Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Nutrition

Hälsokost för tarmbakterierna förbättrar skyddet i tarmen

Alla som slår vakt om sin hälsa bör även tänka på vad tarmbakterierna äter. Kostfibrer påverkar oss genom att vara en viktig näringskälla åt tarmbakterierna. … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Alla som slår vakt om sin hälsa bör även tänka på vad tarmbakterierna äter. Kostfibrer påverkar oss genom\n att vara en viktig näringskälla åt tarmbakterierna. Mängden fibrer i kosten påverkar viktökning, blodsocker och\n insulinkänslighet och nu visar forskning att kostfibrer även påverkar hälsotillståndet i tjocktarmen.\n

Det är tidskriften Cell Host & Microbe som publicerar en studie där forskare vid Sahlgrenska akademin är med\n och bringar klarhet i hur och varför fibrer påverkar tarmhälsan. Fynd som presenteras samtidigt som många väljer en\n annan kosthållning.\n – Det blir allt tydligare i västvärlden att den genomsnittliga personens fiberintag har minskat drastiskt under de\n senaste decennierna, säger en av forskningsledarna, Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin som studerar\n tarmbakteriernas betydelse vid metabola sjukdomar.\n Fibrer i alla dess olika former finns i frukter, baljväxter, grönsaker och fullkornsprodukter. Ett för lågt intag av\n fibrer, i kombination med högt fett- och sockerintag, kan kopplas till ökad risk för inflammatoriska tarmsjukdomar,\n viktökning och diabetes.

Snabba processer

Den aktuella studien gjordes på möss som fick extremt fiberfattig kost. I studien utvecklade\n mössen defekter i tjocktarmens skyddande mukus- eller slemlager redan efter tre dagar. Tarmens mukusskydd försvagades och\n det blev lättare för bakterierna att penetrera, vilket enligt författarna skulle kunna ha en påverkan på\n inflammatoriska sjukdomar i tarmen, men även andra sjukdomar.\n – Det här visar det inre mukuslagrets stora betydelse för att separera tarmbakterierna från våra egna celler. Här\n illustreras tydligt hur dynamiskt och snabbt mukuslagret svarar på förändringar i kosten och de efterföljande\n bakteriella förändringarna, säger Gunnar C. Hansson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi, som också ledde\n studien.\n

Efter avslutad lågfiberdiet fick mössen en transplantation av tarmbakterier från en frisk mus, som delvis upphävde\n det försämrade mukusskyddet. Ett kompletterande kosttillskott av nyttiga bifidobakterier hjälpte mot slemmets\n tillväxtproblem, men inte mot att bakterierna i tarmfloran kunde närma sig tarmcellerna. Ett tillskott av inulin, en\n slags kostfiber, förhindrade att bakterierna kom i kontakt med tarmcellerna, men hjälpte inte mot mukuslagrets\n tillväxtproblem.

Komplext samspel

– Dieter som saknar fibrer förändrar den bakteriella sammansättningen och påverkar vad bakterierna producerar,\n vilket i sin tur kan försämra den skyddande effekten av det inre mukuslagret så att bakterier kommer närmare och\n påverkar oss, säger Gunnar C. Hansson.\n Fibertillskott som behandlingsmetod behöver studeras vidare, menar forskarna. Att enbart berika förädlade livsmedel\n med renade fibrer är inte att rekommendera innan man lärt sig mer om det komplexa samspelet mellan mat, fiber,\n bakterier och människa.

Titel:

Bifidobacterium or fiber protect against diet-induced deterioration of the inner colonic mucus layer [publicerad på\n https://www.cell.com]\n

Källa: Sahlgrenska sjukhuset


Dela artikeln

Profilen

Frida Axberg: Hon simmar mot strömmen

En matsmart dietist och kreativ företagare som brinner för god nutrition. Frida Axberg vill öka kunskapen om hur man förebygger och behandlar under­näring och demenssjukdom med hjälp av en holistisk syn på måltiden.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.31.14
Agneta Renmark 10 april, 2026 8 minuters läsning
FridaAxberg_0G2A5339_FotografEmmaIngolf

Foto: Emma Ingolf


Dela artikeln

Forskning

Sondnäring baserad på vanliga livsmedel – vad visar forskningen?

Allt fler patienter och anhöriga visar intresse för att använda sondnäring baserad på vanliga livsmedel. Utvecklingen öppnar för nya arbetssätt där dietister kan bidra med kunskap, trygghet och utveckling av praxis.

Dietisten
Redaktionen 10 april, 2026 6 minuters läsning
AdobeStock_533507771

Foto: AdobeStock


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.