Havre – supergryn för hjärta, immunförsvar och vikt

Havre är trendigare än någonsin. I boken Haja havre djupdyker den folkkära dietisten Emma Lindblom i grynets hälsobringande effekter. Enligt många studier är havre ett av de mest … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Havre är trendigare än någonsin. I boken Haja havre djupdyker den folkkära dietisten Emma Lindblom i grynets hälsobringande effekter.

Enligt många studier är havre ett av de mest hälsosamma grynen i världen. Det ger inte bara mycket näring för pengarna, det kan faktiskt förbygga hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes, berättar författaren Emma Lindblom, som till vardags främst jobbar som idrottsnutritionist till våra landslagsidrottare.

Ett och samma gryn innehåller stärkande vitaminer och mineraler samt välgörande kolhydrater, fibrer och fetter och relativt mycket protein. Men den viktigaste nyckeln är ändå betaglukan, ett ämne som det forskas på flitigt och har visat sig sänka såväl kolesterol, som blodsocker och blodtryck.

I boken hjälper Emma Lindblom oss att haja havrets enastående effekter på vår hälsa. Hon berättar hur vi genom att addera havre till våra måltider håller oss piggare och mättare, får friskare tarmflora och förebygger hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Hon bjuder också på sina allra läckraste havrerecept.

– Jag gillar havre för att det är ett så kallat superfood i dess rätta bemärkelse: en näringsbomb som är bra för hälsan, miljön och plånboken. Det kan användas som ingrediens i alla slags måltider – och framför allt: det är gott, konstaterar Emma Lindblom.

Pressbild

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.