Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Profilen

Hemma hos ”Lina” – Sveriges mest kända dietist

Carolina ”Lina” Gebäck är en av Sveriges mest välbekanta dietister. Under 14 år har hon hjälpt svenska folket att lösa sitt vardagspussel och påverkat vad hundratusentals människor äter till middag. Nu har hon lämnat matkasse-företaget som bär hennes namn men passionen för god och hälsosam mat är fort-farande lika stark.

Agneta Renmark 31 oktober, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 8 minuters läsning
Johan Marklund

Du har räddat vårt äktenskap!

Det är inte alla dietister som blir stoppade på gatan med den repliken från helt okända människor men för Carolina Gebäck har det faktiskt hänt flera gånger.

– Haha, ja, jag har i alla fall räddat minst tre äktenskap. Jag har även fått höra att Linas matkassar varit en riktig ”life saver” för många familjer, och att jag har fått dem att våga testa saker som de annars aldrig skulle prova, säger hon när vi träffas i det både lekfullt och smakfullt inredda hemmet i Spånga, strax utanför Stockholm.

Det är här som många av de tusentals recept som hon skapat tillsammans med sina kollegor har testats skarpt av hennes egen familj: maken Daniel och de fyra barnen som i dag är mellan 7 och 16 år.

– Jag har alltid gillat att experimentera i köket och tar gärna ut svängarna. Därför tillhör jag egentligen inte själv målgruppen för det här med färdigpackade matkassar, och trodde inte ens på idén. Det tog lite tid innan jag insåg att jag hade skapat ett riktigt drömjobb, säger hon.

Men låt oss ta det från början.

Carolina Gebäck har varit intresserad av kopplingen mellan mat och hälsa ända sedan i början av tonåren. Hon plöjde flera årgångar av tidningen Hälsa och började laga mat med mycket grönt. När Huddinge sjukhus en dag bjöd in till öppet hus träffade hon för första gången en livs levande dietist.

– Jag minns att det var någon slags utställning med mat i form av pedagogiska träatrapper och att det gjorde stort intryck på mig.

Där och då bestämde hon sig för att det var dietist hon ville bli och 22 år gammal, efter att ha prövat lite olika jobb och bott ett tag i London, lämnade hon Stockholm för att flytta till Göteborg och plugga vid Institutionen för huslig utbildning, IHU.

När hon tog sin examen våren 2004 var det ont om dietistjobb, varför hon i stället började jobba som kock på en förskola – ett litet föräldrakooperativ mitt i stan.

– Det var stort fokus på vegomat men i övrigt hade jag ganska fria tyglar, säger Carolina, som under den här tiden verkligen lärde sig hur man får barn att våga smaka på nya saker och att gilla grönsaker.

Efter ett tag kände hon dock att hon borde skaffa sig en utbildning där det faktiskt fanns jobb att få och började därför läsa till sjuksköterska.

Och det kanske hon hade blivit – om inte hennes bror, entreprenören Niklas Aronsson, fick en av sina snilleblixtar.

Egentligen var det hans fru Malin som satte honom på spåret. En stressig dag när hon satt i bilkö på väg från jobbet till förskolan och som vanligt funderade på den där eviga frågan ”Vad ska vi äta till middag?” tänkte hon hur oerhört skönt det hade varit om någon bara kunde stå där vid trafikljuset och langa in en färdigpackad matkasse i bilen.

Niklas spann vidare på idén och frågade sin syster om hon kunde tänka sig att sätta ihop några veckomenyer, hon som både var dietist och gillade att laga mat.

– Jag var dock väldigt tveksam för jag trodde inte att någon skulle vilja låta en helt okänd person sitta och bestämma vad de skulle äta till middag. Det skulle jag själv aldrig göra!

Jag har alltid gillat att experimentera i köket och tar gärna ut svängarna.

Carolina ”Lina” Gebäck

Syskonen började i liten skala 2008. Parallellt med sin utbildning satt Carolina, som även var nybliven mamma, i en liten tvåa i Göteborg och planerade veckomenyer, provlagade recept och gjorde inköpslistor. Niklas tog hand om listorna, handlade maten i en stor livsmedelsbutik i Stockholm, packade kassar och levererade dem hem till dörren.

I början var det bara ett fåtal kunder som abonnerade på Linas Matkasse, även om det ökade lite varje vecka. Genombrottet kom efter ungefär ett halvår, då man fick till ett samarbete med en lokal idrottsförening, vilket gav 300 kunder på ett enda bräde. 

Resten är, som man brukar säga, historia.

Antalet kunder växte, syskonen kunde plötsligt ta ut lön från företaget och efter ett år kunde Carolina ägna sig åt menyskapandet på heltid.

– Det var en närmast surrealistisk känsla att kunna leva på en sådan här sidogrej som man varit med och startat själv. Samtidigt insåg jag att det var det bästa tänkbara dietistjobbet. Tänk att kunna förenkla vardagen för hundratusentals människor och få dem att laga och äta riktigt bra mat, säger Carolina, som snart ledde ett helt menyteam av gastronomer, dietister, kockar och måltidsekologer.

Devisen var att allt skulle vara gott och enkelt att laga. 

– Sedan ville jag så klart använda dietistutbildningen i praktiken genom att få in mycket grönsaker och se till att mängden mättat fett inte stack i väg. Det var viktigt att det var mat som jag kunde stå för, eftersom jag med mitt namn och bild var en slags garant. På den tiden talade man inte så mycket om vego, matsvinn och klimatsmart mat men vi hade det tänket med oss redan från början.

Det var dock inte helt lätt att hänga med i svängarna när företaget växte och Carolina har flera minnen där hon nästan fått nypa sig själv i armen. Som när hon under ett besök i huvudstaden såg sitt eget ansikte tapetserat på väggarna i tunnelbanan. Eller då familjen skulle lämna Göteborg för att flytta tillbaka till Stockholm och gick på en husvisning:

– Jag traskade runt och kikade så där som man gör på visningar och när jag drog ut en kökslåda såg jag att flera av mina recept låg där i lådan. 

Linas matkasse expanderade även till Norge och Danmark. 2011 gick två riskkapitalistbolag, Creandum och Acton Capital, in som delägare och 2015 fick man ytterligare kapitaltillskott från norska Herkules. 2021 blev företaget börsnoterat och under förra året levererade företaget cirka 17 miljoner måltider till sina kunder och omsatte mer än en miljard svenska kronor.

I samma veva valde Carolina själv att sälja det mesta av sitt aktieinnehav och kliva av för att ta en välbehövlig paus från allt vad jobb och företagande heter.

– Jag längtade efter att få mer tid med barnen, att vara engagerad i det som händer i deras liv utan att samtidigt ha tankarna någon annanstans. Medan jag jobbade med Linas Matkasse hade jag inte möjlighet att se en enda av barnens fotbollsmatcher, nu vill jag titta på alla, säger hon.

Eftersom företaget både bär hennes namn och bygger på hennes värderingar hoppas hon få se företaget utvecklas men samtidigt behålla viktiga kärnvärden.

– Jag har sett till att bygga in struktur och rutiner och satt ramarna för vad Linas Matkasse är så att det fungerar även utan mig, säger hon och jämför med hur man som förälder arbetar för att ens barn ska bli självständiga och en dag kunna stå på egna ben.

Vad hon ska göra i framtiden vet hon inte än, och hon har heller inte så bråttom med att ta reda på det. Just nu är hon ideellt involverad i ett projekt som riktar sig till människor som kommit till Sverige från Ukraina, där man regelbundet bjuder in människor som flytt kriget till festkvällar.

– En kyrka i Sundbyberg öppnar upp sina lokaler och där kan vi ta emot omkring 250 personer i alla åldrar. Det bjuds på mat, livemusik och trevligt umgänge och så fixar vi lekar och roliga aktiviteter för barnen. Det här kvällarna är en ljusglimt för många där jag ansvarar för maten och serveringen, säger Carolina, som drivs av att göra gott och förändra.

– Jag gör saker helhjärtat, alltid. Oavsett om det är på jobbet eller hemma. Jag har ett grymt tålamod och klarar av att jobba på detaljerna, skruva och justera till jag är helt nöjd. Slarv ger mig ingen energi, jag vill vara stolt över det jag gör. Oavsett vilken tjänst eller produkt man säljer så är det detaljerna som gör skillnaden om den ska bli okej eller helt fantastisk, att man tänkt på kundens behov, förväntan och bekvämlighet hela vägen.

Vad har du att säga till andra dietister som funderar på att starta eget?

– Att våga! Man måste ju inte säga upp sig från en fast tjänst med detsamma utan först utforska sin idé parallellt med jobbet. Det är många små steg som leder en framåt, säger Carolina.

Hon framhåller även vikten av att bolla sina tankar med andra.

– Man kanske är rädd för att någon ska sno ens företagsidé men jag tror faktiskt att den risken är rätt liten. Däremot är risken stor att innovationen inte håller hela vägen om man inte får någon input. Att vända och vrida gör att resultatet blir så mycket bättre.


Dela artikeln

Geriatrik

Undernäring får egen diagnos ”Ett paradigmskifte”

För första gången får sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem ICD-11. Bakom beslutet ligger ett mångårigt internationellt arbete där svenska forskare varit drivande.

Nina Granberg 8 juli, 2026 Uppdaterades 12 juli, 2026 5 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

För Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition, innebär beslutet betydligt mer än en ny diagnoskod. Tillsammans med Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition, har hon varit drivande bakom det svenska förslaget till WHO. Arbetet skedde i nära samarbete med ESPEN och med stöd av fler än 40 nationella och internationella nutritionsorganisationer.

– Det här innebär ett paradigmskifte, säger hon.

Hittills har sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna saknat en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem. Däremot har ICD-systemet innehållit diagnoser för andra former av undernäring, men inte för den sjukdomsrelaterade undernäring som är vanlig inom dagens hälso- och sjukvård.

– I den nuvarande ICD-10 finns många specifika diagnoser kopplade till undernäring, till exempel olika mikronäringsbrister och tillstånd som främst är förknippade till svält. Utmaningen, framför allt i västerländsk hälso- och sjukvård, har varit att det inte har funnits någon diagnos för den sjukdomsrelaterade undernäring vi möter hos vuxna patienter.

Elisabet-Rothenberg-1
Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition.Kristianstad university

Avsaknaden av en egen diagnos har gjort det svårare att identifiera och dokumentera sjukdomsrelaterad undernäring på ett enhetligt sätt. Enligt Elisabet Rothenberg är det just den bristen som den nya ICD-koden ska råda bot på.

– Nu får vi en formell etikett på problemet. Det gör att hälso- och sjukvården aktivt kan identifiera och dokumentera undernäring på ett helt annat sätt än tidigare.

Beslutet väntas också få betydelse långt utanför den enskilda patientens journal.

– Syns man inte så finns man inte. Finns det ingen diagnos går det inte heller att följa förekomsten av undernäring på ett systematiskt sätt. Det blir svårt att visa hur stort problemet är, att bedriva forskning och att planera vårdens resurser.

Den nya diagnosen skapar också bättre förutsättningar för uppföljning och forskning.

– Med en diagnos kan vi börja samla statistik och följa utvecklingen över tid. Vi får bättre möjligheter att jämföra data mellan länder och att utvärdera effekten av olika nutritionsinsatser.

Diagnosen är samtidigt inte ett mål i sig, betonar Elisabet Rothenberg.

– En diagnos behandlar förstås ingen patient. Men den är en viktig förutsättning för att vi ska kunna synliggöra problemet och ge undernäring den uppmärksamhet som tillståndet förtjänar.

Lång väg till ny diagnos

När GLIM-kriterierna hade publicerats såg Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm en möjlighet att ta nästa steg. GLIM-kriterierna beskrev hur sjukdomsrelaterad undernäring skulle diagnostiseras – nu behövde de också bli en del av WHO:s internationella klassifikationssystem.

För Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm blev nästa steg att ta reda på hur ett ändringsförslag kunde lämnas till WHO.

– Vi insåg ganska snart att vägen gick via Socialstyrelsens ICD-enhet.

År 2020 lämnade enheten in det svenska ändringsförslaget till WHO. Därefter följde flera års granskning och dialog innan organisationen fattade sitt beslut.

– Det här är inget som händer över en natt. Det är resultatet av många års arbete tillsammans med kollegor från hela världen.

Från beslut till praktik

WHO:s beslut är fattat, men innan diagnosen börjar användas i svensk hälso- och sjukvård återstår införandet av ICD-11. Enligt nuvarande plan väntas Sverige gå över till det nya klassifikationssystemet 2028.

– Från att det formellt finns en diagnos till att den börjar tillämpas på bred front är nästa utmaning.

Införandet kommer enligt Elisabet Rothenberg att ta tid.

– Bland oss kliniska dietister är detta inget problem. Det är helt underbart att vi har fått en diagnos som vi kan sätta. Men innan läkare på bred front börjar använda den här diagnoskoden kommer det att ta ytterligare ett antal år.

Utmaningen handlar enligt henne inte bara om en ny diagnoskod, utan också om att förändra synen på sjukdomsrelaterad undernäring.

– Det har ju varit undernäringsproblematikens stora utmaning i alla år att många ser inte problemet. Och ser man det så förknippar man det med att det är naturligt när man blir gammal. Eller att någon är så sjuk att det inte är konstigt eller snarast naturligt att vikt förloras. 

Den nya diagnosen får också konsekvenser för dietisternas kliniska arbete.

– För dietistprofessionen är det här en oerhört viktig diagnos. Dessutom är det en diagnos som dietisten kan ställa självständigt. 

Men ytterst handlar förändringen om patienterna.

– Till syvende och sist är det helt uppenbart att ur patientens synvinkel är det förstås en fördel att alla de problem som man har identifieras och åtgärdas på ett adekvat sätt.

FAKTA

Därför spelar en diagnoskod roll

ICD (International Classification of Diseases) är WHO:s internationella klassifikationssystem för sjukdomar och hälsotillstånd. Diagnoskoder används i hälso- och sjukvården för dokumentation, statistik, forskning och planering.

Den nya diagnoskoden för undernäring hos vuxna (5B72) innebär att sjukdomsrelaterad undernäring för första gången får en egen plats i ICD-11. Det kan få flera konsekvenser:

  • Enhetligare diagnostik – vården får en gemensam diagnos för sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna.
  • Bättre uppföljning – förekomsten av undernäring kan följas systematiskt över tid.
  • Bättre forskningsförutsättningar – en gemensam diagnos gör det lättare att samla in och jämföra data.
  • Bättre planeringsunderlag – vården får bättre möjligheter att synliggöra behov och planera resurser.

Från GLIM till ICD – lång väg till ny diagnos

  • 2016: Det internationella samarbetet GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition) bildas.
  • 2019: GLIM publicerar internationella diagnoskriterier för undernäring.
  • 2019: Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm kontaktar Socialstyrelsens ICD-enhet för att undersöka hur kriterierna kan omsättas i en ny ICD-diagnos.
  • 2020: Socialstyrelsens ICD-enhet lämnar, med stöd från fler än 40 nationella och internationella nutritionsorganisationer, in ett svenskt ändringsförslag till WHO.
  • 2025: WHO beslutar att införa den nya diagnosen Undernäring hos vuxna (5B72) i ICD-11.
  • 2027: Den nya diagnoskoden träder i kraft internationellt.
  • 2028: Sverige planerar att införa ICD-11.

Läs mer:

• Cederholm T, Rothenberg E, et al. A new diagnosis code in ICD-11 for Undernutrition in Adults – A historic achievement for the clinical nutrition community Clinical Nutrition (2025;55:219–221)     

ESPEN: Faktablad om undernäring, GLIM och ICD-11                      



Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 1 juli, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.