Krönika

Frukost – dagens viktigaste kamp?

God morgon, har du sovit gott? Det finns frukost i köket. – Kom nu ihåg att ta tid till att äta något! – Du kan väl stoppa ett äpple i fickan åtminstone… Eller drick i alla fall ett glas vatten!!!

5 juni, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Det sista ropas genom lägenheten mot hallen där de två tonårsflickorna hysteriskt rafsar ihop sina sista pinaler och stressat smäller igen dörren efter sig. Nästan varje morgon ser likadan ut, det spelar ingen roll hur tidigt de går upp. Frukosten prioriteras bort när ansiktet ska på, outfiten väljas och själen peppas inför en ny skoldag.

När jag var i tvillingarnas ålder såg jag alltid framemot frukost, samma meny och lika efterlängtad varje morgon. Det var, och är, dagens mysigaste måltid.

Så är det inte för mina döttrar. Jag funderar över varför vi har blivit så olika. De har ju vuxit upp med att jag har serverat frukost och alltid värdesatt och lyft vikten av dagens första mål.

Samtidigt läser jag att allt fler barn startar skoldagen på tom mage. Orsakerna är många. Allt från att eleverna väljer bort att äta på morgonen till att familjen faktiskt inte har råd med frukost. Hemma hos oss har vi ynnesten att alltid ha mat i kylskåpet och vi försöker variera utbudet. Förhoppningen är att det ska locka 16-åringarna till att ladda sig inför en ny skoldag med fokus, koncentration och prestation.

I januari började jag på mitt drömjobb. Som disputerad inom näringslära och med tio års industrierfarenhet ska jag stödja Sveriges största livsmedelsföretag med kunskapsbaserade insikter och fungera som en brygga mellan forskningen och företagets strategier.

Jag blir genast inkastad i en ambitiös och viktig satsning med det övergripande målet att hjälpa fler att äta bra, med fokus på frukost. Min roll är att förankra och sätta en riktning som utgår från aktuella kunskapsunderlag. För visst är väl frukost dagens viktigaste måltid?

Efter några veckors djupdykning i litteraturen inser jag hur komplex frågan faktiskt är. Det finns många studier om frukostens effekter på metabola parametrar, kognition och prestation. Men de självklara resultaten verkar utebli när resultaten grupperas och summeras.

Det stora kruxet verkar vara hur man väljer att definiera frukost. Innebär det att dagens första måltid är betydelselös? Sannerligen inte, de flesta studier visar på positiva effekter och att morgonmåltiden spelar en viktig roll. Men det kanske inte är lika betydelsefullt vad, var eller när man äter så länge man gör det inom ramarna för våra kostråd.

Ibland funderar jag på det där med skomakarens barn. Varför lyckas jag inte etablera ordentliga frukostvanor hos mina barn? Är det så att mina ansträngningar och förhoppningar levererar förändring och förbättring via min yrkesroll, och det är därför mina barn går runt med trasiga skor? Eller är det helt enkelt så att när det kommer till morgonmålet så fungerar vi alla olika, och att äpplet jag tvingat ner i fickan – som förhoppningsvis äts under dagens första rast – också räknas som frukost?

Text: Elin Boll

Samordnare för nutrition, hälsa och livsmedelsforskning på Arla Sverige

Kostråd & riktlinjer

800 000 äldre riskerar undernäring – Livsmedelsverket presenterar tio åtgärder

Nästan var tredje äldre i Sverige riskerar att bli undernärd. Nu presenterar Livsmedelsverket ett nytt kunskapsstöd med tio åtgärder som ska hjälpa kommuner och regioner att förebygga undernäring bland äldre. Dietisternas riksförbund välkomnar förslagen men betonar att de kräver tillgång till dietistkompetens för att kunna genomföras i praktiken.

Nina Granberg 17 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Nya beräkningar från Karolinska institutet, gjorda på uppdrag av Livsmedelsverket, visar att omkring 100 000 äldre personer i Sverige är undernärda. Ytterligare 800 000 bedöms ha risk för undernäring.

Enligt de hälsoekonomiska beräkningarna medför undernäring och risk för undernäring uppskattningsvis 7 miljarder kronor i ökade vård- och omsorgskostnader varje år.

– Det här är första gången vi har en tydlig bild av hur omfattande problemet är i Sverige. Undernäring går i många fall att förebygga, men det kräver att flera aktörer agerar tillsammans, tidigt och systematiskt, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket.

Mer än maten på tallriken

De tio åtgärderna presenteras i en policy brief riktad till beslutsfattare i kommuner och regioner. Syftet är att stärka det strategiska arbetet med mat och måltider inom äldreomsorgen.

Flera av förslagen handlar om organisation, ansvarsfördelning och samverkan, inte bara om maten i sig. Bland annat lyfts behovet av tvärsektoriell samverkan, individanpassat måltidsstöd, utbildning om matens betydelse och ökad samverkan mellan kommun och region.

Livsmedelsverket lyfter också fram att risken för undernäring ökar med stigande ålder, särskilt vid multisjuklighet, demens och social isolering. Samtidigt väntas antalet personer som är 85 år eller äldre öka med omkring 60 procent fram till 2033.

Dietister lyfts också fram i flera av åtgärderna, bland annat när det gäller nutritionsbedömning, måltidsstöd och samverkan mellan olika vårdaktörer.

– Att inkludera dietisters unika kompetens i multiprofessionella team och i samverkan mellan kommun och region ökar möjligheterna att upptäcka risker tidigt, ge individanpassade insatser och följa upp resultaten på ett strukturerat sätt. För att de nationella ambitionerna ska få genomslag krävs dock att dietister finns tillgängliga där de äldre finns, både inom kommunal omsorg och hälso- och sjukvård, säger Rebeka Bereczky Veress, ordförande för Dietisternas Riksförbund.

Hon betonar att flera av de föreslagna åtgärderna riskerar att bli svåra att genomföra i praktiken om tillgången till dietister inte stärks.

Rebeka Bereczky Veress understryker också att undernäring inte är en naturlig del av åldrandet och att nutrition därför behöver ses som en självklar del av god och jämlik äldreomsorg, inte som ett komplement. Enligt henne kan tidig upptäckt, individanpassade insatser och rätt kompetens förebygga mycket lidande. De nya beräkningarna visar också att investeringar i god nutrition kan förbättra livskvaliteten för äldre och samtidigt minska behovet av vård och omsorg.

Kunskapsstödet har tagits fram inom ramen för regeringens uppdrag om mat och måltider för äldre.

Faktaruta: Livsmedelsverkets tio åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre

Anta en måltidspolicy med mål för hälsa och livskvalitet.
Inför tvärsektoriell samverkan kring måltidssystemet.
Utse ansvariga för utveckling av måltidsservicen.
Upphandla flexibla och näringsanpassade måltidslösningar.
Ge individanpassade biståndsbeslut.
Öka samverkan mellan kommun och region.
Erbjud anpassat måltidsstöd.
Utbilda personal om matens betydelse.
Främja hälsosamma levnadsvanor.
Underlätta sociala initiativ från civilsamhället.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 2 minuters läsning

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.