Vid medicinsk behandling ingår livsstilsråd, kostbehandling, eventuell läkemedelsbehandling och stöd till ökad fysisk aktivitet. Kirurgi har dock visat sig mer effektivt för viktnedgång, och med en tilltagande fetmaepidemi på många håll i världen opereras allt fler.

– Bara i Sverige görs cirka 5 000 obesitasoperationer varje år, och trenden är ökande. Vi var därför intresserade av att se om det sker någon förändring i munhälsan hos dessa patienter efter operationen, säger tandläkaren och forskaren Negin Taghat vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

De 118 personer med obesitas som följs i avhandlingen uppvisar ett mönster där högre BMI är kopplat till högre kariesrisk enligt en stigande skala. Vid de högsta BMI-värdena sågs en dubblerad risk för karies.

Två år efter behandling, kirurgisk eller medicinsk, framträder en tydlig uppdelning mellan grupperna. Personerna som hade genomgått en fetmaoperation hade då gått från genomsnittet 15,0 kariesskador på tandemaljens yta till drygt 19. I medicingruppen hade emaljskadorna tvärtom minskat.

Studien visar även att personerna i kirurgigruppen hade fler djupare kariesskador i tandbenet.

– Individer som genomgått kirurgisk obesitasbehandling kan även uppleva en rad symtom från munnen och påverkan på den orala livskvaliteten. Vi såg att nästan varannan individ upplevde sämre munhälsa, säger Negin Taghat. Det är av stor vikt att personalen är medveten om att munhälsan kan påverkas av både obesitas och obesitasbehandling så att förebyggande insatser kan planeras.

Avhandling:

On oral health before and after obesity treatment: studies on clinical and patient-reported outcomes, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.