Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Hälsokost för tarmbakterierna förbättrar skyddet i tarmen

Alla som slår vakt om sin hälsa bör även tänka på vad tarmbakterierna äter. Kostfibrer påverkar oss genom att vara en viktig näringskälla åt tarmbakterierna. … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Alla som slår vakt om sin hälsa bör även tänka på vad tarmbakterierna äter. Kostfibrer påverkar oss genom\n att vara en viktig näringskälla åt tarmbakterierna. Mängden fibrer i kosten påverkar viktökning, blodsocker och\n insulinkänslighet och nu visar forskning att kostfibrer även påverkar hälsotillståndet i tjocktarmen.\n

Det är tidskriften Cell Host & Microbe som publicerar en studie där forskare vid Sahlgrenska akademin är med\n och bringar klarhet i hur och varför fibrer påverkar tarmhälsan. Fynd som presenteras samtidigt som många väljer en\n annan kosthållning.\n – Det blir allt tydligare i västvärlden att den genomsnittliga personens fiberintag har minskat drastiskt under de\n senaste decennierna, säger en av forskningsledarna, Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin som studerar\n tarmbakteriernas betydelse vid metabola sjukdomar.\n Fibrer i alla dess olika former finns i frukter, baljväxter, grönsaker och fullkornsprodukter. Ett för lågt intag av\n fibrer, i kombination med högt fett- och sockerintag, kan kopplas till ökad risk för inflammatoriska tarmsjukdomar,\n viktökning och diabetes.

Snabba processer

Den aktuella studien gjordes på möss som fick extremt fiberfattig kost. I studien utvecklade\n mössen defekter i tjocktarmens skyddande mukus- eller slemlager redan efter tre dagar. Tarmens mukusskydd försvagades och\n det blev lättare för bakterierna att penetrera, vilket enligt författarna skulle kunna ha en påverkan på\n inflammatoriska sjukdomar i tarmen, men även andra sjukdomar.\n – Det här visar det inre mukuslagrets stora betydelse för att separera tarmbakterierna från våra egna celler. Här\n illustreras tydligt hur dynamiskt och snabbt mukuslagret svarar på förändringar i kosten och de efterföljande\n bakteriella förändringarna, säger Gunnar C. Hansson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi, som också ledde\n studien.\n

Efter avslutad lågfiberdiet fick mössen en transplantation av tarmbakterier från en frisk mus, som delvis upphävde\n det försämrade mukusskyddet. Ett kompletterande kosttillskott av nyttiga bifidobakterier hjälpte mot slemmets\n tillväxtproblem, men inte mot att bakterierna i tarmfloran kunde närma sig tarmcellerna. Ett tillskott av inulin, en\n slags kostfiber, förhindrade att bakterierna kom i kontakt med tarmcellerna, men hjälpte inte mot mukuslagrets\n tillväxtproblem.

Komplext samspel

– Dieter som saknar fibrer förändrar den bakteriella sammansättningen och påverkar vad bakterierna producerar,\n vilket i sin tur kan försämra den skyddande effekten av det inre mukuslagret så att bakterier kommer närmare och\n påverkar oss, säger Gunnar C. Hansson.\n Fibertillskott som behandlingsmetod behöver studeras vidare, menar forskarna. Att enbart berika förädlade livsmedel\n med renade fibrer är inte att rekommendera innan man lärt sig mer om det komplexa samspelet mellan mat, fiber,\n bakterier och människa.

Titel:

Bifidobacterium or fiber protect against diet-induced deterioration of the inner colonic mucus layer [publicerad på\n https://www.cell.com]\n

Källa: Sahlgrenska sjukhuset


Dela artikeln

Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.