Dietist, javisst!

"Hälsa handlar om att hitta balans"

Dietisten Stina Nordqvist är kommunikationsansvarig på branschorganisationen Svensk Fågel. Det bästa hon vet är att omvandla vetenskap och fakta till intresseväckande och rolig hälsokommunikation.

Agneta Renmark 31 december, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Dietist? Är det inte bättre att du blir mattant?

Nej, denna minst sagt okunniga fråga från syokonsulenten på högstadieskolan i Jönköping rubbade inte den då 15-åriga Stina Nordqvists planer på att välja rätt gymnasielinje, för att därefter söka sig till dietistprogrammet vid Uppsala universitet.

Varför ville du bli dietist?

– Jag fick med mig intresset för mat och hälsa hem-ifrån. Min mamma har reumatism och det blev så tydligt hur mycket bättre hon mådde av att utesluta vissa grejer i kosten, att maten har så stor effekt.

Efter sin examen för 20 år sedan har hon arbetat en del kliniskt, men det hon brinner mest för är hälsokommunikation.

– Jag läste på Poppius Journalistskola parallellt med studierna och kände att det här med att skriva om mat och hälsa var min grej. Jag har jobbat för både livsmedelsföretag, medicinföretag och pr-byråer, samt drivit eget företag.

Vad gör du på Svensk Fågel?

– Det är en branschorganisation för svensk produktion och uppfödning av kyckling och kalkon. Jag började som kommunikatör för fem år sedan och är numera ansvarig för all intern och extern kommunikation: hemsidan, sociala medier, filmer, pressmeddelanden och olika kampanjer. Min uppgift är att samla, paketera och förmedla våra mervärden vad gäller smak, hälsa och hållbarhet.

Varför är det viktigt med dietister i näringslivet?

– Jag tror att det behövs dietister överallt i samhället. Själv är jag exempelvis med i en särskild nutritionsgrupp hos branschorganisationen Livsmedelsföretagen. Under det senaste året har vi arbetet mycket med nya NNR och det hade jag aldrig klarat av om jag inte var dietist i grunden. Det kan även vara medlemmar som hör av sig och vill ha fakta om näringsinnehållet i sina produkter, nu senast en kalkonbonde inför Mårten gås. Då kan jag nörda ned mig – och hittade till exempel en intressant koppling där det höga innehållet av tryptofan i kalkon kan påverka serotoninbalansen i kroppen på ett positivt sätt.

Kan det bli målkonflikter mellan affärsidéer och det du står för som dietist?

– Det kan det så klart bli. Just nu är det ju till exempel stort fokus på hållbarhet och även om kyckling är klimatsmart jämfört med annat kött så är ju det övergripande målet att minska på köttkonsumtionen. Jag försöker alltid att se till helheten i stället för att fastna i detaljer. Det mesta kan ätas så länge man gör det med måtta. Hälsa handlar om att hitta balans och mat ska framför allt vara en källa till det som är gott och roligt i livet.

Vilken är den vanligaste frågan du får på Svensk Fågel?

– ”Varför är kyckling nyttigt?”. Jag brukar svara att det är en god källa till fullvärdigt protein med hög biotillgänglighet. Många tror att det bara är i rött kött som det finns järn och andra mineraler men det finns ju i allt kött och när det gäller just kyckling så finns det mest i mörka delarna av fågeln – mer i låret än i filén, alltså.

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.