Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Covid 19

Högt BMI skydd vid intensivvård mot covid

Högt BMI är en riskfaktor för att drabbas så svårt av covid-19 att man behöver intensivvård. Men väl på intensivvården tyder forskningsresultat på det motsatta … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Högt BMI är en riskfaktor för att drabbas så svårt av covid-19 att man behöver intensivvård. Men väl på intensivvården tyder forskningsresultat på det motsatta – att högt BMI snarare är en skyddande faktor.

Det visar en studie från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet, som följt patienter som intensivvårdades för covid-19 under pandemin.

Ingrid Didriksson, överläkare inom intensivvård på Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Lunds universitet, har lett en av delstudierna i forskningsprojektet. Hon framhåller tre samband som särskilt slående bland forskningsresultaten:

1. Risken för att inte överleva covid-19 tycks öka redan vid 60 års ålder.\n– Sedan tidigare är det känt att ålder är en riskfaktor vid covid-19, men kanske inte att risken ökar kraftigt redan vid 60 år. Under 60 år var risken för att inte överleva under 15 procent, för att sedan snabbt stiga.

2. Högt BMI tycks inte utgöra en risk för ökad dödlighet vid covid-19.\n– Det finns ett samband mellan högt BMI och risken att bli så sjuk att man behöver intensivvård. Men när patienten väl får intensivvård, verkar ett högt BMI snarare vara en fördel. Överlevnaden var högre bland dessa patienter än bland dem som hade lågt BMI, säger Ingrid Didriksson.

3. Dödligheten var högre när patienttrycket var som högst.\nPatienterna som ingår i studien hade alla smittats av samma virusstam: SARS-CoV-2 B.1.1.7 (alpha). Men dödligheten var högre under de perioder då patienttrycket på sjukhusen var som högst, under januari 2021.

– Mortaliteten i det närmaste fördubblades under perioden då vi hade en belastningstopp och alla intensivvårdsavdelningar i Skåne var fullbelagda. Orsaken bakom detta är svår att bena ut. Det skulle kunna vara så att patienterna under belastningstoppen var sjukare, men det är inget vi kunnat klarlägga i vårt material.

Läs hela artikeln här.

Stock.adobe.com


Dela artikeln

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.