Havre – supergryn för hjärta, immunförsvar och vikt

Havre är trendigare än någonsin. I boken Haja havre djupdyker den folkkära dietisten Emma Lindblom i grynets hälsobringande effekter. Enligt många studier är havre ett av de mest … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Havre är trendigare än någonsin. I boken Haja havre djupdyker den folkkära dietisten Emma Lindblom i grynets hälsobringande effekter.

Enligt många studier är havre ett av de mest hälsosamma grynen i världen. Det ger inte bara mycket näring för pengarna, det kan faktiskt förbygga hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes, berättar författaren Emma Lindblom, som till vardags främst jobbar som idrottsnutritionist till våra landslagsidrottare.

Ett och samma gryn innehåller stärkande vitaminer och mineraler samt välgörande kolhydrater, fibrer och fetter och relativt mycket protein. Men den viktigaste nyckeln är ändå betaglukan, ett ämne som det forskas på flitigt och har visat sig sänka såväl kolesterol, som blodsocker och blodtryck.

I boken hjälper Emma Lindblom oss att haja havrets enastående effekter på vår hälsa. Hon berättar hur vi genom att addera havre till våra måltider håller oss piggare och mättare, får friskare tarmflora och förebygger hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Hon bjuder också på sina allra läckraste havrerecept.

– Jag gillar havre för att det är ett så kallat superfood i dess rätta bemärkelse: en näringsbomb som är bra för hälsan, miljön och plånboken. Det kan användas som ingrediens i alla slags måltider – och framför allt: det är gott, konstaterar Emma Lindblom.

Pressbild

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • 1 minuts läsning

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.