Folkhälsa

Hjärnceller framkallar feber

Varför vi får feber har länge varit en gåta. Nu har forskare vid Linköpings universitet identifierat de celler i hjärnans blodkärl som är nödvändiga för att framkalla en feberreaktion.

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Feber är kroppens svar på infektion eller inflammation och ett sätt att försvara sig mot till exempel virus eller bakterier.

– Alla har feber någon gång då och då. Genom att förstå mekanismerna bakom feber kan vi också få förståelse för hur nya läkemedel och behandlingar kan fungera, säger forskaren Anders Blomqvist vid Linköpings universitet.

Äntligen svar på feberfrågan

Men hur uppfattar hjärnan att det finns en inflammation eller infektion i kroppen? Förklaringen finns hos mottagarstrukturer, eller receptorer, på utsidan av blod-hjärnbarriären som uppfattar cytokinerna. Receptorerna vidarebefordrar signalen till celler som sitter på insidan av kärlväggarna i blod-hjärnbarriären – de så kallade endotelcellerna. De börjar producera den hormonliknande molekylen prostaglandin E2 som i sin tur aktiverar receptorer i kroppens termostat, hypotalamus, och feberreaktionen inleds.

Fyllt kunskapsluckan

I en studie på möss framgår att endotelcellerna i hjärnan är de enda celler som faktiskt behövs för att framkalla en feberreaktion.

– Våra fynd avgör en fråga som debatterats under flera decennier. Beviset för att det faktiskt endast är endotelcellerna i hjärnan som behövs för att starta en feberreaktion har inte funnits förut. Det är en kunskapslucka som vi nu fyllt, säger Anders Blomqvist.

Läs hela studien här.

(Källa: forskning.se)

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.