Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Hemma hos ”Lina” – Sveriges mest kända dietist

Carolina ”Lina” Gebäck är en av Sveriges mest välbekanta dietister. Under 14 år har hon hjälpt svenska folket att lösa sitt vardagspussel och påverkat vad hundratusentals människor äter till middag. Nu har hon lämnat matkasse-företaget som bär hennes namn men passionen för god och hälsosam mat är fort-farande lika stark.

Agneta Renmark 31 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 8 minuters läsning
Johan Marklund

Du har räddat vårt äktenskap!

Det är inte alla dietister som blir stoppade på gatan med den repliken från helt okända människor men för Carolina Gebäck har det faktiskt hänt flera gånger.

– Haha, ja, jag har i alla fall räddat minst tre äktenskap. Jag har även fått höra att Linas matkassar varit en riktig ”life saver” för många familjer, och att jag har fått dem att våga testa saker som de annars aldrig skulle prova, säger hon när vi träffas i det både lekfullt och smakfullt inredda hemmet i Spånga, strax utanför Stockholm.

Det är här som många av de tusentals recept som hon skapat tillsammans med sina kollegor har testats skarpt av hennes egen familj: maken Daniel och de fyra barnen som i dag är mellan 7 och 16 år.

– Jag har alltid gillat att experimentera i köket och tar gärna ut svängarna. Därför tillhör jag egentligen inte själv målgruppen för det här med färdigpackade matkassar, och trodde inte ens på idén. Det tog lite tid innan jag insåg att jag hade skapat ett riktigt drömjobb, säger hon.

Men låt oss ta det från början.

Carolina Gebäck har varit intresserad av kopplingen mellan mat och hälsa ända sedan i början av tonåren. Hon plöjde flera årgångar av tidningen Hälsa och började laga mat med mycket grönt. När Huddinge sjukhus en dag bjöd in till öppet hus träffade hon för första gången en livs levande dietist.

– Jag minns att det var någon slags utställning med mat i form av pedagogiska träatrapper och att det gjorde stort intryck på mig.

Där och då bestämde hon sig för att det var dietist hon ville bli och 22 år gammal, efter att ha prövat lite olika jobb och bott ett tag i London, lämnade hon Stockholm för att flytta till Göteborg och plugga vid Institutionen för huslig utbildning, IHU.

När hon tog sin examen våren 2004 var det ont om dietistjobb, varför hon i stället började jobba som kock på en förskola – ett litet föräldrakooperativ mitt i stan.

– Det var stort fokus på vegomat men i övrigt hade jag ganska fria tyglar, säger Carolina, som under den här tiden verkligen lärde sig hur man får barn att våga smaka på nya saker och att gilla grönsaker.

Efter ett tag kände hon dock att hon borde skaffa sig en utbildning där det faktiskt fanns jobb att få och började därför läsa till sjuksköterska.

Och det kanske hon hade blivit – om inte hennes bror, entreprenören Niklas Aronsson, fick en av sina snilleblixtar.

Egentligen var det hans fru Malin som satte honom på spåret. En stressig dag när hon satt i bilkö på väg från jobbet till förskolan och som vanligt funderade på den där eviga frågan ”Vad ska vi äta till middag?” tänkte hon hur oerhört skönt det hade varit om någon bara kunde stå där vid trafikljuset och langa in en färdigpackad matkasse i bilen.

Niklas spann vidare på idén och frågade sin syster om hon kunde tänka sig att sätta ihop några veckomenyer, hon som både var dietist och gillade att laga mat.

– Jag var dock väldigt tveksam för jag trodde inte att någon skulle vilja låta en helt okänd person sitta och bestämma vad de skulle äta till middag. Det skulle jag själv aldrig göra!

Jag har alltid gillat att experimentera i köket och tar gärna ut svängarna.

Carolina ”Lina” Gebäck

Syskonen började i liten skala 2008. Parallellt med sin utbildning satt Carolina, som även var nybliven mamma, i en liten tvåa i Göteborg och planerade veckomenyer, provlagade recept och gjorde inköpslistor. Niklas tog hand om listorna, handlade maten i en stor livsmedelsbutik i Stockholm, packade kassar och levererade dem hem till dörren.

I början var det bara ett fåtal kunder som abonnerade på Linas Matkasse, även om det ökade lite varje vecka. Genombrottet kom efter ungefär ett halvår, då man fick till ett samarbete med en lokal idrottsförening, vilket gav 300 kunder på ett enda bräde. 

Resten är, som man brukar säga, historia.

Antalet kunder växte, syskonen kunde plötsligt ta ut lön från företaget och efter ett år kunde Carolina ägna sig åt menyskapandet på heltid.

– Det var en närmast surrealistisk känsla att kunna leva på en sådan här sidogrej som man varit med och startat själv. Samtidigt insåg jag att det var det bästa tänkbara dietistjobbet. Tänk att kunna förenkla vardagen för hundratusentals människor och få dem att laga och äta riktigt bra mat, säger Carolina, som snart ledde ett helt menyteam av gastronomer, dietister, kockar och måltidsekologer.

Devisen var att allt skulle vara gott och enkelt att laga. 

– Sedan ville jag så klart använda dietistutbildningen i praktiken genom att få in mycket grönsaker och se till att mängden mättat fett inte stack i väg. Det var viktigt att det var mat som jag kunde stå för, eftersom jag med mitt namn och bild var en slags garant. På den tiden talade man inte så mycket om vego, matsvinn och klimatsmart mat men vi hade det tänket med oss redan från början.

Det var dock inte helt lätt att hänga med i svängarna när företaget växte och Carolina har flera minnen där hon nästan fått nypa sig själv i armen. Som när hon under ett besök i huvudstaden såg sitt eget ansikte tapetserat på väggarna i tunnelbanan. Eller då familjen skulle lämna Göteborg för att flytta tillbaka till Stockholm och gick på en husvisning:

– Jag traskade runt och kikade så där som man gör på visningar och när jag drog ut en kökslåda såg jag att flera av mina recept låg där i lådan. 

Linas matkasse expanderade även till Norge och Danmark. 2011 gick två riskkapitalistbolag, Creandum och Acton Capital, in som delägare och 2015 fick man ytterligare kapitaltillskott från norska Herkules. 2021 blev företaget börsnoterat och under förra året levererade företaget cirka 17 miljoner måltider till sina kunder och omsatte mer än en miljard svenska kronor.

I samma veva valde Carolina själv att sälja det mesta av sitt aktieinnehav och kliva av för att ta en välbehövlig paus från allt vad jobb och företagande heter.

– Jag längtade efter att få mer tid med barnen, att vara engagerad i det som händer i deras liv utan att samtidigt ha tankarna någon annanstans. Medan jag jobbade med Linas Matkasse hade jag inte möjlighet att se en enda av barnens fotbollsmatcher, nu vill jag titta på alla, säger hon.

Eftersom företaget både bär hennes namn och bygger på hennes värderingar hoppas hon få se företaget utvecklas men samtidigt behålla viktiga kärnvärden.

– Jag har sett till att bygga in struktur och rutiner och satt ramarna för vad Linas Matkasse är så att det fungerar även utan mig, säger hon och jämför med hur man som förälder arbetar för att ens barn ska bli självständiga och en dag kunna stå på egna ben.

Vad hon ska göra i framtiden vet hon inte än, och hon har heller inte så bråttom med att ta reda på det. Just nu är hon ideellt involverad i ett projekt som riktar sig till människor som kommit till Sverige från Ukraina, där man regelbundet bjuder in människor som flytt kriget till festkvällar.

– En kyrka i Sundbyberg öppnar upp sina lokaler och där kan vi ta emot omkring 250 personer i alla åldrar. Det bjuds på mat, livemusik och trevligt umgänge och så fixar vi lekar och roliga aktiviteter för barnen. Det här kvällarna är en ljusglimt för många där jag ansvarar för maten och serveringen, säger Carolina, som drivs av att göra gott och förändra.

– Jag gör saker helhjärtat, alltid. Oavsett om det är på jobbet eller hemma. Jag har ett grymt tålamod och klarar av att jobba på detaljerna, skruva och justera till jag är helt nöjd. Slarv ger mig ingen energi, jag vill vara stolt över det jag gör. Oavsett vilken tjänst eller produkt man säljer så är det detaljerna som gör skillnaden om den ska bli okej eller helt fantastisk, att man tänkt på kundens behov, förväntan och bekvämlighet hela vägen.

Vad har du att säga till andra dietister som funderar på att starta eget?

– Att våga! Man måste ju inte säga upp sig från en fast tjänst med detsamma utan först utforska sin idé parallellt med jobbet. Det är många små steg som leder en framåt, säger Carolina.

Hon framhåller även vikten av att bolla sina tankar med andra.

– Man kanske är rädd för att någon ska sno ens företagsidé men jag tror faktiskt att den risken är rätt liten. Däremot är risken stor att innovationen inte håller hela vägen om man inte får någon input. Att vända och vrida gör att resultatet blir så mycket bättre.


Dela artikeln

Dietist prisas för forskning om livet med celiaki

Dietisten och forskaren Elin Hård af Segerstad är den första mottagaren av AOECS Young Researcher Award. Hennes forskning handlar om hur glutenfri kost och vårdens stöd kan utvecklas för att underlätta vardagen för personer med celiaki.

Dietisten
Redaktionen 16 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande
Hans Otto Engvold, generalsekreterare Norska Celiakiförbundet, delar ut pris till Elin Hård af Segerstad Tjodunn Dyrnes

Elin Hård af Segerstad är forskare vid Oslo Universitetssjukhus och Lunds universitet samt är verksam som dietist specialiserad inom pediatrik vid Skånes universitetssjukhus.

Hennes forskning kretsar kring att undersöka hur livet med celiaki kan underlättas, hur man på bästa sätt kan definiera vad som kan ingå i en glutenfri kost och vad som behöver uteslutas, samt hur hälso- och sjukvården bör stötta personer med celiaki.

– För mig betyder det extra mycket att min forskning upplevs som viktig av personer som lever med celiaki. Om min forskning dessutom kan leda till att vi kommer närmare en förklaring på varför vissa personer får celiaki och hitta sätt att undvika sjukdomen, så är det verkligen en bonus.

Patientnytta väger tungt 

Det nyinstiftade priset delas ut av AOECS, den europeiska paraplyorganisationen för celiakiförbund, och uppmärksammar forskare i början av karriären. Elin Hård af Segerstad valdes ut bland sex kandidater som bedömdes av en oberoende expertpanel.

Utöver vetenskapliga meriter bedömde gruppen forskningsprojektens kvalitet, originalitet och genomförbarhet.

Även möjlig patientnytta, relevans för behov som ännu inte tillgodoses och planer för att sprida resultaten till patienter och vårdpersonal vägdes in. I bedömargruppen fanns både vetenskaplig och klinisk kompetens samt patient- och anhörigperspektiv.


Dela artikeln

Svenska åkerbönor kan bli framtidens tofu

Forskare vid SLU har tillverkat tofuliknande produkter av svenskodlade åkerbönor. En konsumentstudie visar ett positivt intresse, men innan produkterna kan nå butikshyllan behöver både smak, konsistens och tillverkning utvecklas vidare.

Dietisten
Redaktionen 13 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (1)
Kanske åkerbönan blir vår nya svenska tofu. Adobe.stock

Tofu tillverkas traditionellt av soja. Vid SLU undersöker professor Maud Langton och hennes forskargrupp om svenska åkerbönor kan användas som råvara för liknande produkter.

Åkerbönan är intressant eftersom den kan odlas i Sverige och innehåller mycket protein. Men det går inte att utan vidare använda samma tillverkningsprocess som för soja. Bönornas proteinsammansättning och högre stärkelseinnehåll påverkar hur produkten formas.

Konsistensen - en utmaning

För att en tofuliknande produkt ska hålla ihop behöver proteinerna bilda en sammanhängande gel. Forskarna har visat att det fungerar med åkerböna, men resultatet kan bli fastare och mindre elastiskt än traditionell tofu. Även en tydlig bönsmak kan behöva hanteras.

I en konsumentstudie fick 102 svenska deltagare bedöma produkter tillverkade av soja och olika svenskodlade baljväxter. Enligt SLU Holding var deltagarna positiva till åkerbönstofu, särskilt när de fick information om det svenska ursprunget.

Nästa steg är bland annat att förbättra tillverkningsprocessen och undersöka produktion i större skala. Även hållbarhet, livsmedelssäkerhet och förpackningar behöver lösas.

Smaken avgör om maten väljs igen 

Utvecklingen fortsätter inom DeLiS, Deeptech och Livsmedel i Samverkan. Där ska livsmedelsforskning kombineras med teknisk kompetens och stöd för att föra forskningsresultat närmare marknaden.

En del handlar om sensorik – hur människor uppfattar smak, doft och konsistens. Åsa Öström, professor i måltidskunskap vid Örebro universitet, bidrar med kunskap om hur dessa egenskaper kan undersökas och kopplas till konsumenternas upplevelser.

Även tidigare matvanor och förväntningar spelar roll för om en ny produkt uppskattas. Genom att följa de sensoriska egenskaperna från råvara till färdig prototyp vill forskarna öka möjligheten att utveckla livsmedel som människor både provar och väljer igen.

Åkerbönstofun är fortfarande under utveckling. Projektet handlar om att undersöka förutsättningarna för en framtida produkt, snarare än om en färdig vara på väg ut i butik.

Källor: SLU Holding, ”Kan svenskodlad åkerböna bli framtidens tofu?”,  ”Smaken formar framtidens livsmedel”, 


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.