Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Forskning

Hälsosam nordisk kost gav bäst resultat vid fettlever och typ 2-diabetes

En hälsosam nordisk kost kan bidra till behandling av både typ 2-diabetes och icke-alkoholrelaterad fettlever. Det visar en ny klinisk studie där forskare vid Uppsala universitet jämfört tre olika kostmönster under ett år.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 12 januari, 2026 3 minuters läsning
IMG_1393
Mikael Wallerstedt

Resultaten bygger på en randomiserad kontrollerad studie där 150 personer med typ 2-diabetes eller prediabetes lottades till antingen en anti-lipogen lågkolhydratkost, en hälsosam nordisk kost eller sedvanliga kostråd enligt Nordiska näringsrekommendationer. Efter ett år kunde forskarna visa att den hälsosamma nordiska kosten gav bättre samlade resultat än både lågkolhydratkosten och kontrollkosten.

– Den hälsosamma nordiska kosten gav de bästa resultaten hos deltagarna med diabetes; drygt 20 procent av leverfettet minskade och blodsockerkontrollen förbättrades över ett år. Mer än hälften av deltagarna fick också remission av sin fettlever. Det gör resultaten lika viktiga för personer med icke-alkoholrelaterad fettlever som för personer med typ 2-diabetes, säger Ulf Risérus, professor i klinisk nutrition och metabolism, som lett studien. 

Inte traditionell husmanskost

Risérus betonar att det inte handlar om traditionell nordisk husmanskost.

– Kosten som studerats är inte en traditionell nordisk kost med isterband, fläsk och mycket smör, utan en ’nordisk variant på medelhavskosten’, som jag brukar kalla den. Precis som medelhavskosten är den i hög grad växtbaserad, men med lokala nordiska hälsosamma livsmedel, säger han.

Tre kostupplägg jämfördes

Deltagarna följde ett av tre kostmönster under ett år:

  1. Anti-lipogen kost, en lågkolhydratkost med låg andel animaliska livsmedel och hög andel fleromättade fetter från växter.
  2. Hälsosam nordisk kost, låg i mättat fett men rik på kostfibrer från fullkorn, frukt och grönsaker, med fokus på nordiska livsmedel.
  3. Kontrollkost, sedvanliga kostråd enligt Nordiska näringsrekommendationer.

I samtliga grupper uppmanades deltagarna att begränsa intaget av rött och processat kött, sötade drycker, godis och snacks med tillsatt socker.

Forskarna hade förväntat sig positiva effekter av alla tre kostmönster, men blev överraskade av hur tydligt den nordiska kosten stack ut.

– Studien visar att både den anti-lipogena kosten och den nordiska kosten var relativt likvärdiga när det gäller att minska leverfett och det ’onda’ LDL-kolesterolet. Men den hälsosamma nordiska kosten var mer effektiv när det gäller att sänka blodsockret på lång sikt och hade också mer gynnsamma effekter på kroppsvikt, inflammation och blodfettsprofil samt minskade tecken på leverskada, säger Ulf Risérus.

Kost utan kalorirestriktion

Kosterna åts ad libitum, det vill säga utan uttalat mål om kalorirestriktion eller viktnedgång. Trots det gick deltagarna i den nordiska kostgruppen ned i vikt.

– Även om deltagarna fick äta så mycket de ville av de rekommenderade livsmedlen gick de ändå ned i vikt. I många tidigare studier har kaloriintaget begränsats, vilket kan vara effektivt på kort sikt men ofta är svårt att följa över längre tid, säger studiens försteförfattare Michael Fridén.

Enligt forskarna förklarade viktnedgången endast drygt hälften av effekten på leverfett, vilket tyder på att kostens sammansättning i sig haft betydelse.

– Det är mycket intressant, eftersom det tyder på att kosten i sig har bidragit till att minska fettinlagringen i levern, men sannolikt också till förbättrad blodsockerkontroll och blodfetter samt minskad inflammation”, säger Ulf Risérus.

Exempel på livsmedel i den hälsosamma nordiska kosten

Havre, råg, havrekli, rågbröd, knäckebröd, rapsolja, mandlar, äpplen, päron, blåbär, hallon, kål, ärtor, fet fisk som makrill och lax. Därutöver även magra naturella mejeriprodukter och växtbaserade matfetter.

Läs mer: Fridén, M., Rosqvist, F., Kullberg, J. et al. Effects of an anti-lipogenic low-carbohydrate high polyunsaturated fat diet or a healthy Nordic diet versus usual care on liver fat and cardiometabolic disorders in type 2 diabetes or prediabetes: a randomized controlled trial (NAFLDiet). Nat Commun 16, 11130 (2025). https://doi.org/10.1038/s41467-025-65613-2



Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock 

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 Uppdaterades 21 augusti, 2026 2 minuters läsning
IMG_2192
Nutraware

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.