folkhälsa

Höjda matpriser kan påverka folkhälsan

När Livsmedelsverket frågade hur matpriserna påverkar konsumenterna blev svaret att de köper mindre av bland annat grönsaker och frukt, mjukt bröd, fisk och kött. På lång sikt riskerar ändrade matvanor att leda till negativa effekter på folkhälsan.

11 april, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Fyra av tio svarar att de köper mindre färska grönsaker, oavsett inkomstnivå. Det finns även tydliga skillnader mellan hushåll med låg respektive hög inkomst. De med lägre inkomster säger att de väljer bort färska grönsaker i högre utsträckning än de med högre inkomster, jämfört med våren 2022.

– Att konsumenterna säger att de köper mindre av färska grönsaker är oroande. Om det ger förändrade matvanor finns det en risk för att hälsan påverkas negativt på sikt - säger Karin Fritz rådgivare på Livsmedelsverket.

Drygt en av tre (33 %) säger att de köper mindre frukt i år jämfört med 2022. Frukt och grönsaker minskar risken för bland annat fetma, hjärt- och kärlsjukdom och vissa typer av cancer. Rådet är att äta 500 gram om dagen. Konsumenterna svarar också att de köper mindre av kött, kyckling och fisk.

– Så kallade levnadsvanesjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar kan öka på sikt om matvanorna försämras. Därför behöver vi på Livsmedelsverket följa hur både matpriser och andra faktorer påverkar hur vi äter och om det kan finnas risk för att hälsan påverkas negativt i olika inkomstgrupper, säger Karin Fritz.

Hur påverkar höjda matpriser konsumenternas köpbeteende - PM 2023

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.