Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

Matkasse på recept hjälper vid barnobesitas

Hälsosamma recept och subventionerade matkassar kan vara en väl fungerande hjälp vid barnobesitas. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Kassarna fick godkänt av försöksfamiljerna och så länge familjerna hade tillgång till dem minskade barnens BMI mer än vid enbart levnadsvanebehandling. 

4 november, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Pappa och son vid köksbänk

Foto: Stock.adobe.com

Syftet med studien, publicerad i tidskriften European Journal of Pediatrics, var att undersöka effekterna av ett hittills oprövat koncept vid behandling av barnobesitas; sedvanlig levnadsvanebehandling genom rådgivning i kombination med hälsosamma recept och subventionerade matkassar för hela familjen.

Studien omfattade 89 barn i åldern 5-15 år som var inskrivna vid någon av mottagningarna för barnobesitas i norra Halland. 54 av barnen och deras familjer lottades till att få levnadsvanebehandling och matkassar. Övriga 35 barn och deras familjer utgjorde kontrollgrupp och fick enbart levnadsvanebehandling genom rådgivning.

Matkassefamiljerna kunde varje vecka under tre månaders tid hämta ut recept och färdigpackade kassar med råvaror för fem familjemiddagar med målet att följa Livsmedelsverkets kostrekommendationer. Målsättningen var att involvera hela familjerna och att själva kostbehandlingen skulle ske i hemmet.

Större BMI-sänkning med matkassar

Barnens BMI undersöktes sedan efter 3, 12 och 18-24 månader. En viktig fråga var också om matkassarna med förutbestämda råvaror skulle fungera och accepteras av familjerna.

En av de drivande bakom studien är Lovisa Sjögren. Hon forskar inom pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och är barnläkare på Hallands sjukhus Halmstad och Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

– Det är många som anger att det är svårt att laga varierad mat från grunden och att få till måltider tillsammans i familjen, men det här visade sig vara en tolererbar metod. Matkasseinterventionen uppfattades inte som påfrestande eller påträngande och bråken kring matinköp och måltider minskade.

Under perioden med matkassar, de tre första månaderna, minskade graden av obesitas mer i matkassefamiljerna vilket talar för att en kostintervention som involverar hela familjen kan vara effektiv. Men den positiva effekten av matkassen kvarstod inte vid mätningarna vid 12-24 månader. I det skedet sågs den största BMI-minskningen hos barnen vars familjer hela tiden fått enbart levnadsvanebehandling.

Svårt och dyrt att byta kostvanor

Matkassarna var starkt prisreducerade med stöd av Generation Pep och ICA Stiftelsen. Lokala ICA-handlare deltog också med packning och utlämning av matkassar. Forskarna menar att det nedsatta priset och handfasta stödet kan avgöra om en familj klarar en kostomläggning.

– Barn föds med rörelseglädje, men en del barn har en störd hunger och mättnadsreglering. Det är viktigt att vi inte enbart fokuserar på fysisk aktivitet utan också på maten. Det är en fördom att alla barn med högt BMI är stillasittande, säger Lovisa Sjögren.

Hon menar att Mat ordinerat på recept (MOR) med subventionerade matkassar skulle kunna etableras på samma sätt som Fysisk aktivitet på recept (FAR) med subventionerade träningsaktiviteter.

– Med den här studien visar vi på ett fungerande alternativ även om vi tror att interventionen behöver vara längre. Visst finns det nya läkemedel för att behandla obesitas, men innan vi börjar medicinera barnen behöver vi veta att vi testat allt vad gäller kosten, säger Lovisa Sjögren.

Studie: Family meals on prescription as treatment for childhood obesity—a randomized controlled trial


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.