Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Yrkesfrågor

Historien om DRF

Dietisternas Riksförbund och dietistyrket har en omvälvande historia. Yrket och arbetsfältet har utvecklats kontinuerligt och både breddats och blivit allt mer detaljerat och komplext.

25 april, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning
Historien om DRF

Foto: Stock.adobe.com

Ursprungligen var det ekonomiföreståndare och hushållslärare som vidareutbildade sig till dietist. En regelrätt högskoleutbildning startade först 1978. 

– Dietistutbildningen har, från att ha varit en gren av kostekonomutbildningen, utvecklats till en utbildning som förbereder för ett självständigt hälso- och sjukvårdsyrke, med möjlighet att ta magister- eller mastersexamen, forska och disputera inom olika områden kopplat till nutritionsbehandling.

Det säger Elisabet Rothenberg som var en av de första som genomgick den svenska dietistutbildningen. Hon var DRF:s ordförande under 2000–2015, numera biträdande professor vid Högskolan i Kristianstad.

Även yrkesföreningen Svensk dietistförening var gemensam för kostekonomer och kliniska dietister tills DRF bröt sig loss och blev en förening inom Agrifack (som senare blev en del av Naturvetarna), medan många av kostekonomerna istället anslöt sig till Ledarna.

Elisabet Rothenbergs tid som ordförande var viktiga och händelserika år för DRF. Dietistyrket fick legitimation, egen terminologi och samtidigt en större bredd.

Arbetet för att dietistyrket skulle få legitimationskrav pågick under många år och sedan 2006 är Dietist en skyddad yrkestitel med legitimation som utfärdas av Socialstyrelsen. Att ta fram en gemensam terminologi var också en process som krävde ett långsiktigt strukturerat arbete. Från 2007 och några år framåt gjordes satsningar som innebar att ett stort antal dietister projektanställdes i många av landets kommuner.

Mycket av DRF:s externa arbete handlar om att påverka i samhällsfrågor genom dialog med beslutsfattare, till exempel på departement och myndigheter. Även en tät samverkan med andra yrkesförbund inom hälso- och sjukvården och ideella organisationer med intresse för hälso- och sjukvård och folkhälsa har medfört en ökad medvetenhet samt kunskap kring betydelsen av nutritionsbehandling och dietistens kompetens.

Läs hela artikeln här.



Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.