Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Högt BMI ökar risken för reumatiska sjukdomar

En ny studie från Uppsala universitet visar att ett högre kroppsmasseindex (BMI), ökar risken för fem olika reumatiska sjukdomar; ledgångsreumatism, artros, gikt, psoriasisartrit samt inflammatorisk spondylit. 

20 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Högt BMI ökar risken för reumatiska sjukdomar
Stock.adobe.com

Forskarna kunde också se att BMI var en starkare riskfaktor för kvinnor jämfört med män när det gällde sjukdomarna gikt och psoriasisartrit. Studien presenteras i den vetenskapliga tidskriften Arthritis och Rheumatology.

De flesta reumatiska sjukdomar drivs av en inflammation i kroppen och drabbar främst leder, muskler och skelett, men även viktiga organ och kärl kan påverkas. Symtom på reumatisk sjukdom kan vara trötthet, svullnad och värk i leder, stelhet och nedsatt rörelsefunktion. 

Tidigare studier har sett ett samband mellan reumatiska sjukdomar och ett högt BMI. Men huruvida sambandet beror på att ett högt BMI faktiskt ökar risken för reumatisk sjukdom och inte endast beror på att individer med reumatisk sjukdom i snitt har ett högre BMI på grund av andra, okända anledningar är inte helt utrett. Detta är ett vanligt problem inom epidemiologiska studier som baseras på observationella data.

I den nya studien har forskarna försökt kringgå problemet genom att istället nyttja sig av information hos människans gener. Genom att använda sig av specifika genetiska varianter som kan kopplas till ett högt BMI kunde forskarna visa att män och kvinnor som har ett genetiskt anlag för högt BMI även har en ökad risk att drabbas av reumatisk sjukdom. 

− Även om vi har sett liknande samband tidigare så är det svårt att identifiera faktiska samband mellan BMI och sjukdom. Men då vi fann att de gener som länkats till högt BMI också var associerade med högre risk för dessa reumatiska sjukdomar, kunde vi dra slutsatsen att BMI verkligen påverkar risken att drabbas av reumatisk sjukdom, säger Weronica Ek, docent och forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet som har lett studien.

För gikt och för psoriasisartrit som är en vanlig sjukdom hos patienter med psoriasis, var ett högt BMI en starkare riskfaktor hos kvinnor än hos män. Effekten av BMI gällande risken att drabbas av artros var lägre hos kvinnor efter klimakteriet jämfört med kvinnor i fertil ålder. Forskarna fann också att en viss ökning av BMI inte resulterade i en och samma ökning av risken att drabbas av gikt för individer med lågt, normalt och högt BMI. Däremot är grundrisken att drabbas av gikt alltid högre ju högre BMI man har. 

Body Mass Index and the Risk of Rheumatic Disease: Linear and Nonlinear Mendelian Randomization Analyses,


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.