Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Yrkesfrågor

Historien om DRF

Dietisternas Riksförbund och dietistyrket har en omvälvande historia. Yrket och arbetsfältet har utvecklats kontinuerligt och både breddats och blivit allt mer detaljerat och komplext.

25 april, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning
Historien om DRF
Stock.adobe.com

Ursprungligen var det ekonomiföreståndare och hushållslärare som vidareutbildade sig till dietist. En regelrätt högskoleutbildning startade först 1978. 

– Dietistutbildningen har, från att ha varit en gren av kostekonomutbildningen, utvecklats till en utbildning som förbereder för ett självständigt hälso- och sjukvårdsyrke, med möjlighet att ta magister- eller mastersexamen, forska och disputera inom olika områden kopplat till nutritionsbehandling.

Det säger Elisabet Rothenberg som var en av de första som genomgick den svenska dietistutbildningen. Hon var DRF:s ordförande under 2000–2015, numera biträdande professor vid Högskolan i Kristianstad.

Även yrkesföreningen Svensk dietistförening var gemensam för kostekonomer och kliniska dietister tills DRF bröt sig loss och blev en förening inom Agrifack (som senare blev en del av Naturvetarna), medan många av kostekonomerna istället anslöt sig till Ledarna.

Elisabet Rothenbergs tid som ordförande var viktiga och händelserika år för DRF. Dietistyrket fick legitimation, egen terminologi och samtidigt en större bredd.

Arbetet för att dietistyrket skulle få legitimationskrav pågick under många år och sedan 2006 är Dietist en skyddad yrkestitel med legitimation som utfärdas av Socialstyrelsen. Att ta fram en gemensam terminologi var också en process som krävde ett långsiktigt strukturerat arbete. Från 2007 och några år framåt gjordes satsningar som innebar att ett stort antal dietister projektanställdes i många av landets kommuner.

Mycket av DRF:s externa arbete handlar om att påverka i samhällsfrågor genom dialog med beslutsfattare, till exempel på departement och myndigheter. Även en tät samverkan med andra yrkesförbund inom hälso- och sjukvården och ideella organisationer med intresse för hälso- och sjukvård och folkhälsa har medfört en ökad medvetenhet samt kunskap kring betydelsen av nutritionsbehandling och dietistens kompetens.

Läs hela artikeln här.



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.