Covid 19

Högt BMI skydd vid intensivvård mot covid

Högt BMI är en riskfaktor för att drabbas så svårt av covid-19 att man behöver intensivvård. Men väl på intensivvården tyder forskningsresultat på det motsatta … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Högt BMI är en riskfaktor för att drabbas så svårt av covid-19 att man behöver intensivvård. Men väl på intensivvården tyder forskningsresultat på det motsatta – att högt BMI snarare är en skyddande faktor.

Det visar en studie från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet, som följt patienter som intensivvårdades för covid-19 under pandemin.

Ingrid Didriksson, överläkare inom intensivvård på Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Lunds universitet, har lett en av delstudierna i forskningsprojektet. Hon framhåller tre samband som särskilt slående bland forskningsresultaten:

1. Risken för att inte överleva covid-19 tycks öka redan vid 60 års ålder.\n– Sedan tidigare är det känt att ålder är en riskfaktor vid covid-19, men kanske inte att risken ökar kraftigt redan vid 60 år. Under 60 år var risken för att inte överleva under 15 procent, för att sedan snabbt stiga.

2. Högt BMI tycks inte utgöra en risk för ökad dödlighet vid covid-19.\n– Det finns ett samband mellan högt BMI och risken att bli så sjuk att man behöver intensivvård. Men när patienten väl får intensivvård, verkar ett högt BMI snarare vara en fördel. Överlevnaden var högre bland dessa patienter än bland dem som hade lågt BMI, säger Ingrid Didriksson.

3. Dödligheten var högre när patienttrycket var som högst.\nPatienterna som ingår i studien hade alla smittats av samma virusstam: SARS-CoV-2 B.1.1.7 (alpha). Men dödligheten var högre under de perioder då patienttrycket på sjukhusen var som högst, under januari 2021.

– Mortaliteten i det närmaste fördubblades under perioden då vi hade en belastningstopp och alla intensivvårdsavdelningar i Skåne var fullbelagda. Orsaken bakom detta är svår att bena ut. Det skulle kunna vara så att patienterna under belastningstoppen var sjukare, men det är inget vi kunnat klarlägga i vårt material.

Läs hela artikeln här.

Stock.adobe.com

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...