Halverat drickande med diabetesläkemedel

Läkemedlet semaglutid används vid diabetes typ 2 och fetma, men kan vara effektivt också vid alkoholberoende. I en studie från Göteborgs universitet mer än halverades alkoholintaget hos råttor som gavs semaglutid.

12 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Diabetesläkemedlet semaglutid saluförs bland annat under varumärket Ozempic. Sedan det godkänts även för fetma har efterfrågan ökat, vilket har lett till svårigheter att få tag i det.

Personer med alkoholberoende behandlas i dag dels med olika psykosociala metoder, dels med läkemedel. Fyra godkända preparat finns att tillgå, men fler behandlingsalternativ behövs. Alkoholberoende är en sjukdom med många orsaker och effekten av läkemedlen varierar.

Semaglutid är en långverkande substans som bara behöver tas en gång i veckan. Det är det första läkemedlet som påverkar receptorn för GLP-1 som kan tas som tablett.

Dämpade även återfall

I den aktuella studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften eBioMedicine, fick alkoholberoende råttor semaglutid, vilket kraftigt minskade deras alkoholdrickande. De behandlade råttorna drack mindre än hälften jämfört med djuren som inte fått behandling.

Alkoholkonsumtionen dämpades även vid återfall, som utgör en stor risk för personer med alkoholberoende. Vid återfall efter en vit period blir alkoholintaget ofta större än före uppehållet. Ett annat intressant fynd i studien var att resultaten var desamma för honor och hanar.

Studien visar alltså påfallande god effekt, men det krävs kliniska studier innan läkemedlet kan användas vid alkoholberoende, vilket är tidskrävande. I så fall kommer semaglutid troligtvis göra mest nytta för personer med både övervikt och alkoholberoende.

Forskarna bedömer att det är mycket sannolikt att resultaten går att överföra till människa, eftersom resultat från andra studier om läkemedel för alkoholberoende gjorda i samma forskningsmodell visat liknande effekt i människa.

Minskad belöning spelar in

Elisabet Jerlhag är professor i farmakologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och korresponderande författare:

– Det är naturligtvis skillnad på att göra studier i djur och i människa, och det måste man alltid ta hänsyn till. Men i det här fallet finns tidigare studier på människa, där äldre versioner av diabetesläkemedel som påverkar GLP-1 visat på minskat alkoholintag för personer med både alkoholberoende och fetma, säger hon.

Den aktuella studien undersöker också varför läkemedlet minskar alkoholdrickandet. Resultaten pekar på att en minskad belöning av alkohol skulle kunna vara en bidragande faktor. En del av studien som gjordes med möss visade hur semaglutid påverkar hjärnans belöningssystem.

Cajsa Aranäs är doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och har gjort stora delar av arbetet bakom studien.

– Alkohol aktiverar hjärnans belöningssystem vilket leder till att dopamin frisätts, vilket ses både hos människor och djur. Denna process blockeras av läkemedlet hos möss, och enligt vår tolkning skulle detta kunna orsaka att den belönande känsla av alkohol minskar.

Titel: Semaglutide Reduces Alcohol Intake and Relapse-like Drinking in Male and Female Rats,

Gastroenterologi

Nytt analysinstrument ska fånga tarmens tidiga sjukdomssignaler

Med ett nytt analysinstrument ska forskare vid Göteborgs universitet mäta ämnen från tarmbakterier i blodet. Målet är att upptäcka risk för bland annat diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom tidigare. På sikt kan kunskapen också bidra till mer individanpassade kostråd och behandlingar.

Redaktionen 9 november, 2026 • 2 minuters läsning

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet, och hans forskargrupp får 4,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse till en ny masspektrometer. Instrumentet används för att identifiera och mäta små molekyler, bland annat metaboliter som bildas när tarmbakterier omsätter maten.

Många av dessa ämnen tas upp i blodet. Genom att analysera dem vill forskarna förstå hur bakteriernas aktivitet påverkar hälsan och hitta förändringar som föregår sjukdom.

Den nya masspektrometern ersätter gruppens gamla, utslitna instrument. Enligt Fredrik Bäckhed var investeringen avgörande för att forskningen skulle kunna fortsätta.

Forskargruppen följer stora grupper av människor över tid. Sparade blodprover från personer som var friska vid provtagningen men senare utvecklade sjukdom gör det möjligt att söka efter tidiga varningssignaler. Masspektrometern är ett centralt verktyg för att kartlägga dessa ämnen och deras halter.

Bakteriernas funktion i fokus

Forskningen handlar både om vilka bakterier som finns i tarmen och om vad de producerar. Ett av de ämnen som gruppen studerar särskilt är imidazolpropionat, ImP, som bildas när tarmbakterier omsätter aminosyran histidin.

Gruppen har tidigare visat hur ämnet kan störa insulinets signalering. I en europeisk studie med 1 990 deltagare var nivåerna förhöjda hos personer med typ 2-diabetes, men också vid prediabetes.

Resultaten pekade på att bakteriernas förändrade omsättning av histidin hade större betydelse för nivåerna än mängden histidin i kosten. Sambandet kan därför inte översättas till ett enkelt råd om att undvika livsmedel som innehåller aminosyran.

Kan komplettera dagens riskbedömning

Även inom hjärt-kärlforskningen har ImP väckt intresse. I en studie med drygt 7 000 patienter med kranskärlssjukdom var högre nivåer förknippade med ökad risk för död och allvarliga hjärt-kärlhändelser. Sambanden kvarstod efter justering för etablerade riskfaktorer.

Fynden talar för att ämnet skulle kunna komplettera dagens riskbedömning hos patienter med kranskärlssjukdom. Studien visar däremot inte att screening av friska personer förbättrar hälsan eller att en sänkning av ImP minskar sjukdomsrisken.

Kartlägger nivåer hos friska

Innan mätningarna kan användas i vården behövs kunskap om vilka nivåer som förekommer hos friska. Forskargruppen genomför därför en studie för att fastställa referensvärden och referensintervall för ImP.

Deltagarna lämnar blodprov vid två tillfällen, genomgår en enklare hälsoundersökning och besvarar frågor om hälsa och kostvanor. Kartläggningen ska ge ett underlag för att tolka framtida provsvar.

På längre sikt är ambitionen att utveckla blodanalyser som kan vägleda förebyggande insatser och behandling. Individanpassade kostråd och läkemedel som hämmar bakteriernas produktion av skadliga ämnen är möjliga användningsområden, men fortfarande mål för forskningen.

Källa: IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse

Diabetes

Mindre bearbetat fullkorn gav bättre långtidsblodsocker

Fullkorn är inte alltid likvärdigt när det gäller blodsockret. I en ny randomiserad studie fick personer med typ 2-diabetes lägre HbA1c när de åt mindre bearbetade fullkornsprodukter jämfört med malda alternativ. Skillnaden sågs utan någon skillnad i kroppsvikt mellan grupperna.

Redaktionen 6 november, 2026 • 2 minuters läsning

Rådet att välja fullkorn framför raffinerade spannmålsprodukter är välbekant. Men spelar det också roll hur fullkornet har bearbetats? Det undersökte forskare i en tolv veckor lång studie med 160...