Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Fysisk aktivitet

Helsingborg bäst på att främja cykling

Helsingborg är Sveriges bästa cykelfrämjande kommun för andra året i rad enligt Cykelfrämjandets årliga Kommunvelometern. Ett resultat av ett fortsatt långsiktigt fokus och många satsningar på cykling.

8 september, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning
Helsingborg bäst på att främja cykling

Foto: Pressbild

Kommunvelometern är en stor nationell granskning som mäter och jämför kommunernas cykelfrämjande insatser under föregående år. Det är ett uppskattat verktyg hos lokala politiker och trafikplanerare för att kunna se hur deras kommun står sig i jämförelse med andra, och för att se utveckling, förändring och effekter över tid.

Helsingborg kammade hem utmärkelsen även 2022 och har dessförinnan legat bland topplaceringarna i Cykelfrämjandets mätning, sett till större kommuner med över 100 000 invånare. 

– Vi har fantastiska medarbetare som brinner för cykling och hållbart resande och som gör allt för att underlätta för att fler ska välja cykeln. Att få den här utmärkelsen för andra året i rad är jätteroligt och sporrar oss i arbetet. Helsingborgs cykelinfrastruktur är ett långsiktigt arbete och vi kan se att våra omfattande cykelsatsningar börjar ge resultat, säger Oscar Grönvall, trafikchef i Helsingborgs stad.

Utöver ett bra cykelvägnät jobbar staden med flera mobilitetsåtgärder för att fler ska vilja cykla. Två exempel är forskningsprojektet 300 testcyklister och det internationella projektet Raptor (Rapid Applications for Transport), där utmaningen är att få fler att cykla till skolan. Ett annat projekt är Region Skånes så kallade supercykelvägar som ska underlätta för pendlare, där Helsingborgs första supercykelväg blir sträckan Laröd-Helsingborg C, som är tänkt att invigas våren 2024.



Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 Uppdaterades 6 mars, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1218538903 1

Foto: AdobeStock

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

  • Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
  • Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
  • Högt blodsocker – 6 procent
  • Högt BMI – 4 procent
  • Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.


Dela artikeln

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 Uppdaterades 5 mars, 2026 2 minuters läsning
IMG_1589

Foto: David Stephansson



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.