Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Dietist, javisst!

"Hälsa handlar om att hitta balans"

Dietisten Stina Nordqvist är kommunikationsansvarig på branschorganisationen Svensk Fågel. Det bästa hon vet är att omvandla vetenskap och fakta till intresseväckande och rolig hälsokommunikation.

Agneta Renmark 31 december, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Foto: Privat

Dietist? Är det inte bättre att du blir mattant?

Nej, denna minst sagt okunniga fråga från syokonsulenten på högstadieskolan i Jönköping rubbade inte den då 15-åriga Stina Nordqvists planer på att välja rätt gymnasielinje, för att därefter söka sig till dietistprogrammet vid Uppsala universitet.

Varför ville du bli dietist? 

– Jag fick med mig intresset för mat och hälsa hem-ifrån. Min mamma har reumatism och det blev så tydligt hur mycket bättre hon mådde av att utesluta vissa grejer i kosten, att maten har så stor effekt.

Efter sin examen för 20 år sedan har hon arbetat en del kliniskt, men det hon brinner mest för är hälsokommunikation.

– Jag läste på Poppius Journalistskola parallellt med studierna och kände att det här med att skriva om mat och hälsa var min grej. Jag har jobbat för både livsmedelsföretag, medicinföretag och pr-byråer, samt drivit eget företag.

Vad gör du på Svensk Fågel?

– Det är en branschorganisation för svensk produktion och uppfödning av kyckling och kalkon. Jag började som kommunikatör för fem år sedan och är numera ansvarig för all intern och extern kommunikation: hemsidan, sociala medier, filmer, pressmeddelanden och olika kampanjer. Min uppgift är att samla, paketera och förmedla våra mervärden vad gäller smak, hälsa och hållbarhet.

Varför är det viktigt med dietister i näringslivet?

– Jag tror att det behövs dietister överallt i samhället. Själv är jag exempelvis med i en särskild nutritionsgrupp hos branschorganisationen Livsmedelsföretagen. Under det senaste året har vi arbetet mycket med nya NNR och det hade jag aldrig klarat av om jag inte var dietist i grunden. Det kan även vara medlemmar som hör av sig och vill ha fakta om näringsinnehållet i sina produkter, nu senast en kalkonbonde inför Mårten gås. Då kan jag nörda ned mig – och hittade till exempel en intressant koppling där det höga innehållet av tryptofan i kalkon kan påverka serotoninbalansen i kroppen på ett positivt sätt.

Kan det bli målkonflikter mellan affärsidéer och det du står för som dietist?

– Det kan det så klart bli. Just nu är det ju till exempel stort fokus på hållbarhet och även om kyckling är klimatsmart jämfört med annat kött så är ju det övergripande målet att minska på köttkonsumtionen. Jag försöker alltid att se till helheten i stället för att fastna i detaljer. Det mesta kan ätas så länge man gör det med måtta. Hälsa handlar om att hitta balans och mat ska framför allt vara en källa till det som är gott och roligt i livet. 

Vilken är den vanligaste frågan du får på Svensk Fågel?

– ”Varför är kyckling nyttigt?”. Jag brukar svara att det är en god källa till fullvärdigt protein med hög biotillgänglighet. Många tror att det bara är i rött kött som det finns järn och andra mineraler men det finns ju i allt kött och när det gäller just kyckling så finns det mest i mörka delarna av fågeln – mer i låret än i filén, alltså.



Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.