Nutrition

Hälsokost för tarmbakterierna förbättrar skyddet i tarmen

Alla som slår vakt om sin hälsa bör även tänka på vad tarmbakterierna äter. Kostfibrer påverkar oss genom att vara en viktig näringskälla åt tarmbakterierna. … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Alla som slår vakt om sin hälsa bör även tänka på vad tarmbakterierna äter. Kostfibrer påverkar oss genom\n att vara en viktig näringskälla åt tarmbakterierna. Mängden fibrer i kosten påverkar viktökning, blodsocker och\n insulinkänslighet och nu visar forskning att kostfibrer även påverkar hälsotillståndet i tjocktarmen.\n

Det är tidskriften Cell Host & Microbe som publicerar en studie där forskare vid Sahlgrenska akademin är med\n och bringar klarhet i hur och varför fibrer påverkar tarmhälsan. Fynd som presenteras samtidigt som många väljer en\n annan kosthållning.\n – Det blir allt tydligare i västvärlden att den genomsnittliga personens fiberintag har minskat drastiskt under de\n senaste decennierna, säger en av forskningsledarna, Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin som studerar\n tarmbakteriernas betydelse vid metabola sjukdomar.\n Fibrer i alla dess olika former finns i frukter, baljväxter, grönsaker och fullkornsprodukter. Ett för lågt intag av\n fibrer, i kombination med högt fett- och sockerintag, kan kopplas till ökad risk för inflammatoriska tarmsjukdomar,\n viktökning och diabetes.

Snabba processer

Den aktuella studien gjordes på möss som fick extremt fiberfattig kost. I studien utvecklade\n mössen defekter i tjocktarmens skyddande mukus- eller slemlager redan efter tre dagar. Tarmens mukusskydd försvagades och\n det blev lättare för bakterierna att penetrera, vilket enligt författarna skulle kunna ha en påverkan på\n inflammatoriska sjukdomar i tarmen, men även andra sjukdomar.\n – Det här visar det inre mukuslagrets stora betydelse för att separera tarmbakterierna från våra egna celler. Här\n illustreras tydligt hur dynamiskt och snabbt mukuslagret svarar på förändringar i kosten och de efterföljande\n bakteriella förändringarna, säger Gunnar C. Hansson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi, som också ledde\n studien.\n

Efter avslutad lågfiberdiet fick mössen en transplantation av tarmbakterier från en frisk mus, som delvis upphävde\n det försämrade mukusskyddet. Ett kompletterande kosttillskott av nyttiga bifidobakterier hjälpte mot slemmets\n tillväxtproblem, men inte mot att bakterierna i tarmfloran kunde närma sig tarmcellerna. Ett tillskott av inulin, en\n slags kostfiber, förhindrade att bakterierna kom i kontakt med tarmcellerna, men hjälpte inte mot mukuslagrets\n tillväxtproblem.

Komplext samspel

– Dieter som saknar fibrer förändrar den bakteriella sammansättningen och påverkar vad bakterierna producerar,\n vilket i sin tur kan försämra den skyddande effekten av det inre mukuslagret så att bakterier kommer närmare och\n påverkar oss, säger Gunnar C. Hansson.\n Fibertillskott som behandlingsmetod behöver studeras vidare, menar forskarna. Att enbart berika förädlade livsmedel\n med renade fibrer är inte att rekommendera innan man lärt sig mer om det komplexa samspelet mellan mat, fiber,\n bakterier och människa.

Titel:

Bifidobacterium or fiber protect against diet-induced deterioration of the inner colonic mucus layer [publicerad på\n https://www.cell.com]\n

Källa: Sahlgrenska sjukhuset

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.