Fysisk aktivitet

Helsingborg bäst på att främja cykling

Helsingborg är Sveriges bästa cykelfrämjande kommun för andra året i rad enligt Cykelfrämjandets årliga Kommunvelometern. Ett resultat av ett fortsatt långsiktigt fokus och många satsningar på cykling.

8 september, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Kommunvelometern är en stor nationell granskning som mäter och jämför kommunernas cykelfrämjande insatser under föregående år. Det är ett uppskattat verktyg hos lokala politiker och trafikplanerare för att kunna se hur deras kommun står sig i jämförelse med andra, och för att se utveckling, förändring och effekter över tid.

Helsingborg kammade hem utmärkelsen även 2022 och har dessförinnan legat bland topplaceringarna i Cykelfrämjandets mätning, sett till större kommuner med över 100 000 invånare.

– Vi har fantastiska medarbetare som brinner för cykling och hållbart resande och som gör allt för att underlätta för att fler ska välja cykeln. Att få den här utmärkelsen för andra året i rad är jätteroligt och sporrar oss i arbetet. Helsingborgs cykelinfrastruktur är ett långsiktigt arbete och vi kan se att våra omfattande cykelsatsningar börjar ge resultat, säger Oscar Grönvall, trafikchef i Helsingborgs stad.

Utöver ett bra cykelvägnät jobbar staden med flera mobilitetsåtgärder för att fler ska vilja cykla. Två exempel är forskningsprojektet 300 testcyklister och det internationella projektet Raptor (Rapid Applications for Transport), där utmaningen är att få fler att cykla till skolan. Ett annat projekt är Region Skånes så kallade supercykelvägar som ska underlätta för pendlare, där Helsingborgs första supercykelväg blir sträckan Laröd-Helsingborg C, som är tänkt att invigas våren 2024.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.