Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Halverat drickande med diabetesläkemedel

Läkemedlet semaglutid används vid diabetes typ 2 och fetma, men kan vara effektivt också vid alkoholberoende. I en studie från Göteborgs universitet mer än halverades alkoholintaget hos råttor som gavs semaglutid.

12 juni, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Halverat drickande med diabetesläkemedel

Foto: Stock.adobe.com

Diabetesläkemedlet semaglutid saluförs bland annat under varumärket Ozempic. Sedan det godkänts även för fetma har efterfrågan ökat, vilket har lett till svårigheter att få tag i det. 

Personer med alkoholberoende behandlas i dag dels med olika psykosociala metoder, dels med läkemedel. Fyra godkända preparat finns att tillgå, men fler behandlingsalternativ behövs. Alkoholberoende är en sjukdom med många orsaker och effekten av läkemedlen varierar.

Semaglutid är en långverkande substans som bara behöver tas en gång i veckan. Det är det första läkemedlet som påverkar receptorn för GLP-1 som kan tas som tablett.

Dämpade även återfall

I den aktuella studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften eBioMedicine, fick alkoholberoende råttor semaglutid, vilket kraftigt minskade deras alkoholdrickande. De behandlade råttorna drack mindre än hälften jämfört med djuren som inte fått behandling.

Alkoholkonsumtionen dämpades även vid återfall, som utgör en stor risk för personer med alkoholberoende. Vid återfall efter en vit period blir alkoholintaget ofta större än före uppehållet. Ett annat intressant fynd i studien var att resultaten var desamma för honor och hanar.

Studien visar alltså påfallande god effekt, men det krävs kliniska studier innan läkemedlet kan användas vid alkoholberoende, vilket är tidskrävande. I så fall kommer semaglutid troligtvis göra mest nytta för personer med både övervikt och alkoholberoende.

Forskarna bedömer att det är mycket sannolikt att resultaten går att överföra till människa, eftersom resultat från andra studier om läkemedel för alkoholberoende gjorda i samma forskningsmodell visat liknande effekt i människa.

Minskad belöning spelar in

Elisabet Jerlhag är professor i farmakologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och korresponderande författare:

– Det är naturligtvis skillnad på att göra studier i djur och i människa, och det måste man alltid ta hänsyn till. Men i det här fallet finns tidigare studier på människa, där äldre versioner av diabetesläkemedel som påverkar GLP-1 visat på minskat alkoholintag för personer med både alkoholberoende och fetma, säger hon.

Den aktuella studien undersöker också varför läkemedlet minskar alkoholdrickandet. Resultaten pekar på att en minskad belöning av alkohol skulle kunna vara en bidragande faktor. En del av studien som gjordes med möss visade hur semaglutid påverkar hjärnans belöningssystem.

Cajsa Aranäs är doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och har gjort stora delar av arbetet bakom studien.

– Alkohol aktiverar hjärnans belöningssystem vilket leder till att dopamin frisätts, vilket ses både hos människor och djur. Denna process blockeras av läkemedlet hos möss, och enligt vår tolkning skulle detta kunna orsaka att den belönande känsla av alkohol minskar.

TitelSemaglutide Reduces Alcohol Intake and Relapse-like Drinking in Male and Female Rats,


Dela artikeln

Debatt

”Debatten om skolmaten missar helheten”

Ett stort antal företrädare för skolmåltidsområdet varnar i en opinionsartikel på Altinget.se för att den intensiva debatten om skolmaten reduceras till en fråga om kött eller inte kött. Dietisten bad Anna Lindelöw Mannheimer, ordförande för Föreningen Frisk Mat och förste undertecknare, att utveckla resonemanget.

Nina Granberg 13 maj, 2026 2 minuters läsning
1n @x2

Foto: AdobeStock

I artikeln skriver undertecknarna, däribland forskare, måltidsutvecklare och representanter för kommunala måltidsverksamheter, att måltiderna i skolan behöver ses i ett bredare perspektiv där hälsa, hållbarhet, livsmedelsberedskap och matglädje vägs samman. De varnar också för att beskriva växtbaserad mat som ett hot mot barns hälsa eller matvanor.

Vad tycker du saknas i dagens diskussion om skolmåltider?

– Jag tycker att det ofta saknas ett helhetsperspektiv. Debatten reduceras lätt till enskilda råvaror eller symbolfrågor, när fokus borde ligga på skolmåltidens roll för barns hälsa och utveckling, säger Anna Lindelöw Mannheimer.

Hon beskriver måltiderna i skolan som viktiga för barns matvanor och relation till mat, men framhåller samtidigt att barn också påverkas av reklam, sociala medier, butiksmiljöer och den matkultur som omger dem.

– Då blir det märkligt att just skolmåltiden så ofta lyfts som ett problem i debatten.

Samtidigt framhåller hon skollunchen som en viktig del av skolans kompensatoriska uppdrag.

– Svenska skolmåltider utgår från forskning, näringsrekommendationer och nationella riktlinjer, inte från tillfälliga opinioner, smakpreferenser eller ideologiska infall.

Anna Lindelöw Mannheimer tror också att många har en förlegad bild av hur skolmåltider ser ut idag och uppmanar fler att besöka en skola under lunchen för att själva se hur måltiderna fungerar.

Vilken roll tycker du att nutrition och folkhälsa får i den här debatten idag?

– Jag upplever att nutrition och folkhälsa ibland hamnar i skymundan för mer polariserade och känslostyrda diskussioner. Det skapas ofta en motsättning mellan hälsa, hållbarhet och matglädje, trots att professionen i skolköken arbetar med att få dessa perspektiv att fungera tillsammans i vardagen.

ALM_pressbild
Pressbild

Hon menar att uppdraget är komplext och kräver både nutritionskompetens, matlagningskunskap och förståelse för barns beteenden och smakutveckling.

Behövs det stärkt kompetens inom kommunerna för att skolmåltider ska kunna utvecklas både hållbart och näringsmässigt?

– Jag tror framför allt att det behövs bättre förutsättningar för den kompetens som redan finns.

Anna Lindelöw Mannheimer menar att många offentliga kök har små resurser samtidigt som kraven är höga. För att utveckla måltider som både är näringsriktiga, hållbara och uppskattade behövs enligt henne tvärprofessionellt arbete där kostkompetens, pedagogik, gastronomi och hållbarhetskunskap samverkar.

– Det handlar också om att ge måltidsverksamheterna mandat och arbetsro att arbeta utvecklingsinriktat tillsammans med elever och pedagoger, säger hon.

Läs hela debattartikeln HÄR.



Forskning

Tarmmikrobiomet kopplas till förbättring av typ 2-diabetes efter obesitaskirurgi

Förändringar i tarmmikrobiomet efter obesitaskirurgi kan vara kopplade till långvarig förbättring av typ 2-diabetes. Det tyder en ny svensk studie på. Enligt Fredrik Bäckhed, en av forskarna, kan fynden på sikt få betydelse för dietisters arbete.

Nina Granberg 12 maj, 2026 Uppdaterades 13 maj, 2026 2 minuters läsning
IMG_1841

Foto: Malin Arnesson, Johan Wingborg



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.