Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Geriatrik

Geriatriska nutritionsdagarna 2022

Äntligen – efter fyra års uppehåll, på grund av pandemin, genomförde Dietisternas Riksförbunds Sektion inom Gerontologisk och Geriatrisk Nutrition den 26–27 oktober i Stockholm. Konferensen … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Äntligen – efter fyra års uppehåll, på grund av pandemin, genomförde Dietisternas Riksförbunds Sektion inom Gerontologisk och Geriatrisk Nutrition den 26–27 oktober i Stockholm. Konferensen lockade närmare 100 personer.

Ämnena var både aktuella och intressanta. Första dagen inleddes av Maj Rom, projektledare SKR, som presenterade God och nära vård och vad det innebär för alla som arbetar inom vård- och omsorg av äldre. För närvarande pågår det stora genombrott runt om i Sverige i riktning mot en god och nära vård med primärvården som både bas och nav. Själva poängen med omställningen är att hälso- och sjukvården inte bara ska bli mer begriplig och hanterbar för patienterna utan också mer användarvänlig. När det gäller nutrition handlar det om att ett nära samarbete mellan olika professioner runtom patienten måste samverka.

Naman Limani, leg. Dietist, berättade om sitt arbete som projektledare för DRF:s projekt Hälsofrämjande Sjukhusmåltider och om hur viktigt uppdrag vi har att påverka alla patienter på sjukhus om sunda matvanor.

Födelseår påverkar hälsan mest

Dagen avslutades med den hemliga gästen Ingmar Skoog, överläkare och professor i psykiatri vid Sahlgrenska Akademin på Göteborgs Universitet. Han är föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, AgeCap, ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som arbetar för att öka människors möjlighet till ett gott åldrande. Han delade med sig av sina erfarenheter från befolkningsundersökningarna H70 i Göteborg där han bland annat skapat en unik möjlighet att studera den allra tidigaste sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom.

Forskningen visar bland annat att äldres hälsa mest har att göra med vilket år man är född och inte hur många år man är. De som föddes i början av 1900-talet hade till exempel inte tillgång till samma välfärdssystem som senare generationer. Dagens 70-åringar har en hälsa som motsvarar tidigare 50-åringars.

Torsdagen inleddes med Per Stjernfeldt Elgestad, leg tandläkare, Akademiskt centrum för äldretandvård. Han talade om tuggförmågans inverkan på livsmedelsval hos äldre. Hans forskning fokuserar på hur tandhälsan påverkar livskvaliteten under hela livet.

GLIM – nytt värdefullt verktyg

Cecilia Svanberg, leg dietist, Växjö kommun, och Ylva Orrevall, leg dietist, docent, Klinisk nutrition, Karolinska Universitetssjukhuset, presenterade hur de använder GLIM-kriterierna för att diagnostisera undernäring ur ett kommun- och sjukhusperspektiv. Det här är ett relativt nytt och värdefullt verktyg för att diagnostisera undernäring.

Sarah Forsberg, PhD i sensorisk vetenskap samt universitetsadjunkt i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, presenterade sin forskning om hur Finger Foods kan ge ökad matglädje, självständighet och välmående bland äldre.

FINGER-studien sprider sig i snabb takt

Nicholas Levak, leg dietist, doktorand, Karolinska Institutet, avslutade med att ge oss en inblick i FINGER-studien och hur den sprider sig över världen i snabb takt. FINGER-studien är världens första stora multifaktoriella studie av livsstilsinterventioner. Det studien fastställt är att fysisk aktivitet, hälsosam kost, sociala och mentala aktiviteter samt hantering av blodkärlsrelaterade riskfaktorer är bra för hjärnan och skyddat mot kognitiva sjukdomar.

Arrangörer av konferensen var Josephine Garpsäter, registerhållare Senior alert, Linda Nyholm, projektledare/dietist Nestor FoU-center, Cecilia Svanberg, dietist Växjö kommun, Susann Engström, dietist Skellefteå kommun Naman Limani, projektledare Hälsofrämjande Sjukhusmåltider, DRF.

Text: Janina Blomberg, ÄTUP


Dela artikeln

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.