Folkhälsa

Hållbar kost för människa och planet

Forskare från Lunds universitet och RISE har undersökt hur den kost som Eat-Lancetkommissionens rapport föreslår kan kopplas till hälsa. Resultaten visar på värdefulla hälsofördelar och … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

Forskare från Lunds universitet och RISE har undersökt hur den kost som Eat-Lancetkommissionens rapport föreslår kan kopplas till hälsa. Resultaten visar på värdefulla hälsofördelar och minskad risk för tidig död i hjärt-kärlsjukdom och cancer, om vi följer mer hållbara kostvanor.

Studien är publicerad i The American journal of clinical nutrition.

Ohälsosamma kostvanor, sjukdom och vår planets sjunkande hälsa är starkt sammanflätade. I januari 2019 offentliggjordes Eat-Lancetkommissionens rapport där 37 experter inom hälsa, jordbruk och miljö från 16 länder på vetenskaplig grund beskriver hur världen måste ställa om sin matproduktion för att jordens knappa resurser ska räcka till 10 miljarder människor år 2050. I rapporten har forskarna utifrån sex olika områden – klimatpåverkan, vattenanvändning, biologisk mångfald, fosfor- och kväveanvändning och försurning – sökt svar på hur kosthållning och ett mer hållbart livsmedelssystem kan förbättra vår miljö och hälsa.

– Rapporten föreslår en radikal förändring av vårt nuvarande livsmedelssystem och att en omställning av vår kosthållning kan leda till förbättringar inom alla de områden som analyserats och på så vis leda till en hälsosam och miljömässigt hållbar utveckling för den växande befolkningen, men än så länge har inte Eat-Lancetkosten utvärderats tillräckligt. Vi ville vetenskapligt undersöka hur den kost som rapporten föreslår kan kopplas till hälsa. Resultaten visar tydligt att Eat-Lancetkosten kan kopplas till lägre risk för död i förtid, säger Anna Stubbendorff, doktorand vid Lunds universitet och förstaförfattare till studien.

Med Eat-Lancetkosten angav forskarna globala målvärden för ett dagligt intag av ett urval av olika livsmedel. Denna kost består av mycket fullkorn, grönsaker, frukt, nötter, frön och baljväxter, och mycket mindre kött, socker och mättat fett jämfört med dagens konsumtion. Med teoretiska beräkningar uppskattade forskarna även kostens förbättringar för människors hälsa och livslängd.

Särskilt poängsystem

I den aktuella studien har forskarna vid Lunds universitet studerat totalt 22 421 deltagare från Malmö kost- cancer-studien och undersökt kopplingar mellan kosten och hälsa. Genom att skapa ett särskilt poängsystem som anger hur stora likheterna är mellan individers matvanor och Eat-Lancetkosten kunde de dela in deltagarna i fem grupper. Ju högre följsamhet till Eat-Lancetkosten desto högre poäng enligt forskarnas modell.

Under en genomsnittlig uppföljning på 20 år undersökte forskarna sambanden mellan deltagarnas kost och dödlighet. Sambanden justerades för faktorer som till exempel rökning, fysisk aktivitet, BMI och hög alkoholkonsumtion. Individer med ett matintag som i högst grad följde Eat-Lancetkosten hade 25 procent lägre risk att dö i förtid jämfört med individer i gruppen som var minst följsamma. När forskarna undersökte specifika dödsorsaker kunde de koppla Eat-Lancetkosten till 32 procent lägre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom och 24 procent lägre risk att dö i cancer.

– Även när studiedeltagarnas kosthållning låg långt ifrån målsättningarna för Eat-Lancetkosten såg vi en tydlig skillnad i risken för total dödlighet, redan när deltagare nådde till hälften av målet, säger Anna Stubbendorff.

Anna Stubbendorff hoppas att studieresultaten, liksom modellen med poängsystem, framöver ska kunna användas av andra för att utveckla mer hållbara kostriktlinjer. I nästa steg vill forskarna studera kosten vidare med fokus på näring.

Publikation\n”Development of an EAT-Lancet index and its relation to mortality in a Swedish population”\nThe American journal of clinical nutrition, november 2021.

För mer information kontakta: Anna Stubbendorff, doktorand i forskargruppen nutritionsepidemiologi Lunds universitet och Forskarskolan Agenda 2030, Lunds universitet, 0733-865700, anna.stubbendorff@med.lu.se,

Modell för poängsystem/kostindex\nForskarna vid Lunds universitet utvecklade ett kostindex, en egen modell med poängsystem för att kunna fastställa följsamhet till Eat-Lancetkosten och dess samband med dödlighet. Eat-Lancetkosten består av livsmedelskomponenter med bestämda kostintagsnivåer och förslag på referensintervaller som anses förenliga med optimal hälsa i olika populationer. Baserat på beskrivningar klassificerade forskarna Eat-Lancetkostens livsmedelskomponenter i livsmedel som vi antingen rekommenderas öka eller minska konsumtionen av. Livsmedelskomponenter vars intag rekommenderas öka är grönsaker, frukt, omättade oljor, baljväxter, fullkorn, nötter och fisk. De livsmedelskomponenter där ett begränsat intag rekommenderas är nötkött och lamm, fläsk, fågel, ägg, mejeriprodukter, potatis och tillsatt socker.\nKostindexet består av 14 livsmedelskomponenter som de fastställt utifrån Eat-Lancetkosten, med ett möjligt intervall på 0–3 poäng för varje komponent. Noll poäng anger låg följsamhet till målet för livsmedelskomponenten enligt Eat-Lancetkosten, och tre poäng hög följsamhet. Totala möjliga poängintervall är 0–42 poäng, där noll poäng innebär icke-följsamhet upp till 42 poäng för perfekt följsamhet. Forskarna utvärderade sedan studiedeltagarnas kostintag baserat på rapporterade mängder i gram per dag i rå vikt, vilket är i linje med hur kostintagsnivåer uttrycks Eat-Lancetkosten.

Kortfakta om studien\nÄmne/nyckelord: Kostindex baserat på Eat-Lancet-kosten och dödlighet, hållbar utveckling, miljö, kost, näring, hälsosam kost, dödlighet, överlevnad. Forskningsområde: Epidemiologisk forskning. Typ av publicering: Peer review-granskad publikation. Studiedesign: Kvantitativ studie, forskarinitierad studie, registerbaserad studie, enkätstudie, orsak-verkan-samband, statistiska samband. Observationsstudie: Prospektiv, kohortstudie. Antal deltagare i studien: Friska frivilliga, totalt 22 421 deltagare från Malmö kost cancer-studien med ett åldersspann på 45–73 år, varav 8 568 var män och 13 853 kvinnor.

Källa: Lunds Universitet

Obesitas

Ny GLP-1-tablett godkänd i Storbritannien: ”Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel in i en ny fas”

Storbritannien blir först i Europa med att godkänna GLP-1-läkemedlet orforglipron i tablettform för behandling av obesitas och typ 2-diabetes. British Nutrition Foundation lyfter samtidigt behovet av nutritionsstöd i takt med den ökande användningen av GLP-1-läkemedel.

Nina Granberg 13 augusti, 2026 • Uppdaterades 14 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA har godkänt orforglipron, med produktnamnet Foundayo, för viktbehandling hos vuxna med BMI på minst 30, eller BMI 27–30 med minst en viktrelaterad samsjuklighet. Läkemedlet är också godkänt vid otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Till skillnad från exempelvis semaglutid och tirzepatid i injektionsform tas GLP-1-läkemedlet orforglipron som en tablett en gång om dagen, utan särskilda restriktioner kring mat eller vatten.

I fas 3-studien ATTAIN-1, med drygt 3 100 deltagare med obesitas utan diabetes, gav den högsta studerade dosen i genomsnitt 11,2 procents viktnedgång efter 72 veckor, jämfört med 2,1 procent med placebo. Studien, som finansierades av tillverkaren Eli Lilly, har publicerats i New England Journal of Medicine.

Kan nå fler

Simon Cork, som forskar om aptitreglering och obesitas vid Anglia Ruskin University, konstaterar i en intervju med BBC Radio 4 att dagens tabletter ger mindre viktnedgång än de mest effektiva injektionsbehandlingarna, men tror att det kan förändras snabbt.

– Nu går utvecklingen av obesitasläkemedel i tablettform in i en ny fas. Jag tror att vi inom de närmaste fem åren kommer att få se tabletter som närmar sig, eller till och med överträffar, effekten av injektionsläkemedlen, säger Simon Cork.

Han pekar också på att tabletten är enklare att ta och kan bli billigare att producera. Cork tror samtidigt att obesitasläkemedel i allt större utsträckning kommer att användas långsiktigt.

– Precis som blodtrycksmedicin och statiner kan vara livslånga behandlingar tror jag att många som behöver hjälp med sin vikt kommer att använda de här läkemedlen under lång tid.

Nutritionsstöd fortsatt viktigt

För viktbehandling ska orforglipron användas tillsammans med energireducerad kost och ökad fysisk aktivitet. British Nutrition Foundation, BNF, betonar samtidigt att nutritionsstöd bör vara en integrerad del av behandlingen när användningen av GLP-1-läkemedel ökar.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala, bland annat illamående, diarré och kräkningar.

Foundayo är ännu inte tillgängligt inom den brittiska offentliga sjukvården NHS. En eventuell användning där ska först utvärderas av bland andra NICE.

Forskning

Tarmbakterier kan signalera diabetesrisk flera år i förväg

Förändringar i tarmfloran kan ses flera år innan typ 2-diabetes utvecklas. Det visar en ny stor svensk studie. Resultaten pekar också på att kostens fiberinnehåll kan påverka om vissa tarmbakterier är förknippade med ökad eller minskad risk.

Nina Granberg 12 augusti, 2026 • Uppdaterades 13 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Forskare vid Chalmers tekniska högskola har undersökt tarmmikrobiomet hos 4 685 svenska vuxna. Under en genomsnittlig uppföljning på fem år utvecklade 383 deltagare typ 2-diabetes.

Redan vid studiens början fanns skillnader i tarmfloran mellan dem som senare utvecklade sjukdomen och övriga deltagare. Forskarna identifierade nio bakterier som var associerade med risken att insjukna.

– Vår studie kunde visa förändringar i tarmfloran flera år innan sjukdomen utvecklades. Det skulle kunna tyda på att mikrobiomets sammansättning spelar en roll i utvecklingen av diabetes, och inte tvärtom, säger Gaël Toubon, postdoktor inom livsmedelsvetenskap vid Chalmers.

Fiber kan påverka bakteriernas roll

Ett oväntat fynd gällde Akkermansia muciniphila, en bakterie som ofta har förknippats med positiva hälsoeffekter. Höga nivåer av bakterien sågs hos personer som senare utvecklade diabetes.

Enligt forskarna kan förklaringen hänga samman med kosten. Under gynnsamma förhållanden använder bakterien fibrer från maten, men vid ett lågt fiberintag kan den i stället börja bryta ned tarmens skyddande slemlager. Det skulle i sin tur kunna bidra till inflammation och metabola förändringar kopplade till insulinresistens.

Även bakterien Coprococcus catus visade ett intressant samband. Mycket låga nivåer var kopplade till diabetesrisk, medan sambandet inte sågs över en viss nivå.

Forskarna ser på sikt en möjlighet att använda information om tarmfloran tillsammans med etablerade riskfaktorer för att bättre identifiera personer med förhöjd risk för typ 2-diabetes. Resultaten behöver dock först bekräftas i ytterligare stora studier.

– Vi kan ännu inte ge den typen av individuella kostråd, men på en generell nivå stöder studiens resultat dagens rekommendationer om att äta fiberrika livsmedel som frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers och en av forskarna bakom studien.

Läs mer: ”Gut microbiome composition and functional potential associate with incident type 2 diabetes in 4,685 adults from a Swedish prospective cohort”