Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Dietisten – läs vår nya satsning! 💚

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Geriatrik

Geriatriska nutritionsdagarna 2022

Äntligen – efter fyra års uppehåll, på grund av pandemin, genomförde Dietisternas Riksförbunds Sektion inom Gerontologisk och Geriatrisk Nutrition den 26–27 oktober i Stockholm. Konferensen … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Äntligen – efter fyra års uppehåll, på grund av pandemin, genomförde Dietisternas Riksförbunds Sektion inom Gerontologisk och Geriatrisk Nutrition den 26–27 oktober i Stockholm. Konferensen lockade närmare 100 personer.

Ämnena var både aktuella och intressanta. Första dagen inleddes av Maj Rom, projektledare SKR, som presenterade God och nära vård och vad det innebär för alla som arbetar inom vård- och omsorg av äldre. För närvarande pågår det stora genombrott runt om i Sverige i riktning mot en god och nära vård med primärvården som både bas och nav. Själva poängen med omställningen är att hälso- och sjukvården inte bara ska bli mer begriplig och hanterbar för patienterna utan också mer användarvänlig. När det gäller nutrition handlar det om att ett nära samarbete mellan olika professioner runtom patienten måste samverka.

Naman Limani, leg. Dietist, berättade om sitt arbete som projektledare för DRF:s projekt Hälsofrämjande Sjukhusmåltider och om hur viktigt uppdrag vi har att påverka alla patienter på sjukhus om sunda matvanor.

Födelseår påverkar hälsan mest

Dagen avslutades med den hemliga gästen Ingmar Skoog, överläkare och professor i psykiatri vid Sahlgrenska Akademin på Göteborgs Universitet. Han är föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, AgeCap, ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som arbetar för att öka människors möjlighet till ett gott åldrande. Han delade med sig av sina erfarenheter från befolkningsundersökningarna H70 i Göteborg där han bland annat skapat en unik möjlighet att studera den allra tidigaste sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom.

Forskningen visar bland annat att äldres hälsa mest har att göra med vilket år man är född och inte hur många år man är. De som föddes i början av 1900-talet hade till exempel inte tillgång till samma välfärdssystem som senare generationer. Dagens 70-åringar har en hälsa som motsvarar tidigare 50-åringars.

Torsdagen inleddes med Per Stjernfeldt Elgestad, leg tandläkare, Akademiskt centrum för äldretandvård. Han talade om tuggförmågans inverkan på livsmedelsval hos äldre. Hans forskning fokuserar på hur tandhälsan påverkar livskvaliteten under hela livet.

GLIM – nytt värdefullt verktyg

Cecilia Svanberg, leg dietist, Växjö kommun, och Ylva Orrevall, leg dietist, docent, Klinisk nutrition, Karolinska Universitetssjukhuset, presenterade hur de använder GLIM-kriterierna för att diagnostisera undernäring ur ett kommun- och sjukhusperspektiv. Det här är ett relativt nytt och värdefullt verktyg för att diagnostisera undernäring.

Sarah Forsberg, PhD i sensorisk vetenskap samt universitetsadjunkt i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, presenterade sin forskning om hur Finger Foods kan ge ökad matglädje, självständighet och välmående bland äldre.

FINGER-studien sprider sig i snabb takt

Nicholas Levak, leg dietist, doktorand, Karolinska Institutet, avslutade med att ge oss en inblick i FINGER-studien och hur den sprider sig över världen i snabb takt. FINGER-studien är världens första stora multifaktoriella studie av livsstilsinterventioner. Det studien fastställt är att fysisk aktivitet, hälsosam kost, sociala och mentala aktiviteter samt hantering av blodkärlsrelaterade riskfaktorer är bra för hjärnan och skyddat mot kognitiva sjukdomar.

Arrangörer av konferensen var Josephine Garpsäter, registerhållare Senior alert, Linda Nyholm, projektledare/dietist Nestor FoU-center, Cecilia Svanberg, dietist Växjö kommun, Susann Engström, dietist Skellefteå kommun Naman Limani, projektledare Hälsofrämjande Sjukhusmåltider, DRF.

Text: Janina Blomberg, ÄTUP


Dela artikeln

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram


Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 5 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_268073936

Foto: AdobeStock_268073936

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt. 

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent. 

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen. 



Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 8 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_614181255

Foto: AdobeStock_614181255



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.