Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Halverat drickande med diabetesläkemedel

Läkemedlet semaglutid används vid diabetes typ 2 och fetma, men kan vara effektivt också vid alkoholberoende. I en studie från Göteborgs universitet mer än halverades alkoholintaget hos råttor som gavs semaglutid.

12 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Halverat drickande med diabetesläkemedel
Stock.adobe.com

Diabetesläkemedlet semaglutid saluförs bland annat under varumärket Ozempic. Sedan det godkänts även för fetma har efterfrågan ökat, vilket har lett till svårigheter att få tag i det. 

Personer med alkoholberoende behandlas i dag dels med olika psykosociala metoder, dels med läkemedel. Fyra godkända preparat finns att tillgå, men fler behandlingsalternativ behövs. Alkoholberoende är en sjukdom med många orsaker och effekten av läkemedlen varierar.

Semaglutid är en långverkande substans som bara behöver tas en gång i veckan. Det är det första läkemedlet som påverkar receptorn för GLP-1 som kan tas som tablett.

Dämpade även återfall

I den aktuella studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften eBioMedicine, fick alkoholberoende råttor semaglutid, vilket kraftigt minskade deras alkoholdrickande. De behandlade råttorna drack mindre än hälften jämfört med djuren som inte fått behandling.

Alkoholkonsumtionen dämpades även vid återfall, som utgör en stor risk för personer med alkoholberoende. Vid återfall efter en vit period blir alkoholintaget ofta större än före uppehållet. Ett annat intressant fynd i studien var att resultaten var desamma för honor och hanar.

Studien visar alltså påfallande god effekt, men det krävs kliniska studier innan läkemedlet kan användas vid alkoholberoende, vilket är tidskrävande. I så fall kommer semaglutid troligtvis göra mest nytta för personer med både övervikt och alkoholberoende.

Forskarna bedömer att det är mycket sannolikt att resultaten går att överföra till människa, eftersom resultat från andra studier om läkemedel för alkoholberoende gjorda i samma forskningsmodell visat liknande effekt i människa.

Minskad belöning spelar in

Elisabet Jerlhag är professor i farmakologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och korresponderande författare:

– Det är naturligtvis skillnad på att göra studier i djur och i människa, och det måste man alltid ta hänsyn till. Men i det här fallet finns tidigare studier på människa, där äldre versioner av diabetesläkemedel som påverkar GLP-1 visat på minskat alkoholintag för personer med både alkoholberoende och fetma, säger hon.

Den aktuella studien undersöker också varför läkemedlet minskar alkoholdrickandet. Resultaten pekar på att en minskad belöning av alkohol skulle kunna vara en bidragande faktor. En del av studien som gjordes med möss visade hur semaglutid påverkar hjärnans belöningssystem.

Cajsa Aranäs är doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och har gjort stora delar av arbetet bakom studien.

– Alkohol aktiverar hjärnans belöningssystem vilket leder till att dopamin frisätts, vilket ses både hos människor och djur. Denna process blockeras av läkemedlet hos möss, och enligt vår tolkning skulle detta kunna orsaka att den belönande känsla av alkohol minskar.

Titel: Semaglutide Reduces Alcohol Intake and Relapse-like Drinking in Male and Female Rats,


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.