Dietist, javisst!

"Hälsa handlar om att hitta balans"

Dietisten Stina Nordqvist är kommunikationsansvarig på branschorganisationen Svensk Fågel. Det bästa hon vet är att omvandla vetenskap och fakta till intresseväckande och rolig hälsokommunikation.

Agneta Renmark 31 december, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Dietist? Är det inte bättre att du blir mattant?

Nej, denna minst sagt okunniga fråga från syokonsulenten på högstadieskolan i Jönköping rubbade inte den då 15-åriga Stina Nordqvists planer på att välja rätt gymnasielinje, för att därefter söka sig till dietistprogrammet vid Uppsala universitet.

Varför ville du bli dietist?

– Jag fick med mig intresset för mat och hälsa hem-ifrån. Min mamma har reumatism och det blev så tydligt hur mycket bättre hon mådde av att utesluta vissa grejer i kosten, att maten har så stor effekt.

Efter sin examen för 20 år sedan har hon arbetat en del kliniskt, men det hon brinner mest för är hälsokommunikation.

– Jag läste på Poppius Journalistskola parallellt med studierna och kände att det här med att skriva om mat och hälsa var min grej. Jag har jobbat för både livsmedelsföretag, medicinföretag och pr-byråer, samt drivit eget företag.

Vad gör du på Svensk Fågel?

– Det är en branschorganisation för svensk produktion och uppfödning av kyckling och kalkon. Jag började som kommunikatör för fem år sedan och är numera ansvarig för all intern och extern kommunikation: hemsidan, sociala medier, filmer, pressmeddelanden och olika kampanjer. Min uppgift är att samla, paketera och förmedla våra mervärden vad gäller smak, hälsa och hållbarhet.

Varför är det viktigt med dietister i näringslivet?

– Jag tror att det behövs dietister överallt i samhället. Själv är jag exempelvis med i en särskild nutritionsgrupp hos branschorganisationen Livsmedelsföretagen. Under det senaste året har vi arbetet mycket med nya NNR och det hade jag aldrig klarat av om jag inte var dietist i grunden. Det kan även vara medlemmar som hör av sig och vill ha fakta om näringsinnehållet i sina produkter, nu senast en kalkonbonde inför Mårten gås. Då kan jag nörda ned mig – och hittade till exempel en intressant koppling där det höga innehållet av tryptofan i kalkon kan påverka serotoninbalansen i kroppen på ett positivt sätt.

Kan det bli målkonflikter mellan affärsidéer och det du står för som dietist?

– Det kan det så klart bli. Just nu är det ju till exempel stort fokus på hållbarhet och även om kyckling är klimatsmart jämfört med annat kött så är ju det övergripande målet att minska på köttkonsumtionen. Jag försöker alltid att se till helheten i stället för att fastna i detaljer. Det mesta kan ätas så länge man gör det med måtta. Hälsa handlar om att hitta balans och mat ska framför allt vara en källa till det som är gott och roligt i livet.

Vilken är den vanligaste frågan du får på Svensk Fågel?

– ”Varför är kyckling nyttigt?”. Jag brukar svara att det är en god källa till fullvärdigt protein med hög biotillgänglighet. Många tror att det bara är i rött kött som det finns järn och andra mineraler men det finns ju i allt kött och när det gäller just kyckling så finns det mest i mörka delarna av fågeln – mer i låret än i filén, alltså.

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...