Livsmedel

Hälsofrämjande livsmedelssystem på Uppsala Health Summit

Mat utgör själva grunden för både hälsa och hållbar utveckling. Årets toppmöte Uppsala Health Summit 25–26 oktober tar sig an utmaningarna kring våra livsmedelssystem och … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Mat utgör själva grunden för både hälsa och hållbar utveckling. Årets toppmöte Uppsala Health Summit 25–26 oktober tar sig an utmaningarna kring våra livsmedelssystem och hur vi kan göra dem mer hälsosamma, mer inkluderande, rättvisa och hållbara.

På mötet kommer frågor diskuteras som rör hela livsmedelskedjan från produktion till konsumtion: Hur kan vi anpassa vår matproduktion i tider av snabb förändring? Är småskaliga producenter vårt bästa hopp för att öka markproduktiviteten och mångfalden av grödor för att minska hunger? Vilka verktyg har vi för att främja hälsosammare livsmedelskonsumtion och integrera livsmedelsperspektiv i samhällsplaneringen? Vad krävs för att ändra beteenden och kostvanor bland olika åldersgrupper? Och hur säkerställer vi att förändringsarbetet präglas av jämlikhet och rättvisa?

– Vi rör oss allt längre bort från det globala målet att garantera tillgång till säker och näringsriktig mat till alla, samtidigt som vi behöver göra våra livsmedelssystem mer robusta och motståndskraftiga mot pandemier, naturkatastrofer och civila konflikter. Det är ett arbete som våra beslutsfattare måste prioritera. Genom vår science till policy dialog hoppas vi kunna hjälpa till med lösningar för hur omställningen ska gå till, säger Karin Artursson, professor och vetenskaplig chef vid SVA och programrådsordförande för Uppsala Health Summit.\nTalare på mötet är bland annat dr. Francesco Branca, WHO:s chef för nutrition och livsmedelssäkerhet, Marie-Chantal Messier, Global Head of Food and Industry Affairs på Nestlé, dr Anders Nordström, ambassadör för global hälsa vid Utrikesdepartementet, och WHO:s Afrikachef, dr Mathidiso Moeti.I samband med mötet lanseras en rapport som ger en bred och aktuell överblick över de rådande utmaningarna och förändringar som bör ske för att göra våra livsmedelsystem mer hälsosamma och hållbara. Rapporten kan laddas ner på Uppsala Health Summits hemsida.

Foto: Stock.Adobe.com

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...