Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Yrkesfrågor

Helena Medic – Årets ledare i Region Gävleborg

Helena Medic, vårdenhetschef för dietistenheten, blev Årets ledare i Region Gävleborg. Hon beskriver själv utmärkelsen som en ära i en intervju.

29 maj, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Helena Medic – Årets ledare i Region Gävleborg

Foto: Pressbild

Hur känns det att ha blivit utsedd till Årets ledare?

– Det känns väldigt ärofyllt, det vill jag verkligen betona! Jag känner mig stolt över arbetsgruppen, de är en stor del av det arbete som vi utför tillsammans. Jag har fått fina gratulationer när jag haft kontakt med de utspridda medarbetarna idag, för att träffa dem och gratulera oss alla. Det här är något som vi alla har gjort oss förtjänta av. Jag tänker att alla de som jag möter i arbetet också är en del av det här. Jag jobbar med otroligt duktiga och kompetenta människor, och blir glad när vi kan prata och hitta lösningar tillsammans.

Vad är det bästa med ditt arbete?

– Det är nog just att samverka så otroligt mycket som vi gör. Något som är väldigt givande är kommunikationen med medarbetarna dagligen, och att vi jobbar tillsammans i enheten. Det är jättehäftigt! Vår enhet är inte så gammal, den upprättades 2017 och sedan dess har vi fått jobba med utveckling och förbättringar. Att få förbättra ger mervärde.

Vad skulle du säga är speciellt med att jobba inom Region Gävleborg?

– Det är en väldig trygghet. Jag tycker att Region Gävleborg satsar mycket på ledare och är i framkant. Och det betyder mycket för samverkansarbetet att vi har fått möjligheter att digitalisera mer.

Vad ger dig kraft på jobbet?

– Att driva framåt, hitta nya möjligheter och förbättringar. Det är fantastiskt när det blir bättre både för patienter och medarbetare. Det ger mig kraft! Jag vill verkligen nämna medarbetargruppen, ledningsgruppen och min chef som är möjliggörande faktorer till att vi har fått till ett framgångsrikt arbete. Att jag kan hämta tankar och idéer från medarbetarna, bolla med ledningsgruppen och att min chef är stöttande till att vi kan prova nya saker. Hela det ledet har gjort att det har gått framåt väldigt fort för oss.



Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 Uppdaterades 13 januari, 2026 1 minuts läsning
3_ratter_tallriksmodellen

Foto: Livsmedelsverket

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson). 

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag. 

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov. 

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.


Dela artikeln

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 12 januari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1600453583

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.