Yrkesliv

Hallå där Kjell Olsson, ordförande DRF!

Ni har precis släppt programmet till DRF’s årliga kongress som nästa gång går av stapeln 13-14 april i Sollentuna. Varför tycker du att dietister ska delta?

Nina Granberg 15 december, 2025 • Uppdaterades 15 december, 2025 • 2 minuters läsning

– Vi är mycket nöjda över programmet och jag tror att det kommer att tilltala många dietister, både utifrån bredden, variationen och aktualiteten. Vi har också satsat på att ge mycket utrymme och tid till att få träffas och umgås med kollegor från hela landet då vi ser ett väldigt stort värde i att ge möjlighet att knyta kontakter med varandra.

Finns det något speciellt tema i år eller något annat som du vill lyfta fram?

– Vi har valt att inte fokusera på något särskilt tema, utan snarare satsa på en bredd och variation i programmet som vi tror kan tilltala så många som möjligt. Från styrelsens sida ser vi fram emot att både kunna presentera DRF:s nya strategiska plan och Sveriges första kompetensbeskrivning för dietister. Snarare än att lyfta fram en enskild programpunkt vill jag snarare lyfta just bredden i programmet. Jag har redan börjat få lite beslutsvånda vad jag ska välja att lyssna på de tillfällen när vi har flera parallella programpunkter samtidigt.

Kommer det finnas möjlighet att delta online?

– Nej, kongressen kommer denna gång enbart att vara fysisk. De två senaste kongresserna har varit digitala och många av våra medlemmar ser fram emot att få träffas fysiskt igen. Medan vi förstår att en del medlemmar gärna önskat se en hybrid-kongress så innebär en sådan lösning bland annat betydligt större kostnader. Det riskerar också ge en del arbetsgivare en ursäkt för att inte tillåta sina dietister att delta fysiskt (även om vi har full förståelse för att det också medför att vissa inte kan delta alls). Vi har i styrelsen flera gånger diskuterat att varannan kongress kanske bör vara fysisk och varannan digital, samtidigt bör det vara upp till framtida styrelser att fatta beslut inför varje kongress.

Fram till 31 januari säljs rabatterade Early bird-biljetter.

Läs mer och ta del av hela programmet HÄR.

Digital tidning

Nytt nummer: Tema - Undernäring hos äldre

I detta nummer fördjupar vi oss i undernäring hos äldre. Här hittar du aktuell forskning, praktiska exempel och röster från klinisk vardag.

Redaktionen 12 december, 2025 • Uppdaterades 15 december, 2025 • 1 minuts läsning

Undernäring hos äldre är ett utbrett men ofta förbisett problem, med stora konsekvenser för hälsa, funktion och livskvalitet. I detta nummers tema fördjupar vi oss i hur undernäring kan upptäckas, förebyggas och behandlas.

Ur temat:

Möt professorn och pionjären Tommy Cederholm som berättar om sitt arbete inom klinisk nutrition och med...

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 • Uppdaterades 12 december, 2025 • 2 minuters läsning

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

Sänkt moms på frukt och grönsaker
Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
Reklambegränsningar riktade till barn
Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023