Folkhälsa

Gratis matkasse inte bara bra

I Facebookgrupper kan fattiga barnfamiljer anonymt be om presentkort på mat. Men den här sortens hjälp är inte bara av godo, menar forskare vid Högskolan … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I Facebookgrupper kan fattiga barnfamiljer anonymt be om presentkort på mat. Men den här sortens hjälp är inte bara av godo, menar forskare vid Högskolan i Gävle. Risken är att fattigdom inte upptäcks.

I sociala medier finns möjligheter för människor att be andra om akut hjälp med mat eller pengar. Facebookgruppen Giving People, som forskare vid Högskolan i Gävle specifikt har studerat, riktar sig till barnfamiljer i ekonomisk nöd.

Familjer anger anonymt vad de behöver och får sedan en mindre summa, i form av ett presentkort. Att det är ett presentkort är ingen slump. Ett presentkort syns inte på det egna kontot, om socialtjänsten skulle be om kontoutdrag. Därmed ”rundas” socialtjänsten.

Forskarna har granskat 30 ansökningar till Giving People. De såg att ansökningarna handlar om basala behov, som mat och kläder till barnen. Familjerna som sökte hjälp var främst ensamstående föräldrar eller familjer med många barn.

– Nittio procent av familjerna uppgav att barnen inte kan äta sig mätta, i flera fall kan man tala om ren nöd, säger Sven Trygged, professor i socialt arbete.

Att människor anonymt får hjälp med mat och kläder via Facebook är inte enbart av godo, menar forskarna. Tvärtom finns risker. En risk är att fattigdom på detta vis, inte minst barnfattigdom, flyger under samhällets radar. Familjers svåra situation upptäcks inte.

– Det gör att samhället inte ser hela omfattningen av barnfattigdomen och behovet av försörjningsstöd, säger Sven Trygged.

En annan risk är att mer långsiktig hjälp uteblir, menar forskarna. Söker man exempelvis hjälp från socialtjänsten eller vissa större frivilligorganisationer får man ett erbjudande om ett personligt möte. Det sker inte om man får hjälp via Giving People och andra liknande kanaler.

Ekonomiska svårigheter är ofta ett tecken på andra sociala problem – som kanske bara upptäcks om utbildad personal får chans att träffa den som är i knipa. Ett personligt möte kan också leda till mer långsiktig hjälp.

– Om det till exempel ligger strukturella orsaker bakom så är det ju väldigt svårt för människor att på egen hand förändra sin situation, säger Sven Trygged.

När hjälpen finns på Facebook – Om försummade behov och nya hjälpformer

Foto: Stock.Adobe.com

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.