Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Yrkesfrågor

Historien om DRF

Dietisternas Riksförbund och dietistyrket har en omvälvande historia. Yrket och arbetsfältet har utvecklats kontinuerligt och både breddats och blivit allt mer detaljerat och komplext.

25 april, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning
Historien om DRF

Foto: Stock.adobe.com

Ursprungligen var det ekonomiföreståndare och hushållslärare som vidareutbildade sig till dietist. En regelrätt högskoleutbildning startade först 1978. 

– Dietistutbildningen har, från att ha varit en gren av kostekonomutbildningen, utvecklats till en utbildning som förbereder för ett självständigt hälso- och sjukvårdsyrke, med möjlighet att ta magister- eller mastersexamen, forska och disputera inom olika områden kopplat till nutritionsbehandling.

Det säger Elisabet Rothenberg som var en av de första som genomgick den svenska dietistutbildningen. Hon var DRF:s ordförande under 2000–2015, numera biträdande professor vid Högskolan i Kristianstad.

Även yrkesföreningen Svensk dietistförening var gemensam för kostekonomer och kliniska dietister tills DRF bröt sig loss och blev en förening inom Agrifack (som senare blev en del av Naturvetarna), medan många av kostekonomerna istället anslöt sig till Ledarna.

Elisabet Rothenbergs tid som ordförande var viktiga och händelserika år för DRF. Dietistyrket fick legitimation, egen terminologi och samtidigt en större bredd.

Arbetet för att dietistyrket skulle få legitimationskrav pågick under många år och sedan 2006 är Dietist en skyddad yrkestitel med legitimation som utfärdas av Socialstyrelsen. Att ta fram en gemensam terminologi var också en process som krävde ett långsiktigt strukturerat arbete. Från 2007 och några år framåt gjordes satsningar som innebar att ett stort antal dietister projektanställdes i många av landets kommuner.

Mycket av DRF:s externa arbete handlar om att påverka i samhällsfrågor genom dialog med beslutsfattare, till exempel på departement och myndigheter. Även en tät samverkan med andra yrkesförbund inom hälso- och sjukvården och ideella organisationer med intresse för hälso- och sjukvård och folkhälsa har medfört en ökad medvetenhet samt kunskap kring betydelsen av nutritionsbehandling och dietistens kompetens.

Läs hela artikeln här.



Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1545

Foto: AdobeStock

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.


Dela artikeln

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1750152193

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.