Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Nutrition

Hälsokost för tarmbakterierna förbättrar skyddet i tarmen

Alla som slår vakt om sin hälsa bör även tänka på vad tarmbakterierna äter. Kostfibrer påverkar oss genom att vara en viktig näringskälla åt tarmbakterierna. … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Alla som slår vakt om sin hälsa bör även tänka på vad tarmbakterierna äter. Kostfibrer påverkar oss genom\n att vara en viktig näringskälla åt tarmbakterierna. Mängden fibrer i kosten påverkar viktökning, blodsocker och\n insulinkänslighet och nu visar forskning att kostfibrer även påverkar hälsotillståndet i tjocktarmen.\n

Det är tidskriften Cell Host & Microbe som publicerar en studie där forskare vid Sahlgrenska akademin är med\n och bringar klarhet i hur och varför fibrer påverkar tarmhälsan. Fynd som presenteras samtidigt som många väljer en\n annan kosthållning.\n – Det blir allt tydligare i västvärlden att den genomsnittliga personens fiberintag har minskat drastiskt under de\n senaste decennierna, säger en av forskningsledarna, Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin som studerar\n tarmbakteriernas betydelse vid metabola sjukdomar.\n Fibrer i alla dess olika former finns i frukter, baljväxter, grönsaker och fullkornsprodukter. Ett för lågt intag av\n fibrer, i kombination med högt fett- och sockerintag, kan kopplas till ökad risk för inflammatoriska tarmsjukdomar,\n viktökning och diabetes.

Snabba processer

Den aktuella studien gjordes på möss som fick extremt fiberfattig kost. I studien utvecklade\n mössen defekter i tjocktarmens skyddande mukus- eller slemlager redan efter tre dagar. Tarmens mukusskydd försvagades och\n det blev lättare för bakterierna att penetrera, vilket enligt författarna skulle kunna ha en påverkan på\n inflammatoriska sjukdomar i tarmen, men även andra sjukdomar.\n – Det här visar det inre mukuslagrets stora betydelse för att separera tarmbakterierna från våra egna celler. Här\n illustreras tydligt hur dynamiskt och snabbt mukuslagret svarar på förändringar i kosten och de efterföljande\n bakteriella förändringarna, säger Gunnar C. Hansson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi, som också ledde\n studien.\n

Efter avslutad lågfiberdiet fick mössen en transplantation av tarmbakterier från en frisk mus, som delvis upphävde\n det försämrade mukusskyddet. Ett kompletterande kosttillskott av nyttiga bifidobakterier hjälpte mot slemmets\n tillväxtproblem, men inte mot att bakterierna i tarmfloran kunde närma sig tarmcellerna. Ett tillskott av inulin, en\n slags kostfiber, förhindrade att bakterierna kom i kontakt med tarmcellerna, men hjälpte inte mot mukuslagrets\n tillväxtproblem.

Komplext samspel

– Dieter som saknar fibrer förändrar den bakteriella sammansättningen och påverkar vad bakterierna producerar,\n vilket i sin tur kan försämra den skyddande effekten av det inre mukuslagret så att bakterier kommer närmare och\n påverkar oss, säger Gunnar C. Hansson.\n Fibertillskott som behandlingsmetod behöver studeras vidare, menar forskarna. Att enbart berika förädlade livsmedel\n med renade fibrer är inte att rekommendera innan man lärt sig mer om det komplexa samspelet mellan mat, fiber,\n bakterier och människa.

Titel:

Bifidobacterium or fiber protect against diet-induced deterioration of the inner colonic mucus layer [publicerad på\n https://www.cell.com]\n

Källa: Sahlgrenska sjukhuset


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.