Havre – supergryn för hjärta, immunförsvar och vikt

Havre är trendigare än någonsin. I boken Haja havre djupdyker den folkkära dietisten Emma Lindblom i grynets hälsobringande effekter. Enligt många studier är havre ett av de mest … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Havre är trendigare än någonsin. I boken Haja havre djupdyker den folkkära dietisten Emma Lindblom i grynets hälsobringande effekter.

Enligt många studier är havre ett av de mest hälsosamma grynen i världen. Det ger inte bara mycket näring för pengarna, det kan faktiskt förbygga hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes, berättar författaren Emma Lindblom, som till vardags främst jobbar som idrottsnutritionist till våra landslagsidrottare.

Ett och samma gryn innehåller stärkande vitaminer och mineraler samt välgörande kolhydrater, fibrer och fetter och relativt mycket protein. Men den viktigaste nyckeln är ändå betaglukan, ett ämne som det forskas på flitigt och har visat sig sänka såväl kolesterol, som blodsocker och blodtryck.

I boken hjälper Emma Lindblom oss att haja havrets enastående effekter på vår hälsa. Hon berättar hur vi genom att addera havre till våra måltider håller oss piggare och mättare, får friskare tarmflora och förebygger hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Hon bjuder också på sina allra läckraste havrerecept.

– Jag gillar havre för att det är ett så kallat superfood i dess rätta bemärkelse: en näringsbomb som är bra för hälsan, miljön och plånboken. Det kan användas som ingrediens i alla slags måltider – och framför allt: det är gott, konstaterar Emma Lindblom.

Pressbild

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...