Läkemedlet semaglutid används vid diabetes typ 2 och fetma, men kan vara effektivt också vid alkoholberoende. I en studie från Göteborgs universitet mer än halverades alkoholintaget hos råttor som gavs semaglutid.
Diabetesläkemedlet semaglutid saluförs bland annat under varumärket Ozempic. Sedan det godkänts även för fetma har efterfrågan ökat, vilket har lett till svårigheter att få tag i det.
Personer med alkoholberoende behandlas i dag dels med olika psykosociala metoder, dels med läkemedel. Fyra godkända preparat finns att tillgå, men fler behandlingsalternativ behövs. Alkoholberoende är en sjukdom med många orsaker och effekten av läkemedlen varierar.
Semaglutid är en långverkande substans som bara behöver tas en gång i veckan. Det är det första läkemedlet som påverkar receptorn för GLP-1 som kan tas som tablett.
Dämpade även återfall
I den aktuella studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften eBioMedicine, fick alkoholberoende råttor semaglutid, vilket kraftigt minskade deras alkoholdrickande. De behandlade råttorna drack mindre än hälften jämfört med djuren som inte fått behandling.
Alkoholkonsumtionen dämpades även vid återfall, som utgör en stor risk för personer med alkoholberoende. Vid återfall efter en vit period blir alkoholintaget ofta större än före uppehållet. Ett annat intressant fynd i studien var att resultaten var desamma för honor och hanar.
Studien visar alltså påfallande god effekt, men det krävs kliniska studier innan läkemedlet kan användas vid alkoholberoende, vilket är tidskrävande. I så fall kommer semaglutid troligtvis göra mest nytta för personer med både övervikt och alkoholberoende.
Forskarna bedömer att det är mycket sannolikt att resultaten går att överföra till människa, eftersom resultat från andra studier om läkemedel för alkoholberoende gjorda i samma forskningsmodell visat liknande effekt i människa.
Minskad belöning spelar in
Elisabet Jerlhag är professor i farmakologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och korresponderande författare:
– Det är naturligtvis skillnad på att göra studier i djur och i människa, och det måste man alltid ta hänsyn till. Men i det här fallet finns tidigare studier på människa, där äldre versioner av diabetesläkemedel som påverkar GLP-1 visat på minskat alkoholintag för personer med både alkoholberoende och fetma, säger hon.
Den aktuella studien undersöker också varför läkemedlet minskar alkoholdrickandet. Resultaten pekar på att en minskad belöning av alkohol skulle kunna vara en bidragande faktor. En del av studien som gjordes med möss visade hur semaglutid påverkar hjärnans belöningssystem.
Cajsa Aranäs är doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och har gjort stora delar av arbetet bakom studien.
– Alkohol aktiverar hjärnans belöningssystem vilket leder till att dopamin frisätts, vilket ses både hos människor och djur. Denna process blockeras av läkemedlet hos möss, och enligt vår tolkning skulle detta kunna orsaka att den belönande känsla av alkohol minskar.
Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.
Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt mönster framkom. Ju mindre andel animaliska livsmedel kosten innehöll, desto bättre överensstämde kosten med nordiska näringsrekommendationerna för bland annat fiber och mättat fett. Samtidigt ökade risken på gruppnivå för otillräckligt intag av vissa vitaminer och mineraler.
– Det övergripande resultatet var att det fanns både näringsmässiga fördelar och utmaningar med respektive kosthållning, säger Isabelle Mulkerrins.
Hon menar vidare att resultaten visar att näringsmässiga utmaningar inte är begränsade till växtbaserad kost.
– En kost blir inte per automatik mer eller mindre hälsosam om den inkluderar eller exkluderar animaliska livsmedel, det beror istället på helheten i kosten och vad som faktiskt äts.
B12 inte bara en veganfråga
Många förknippar vitamin B12 främst med vegankost. Men ett av de fynd som Isabelle Mulkerrins själv lyfter fram som särskilt relevant för dietister gäller lakto-ovo-vegetarianer. I studien sågs risk för otillräckligt intag av vitamin B12, trots att gruppen åt både ägg och mejeriprodukter.
Mer än hälften hade ett intag under genomsnittsbehovet och 16 procent hade förhöjda MMA-värden, vilket kan tyda på funktionell B12-brist.
En möjlig förklaring är att gruppen använde B12-tillskott i betydligt lägre utsträckning än veganerna. Dessutom varierar konsumtionen av ägg, mejeriprodukter och berikade alternativ stort mellan individer som äter lakto-ovo-vegetariskt.
– Eftersom lakto-ovo-vegetarianer inkluderar animaliska livsmedel i sin kost kanske de inte tänker på att de kan riskera att få i sig för lite B12.
Enligt Isabelle Mulkerrins är detta särskilt viktigt att uppmärksamma hos unga kvinnor i fertil ålder eftersom behovet av vitamin B12 ökar under graviditet och amning.
Jod och selen behöver uppmärksammas
Avhandlingen identifierar också jod och selen som näringsämnen som kan vara utmanande att få i tillräckliga mängder och därför kan behöva särskild uppmärksamhet vid kostplanering, inte minst i en vegansk kost.
– Våra resultat tyder på att dessa näringsämnen, bland annat jod och selen, inte enbart är relevanta för de som äter växtbaserad kost att ha koll på, utan potentiellt även för andra grupper i befolkningen.
Enligt Isabelle Mulkerrins blir frågan särskilt aktuell när allt fler väljer att äta mer växtbaserat. Animaliska livsmedel är viktiga källor till både jod och selen i den svenska kosten. Samtidigt är relativt få växtbaserade alternativ till mjölk och yoghurt berikade med jod.
Hon betonar att frågan är särskilt viktig för unga kvinnor eftersom behovet av jod ökar under graviditet och amning.
Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap.Pressfoto
Även resultaten för vitamin D är värda att lyfta fram. Samtliga fyra kosthållningar visade risk för otillräckligt intag av vitamin D, något som också stöddes av resultaten från blodproverna hos veganerna, lakto-ovo-vegetarianerna och allätarna.
Få följde kostråden
Avhandlingen visar också att utmaningarna inte enbart handlade om specifika näringsämnen. Oavsett kosthållning var följsamheten till de livsmedelsbaserade kostråden låg. Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker (minst 500–800 gram per dag).
Lika få kom upp i rekommenderat intag av fullkorn (minst 90 gram per dag). Skillnaderna mellan kostgrupperna för fullkorn var dessutom stora. Bland veganerna nådde endast två procent rekommendationen för fullkorn, jämfört med 23 procent bland dem som åt blandkost. Endast var fjärde deltagare åt rekommenderad mängd nötter (20–30 gram per dag).
Resultaten tyder enligt Isabelle Mulkerrins på att unga behöver mer stöd för att omsätta kostråd i praktiken.
– Att många av ungdomarna i studien når upp till näringsrekommendationerna betyder dock inte att kosten är optimal. De livsmedelsbaserade kostråden syftar till att främja hälsa och minska risken för vissa kostrelaterade sjukdomar på lång sikt och där visar resultaten tydliga brister i vad ungdomarna faktiskt äter.
Processad mat ingen enkel fråga
Diskussionen om ultraprocessad mat har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. I samma studiepopulation såg forskarna att veganer fick en större andel av sitt energiintag från livsmedel som klassificerades som ultraprocessade jämfört med övriga kostgrupper.
Samtidigt menar Isabelle Mulkerrins att resultaten behöver tolkas med viss försiktighet.
– Många växtbaserade mejerisubstitut klassificeras som ultraprocessade trots att de inte nödvändigtvis är ohälsosamma eller näringsfattiga.
I studien stod berikade växtbaserade alternativ för en betydande del av intaget av vitamin B12, vitamin D, riboflavin och kalcium hos veganerna.
– Fokus bör enligt min mening ligga mindre på graden av processning och mer på livsmedlens näringsinnehåll och vilken roll de spelar i det totala kostintaget.
Samtidigt framhåller hon att alla växtbaserade substitut inte är näringsmässigt likvärdiga. Många köttsubstitut innehåller relativt mycket salt och få är naturligt rika på, eller berikade med, näringsämnen som jod, selen, vitamin D och B12.
Ställer högre krav på dietister
Berikade växtbaserade alternativ till mejeriprodukter var de största livsmedelskällorna till vitamin B12 och vitamin D bland veganerna och bidrog även med betydande mängder kalcium och riboflavin.
– Jag ser inte användningen av berikade livsmedel och vissa kosttillskott som ett tecken på att växtbaserad kost är näringsmässigt otillräcklig.
Däremot menar Isabelle Mulkerrins att det ställer högre krav på kunskap, både hos personer som äter växtbaserat och hos de dietister som ger råd.
– I praktiken innebär det att kostrådgivning behöver fokusera på vilka näringsämnen som kräver särskild uppmärksamhet, vilka livsmedel som bidrar med dem och vilka mängder som behövs för att uppnå rekommenderade intag.
Kunskap viktig för kostkvalitet
I en av delstudierna undersöktes även deltagarnas så kallade food literacy competencies, det vill säga kunskaper och färdigheter kopplade till mat och måltider. Resultaten visade att högre kostkunskap var kopplad till bättre kostkvalitet, mätt som följsamhet till kost- och näringsrekommendationerna i nordiska näringsrekommendationerna 2023. Ett högre intag av måltider utanför hemmet var däremot kopplat till sämre kostkvalitet.
Enligt Isabelle Mulkerrins räcker det dock inte att känna till kostråden.
– För att kunna omsätta kostråd i praktiken krävs också färdigheter och förståelse för hur rekommendationerna kan tillämpas i vardagen.
För personer som äter växtbaserat handlar det bland annat om kunskap om hur kosten kan planeras för att täcka näringsbehoven. För personer som äter blandkost handlar det i större utsträckning om att öka intaget av vegetabiliska livsmedel och minska intaget av mättat fett samt rött och processat kött.
– Det avgörande är därför inte om kosten innehåller animaliska livsmedel eller inte, utan hur väl den är sammansatt i sin helhet, sammanfattar hon.
• Deltagarna hade följt sin kosthållning (vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost) i minst sex månader före studiestarten.
Avhandlingen, som lades fram i maj 2026, bygger på data från 235 ungdomar i åldern 16–24 år, bosatta i Göteborg och närliggande områden.
Studien undersökte kostintag, näringsstatus, kroppssammansättning och så kallad food literacy, det vill säga kunskaper och färdigheter kopplade till mat och måltider.
Majoriteten av deltagarna var kvinnor (78 procent).
Deltagarna rekryterades genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval.
Studien kan påvisa skillnader mellan kosthållningarna, men inte fastställa orsakssamband.
För första gången får sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem ICD-11. Bakom beslutet ligger ett mångårigt internationellt arbete där svenska forskare varit drivande.
För Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition, innebär beslutet betydligt mer än en ny diagnoskod. Tillsammans med Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition, har hon varit...
Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.
