Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Krönika

Frukost – dagens viktigaste kamp?

God morgon, har du sovit gott? Det finns frukost i köket. – Kom nu ihåg att ta tid till att äta något! – Du kan väl stoppa ett äpple i fickan åtminstone… Eller drick i alla fall ett glas vatten!!!

5 juni, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Det sista ropas genom lägenheten mot hallen där de två tonårsflickorna hysteriskt rafsar ihop sina sista pinaler och stressat smäller igen dörren efter sig. Nästan varje morgon ser likadan ut, det spelar ingen roll hur tidigt de går upp. Frukosten prioriteras bort när ansiktet ska på, outfiten väljas och själen peppas inför en ny skoldag.

När jag var i tvillingarnas ålder såg jag alltid framemot frukost, samma meny och lika efterlängtad varje morgon. Det var, och är, dagens mysigaste måltid.

Så är det inte för mina döttrar. Jag funderar över varför vi har blivit så olika. De har ju vuxit upp med att jag har serverat frukost och alltid värdesatt och lyft vikten av dagens första mål.

Samtidigt läser jag att allt fler barn startar skoldagen på tom mage. Orsakerna är många. Allt från att eleverna väljer bort att äta på morgonen till att familjen faktiskt inte har råd med frukost. Hemma hos oss har vi ynnesten att alltid ha mat i kylskåpet och vi försöker variera utbudet. Förhoppningen är att det ska locka 16-åringarna till att ladda sig inför en ny skoldag med fokus, koncentration och prestation.

I januari började jag på mitt drömjobb. Som disputerad inom näringslära och med tio års industrierfarenhet ska jag stödja Sveriges största livsmedelsföretag med kunskapsbaserade insikter och fungera som en brygga mellan forskningen och företagets strategier.

Jag blir genast inkastad i en ambitiös och viktig satsning med det övergripande målet att hjälpa fler att äta bra, med fokus på frukost. Min roll är att förankra och sätta en riktning som utgår från aktuella kunskapsunderlag. För visst är väl frukost dagens viktigaste måltid?

Efter några veckors djupdykning i litteraturen inser jag hur komplex frågan faktiskt är. Det finns många studier om frukostens effekter på metabola parametrar, kognition och prestation. Men de självklara resultaten verkar utebli när resultaten grupperas och summeras.

Det stora kruxet verkar vara hur man väljer att definiera frukost. Innebär det att dagens första måltid är betydelselös? Sannerligen inte, de flesta studier visar på positiva effekter och att morgonmåltiden spelar en viktig roll. Men det kanske inte är lika betydelsefullt vad, var eller när man äter så länge man gör det inom ramarna för våra kostråd.

Ibland funderar jag på det där med skomakarens barn. Varför lyckas jag inte etablera ordentliga frukostvanor hos mina barn? Är det så att mina ansträngningar och förhoppningar levererar förändring och förbättring via min yrkesroll, och det är därför mina barn går runt med trasiga skor? Eller är det helt enkelt så att när det kommer till morgonmålet så fungerar vi alla olika, och att äpplet jag tvingat ner i fickan – som förhoppningsvis äts under dagens första rast – också räknas som frukost?

Text: Elin Boll

Samordnare för nutrition, hälsa och livsmedelsforskning på Arla Sverige


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.