Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Geriatrik

Geriatriska nutritionsdagarna 2022

Äntligen – efter fyra års uppehåll, på grund av pandemin, genomförde Dietisternas Riksförbunds Sektion inom Gerontologisk och Geriatrisk Nutrition den 26–27 oktober i Stockholm. Konferensen … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Äntligen – efter fyra års uppehåll, på grund av pandemin, genomförde Dietisternas Riksförbunds Sektion inom Gerontologisk och Geriatrisk Nutrition den 26–27 oktober i Stockholm. Konferensen lockade närmare 100 personer.

Ämnena var både aktuella och intressanta. Första dagen inleddes av Maj Rom, projektledare SKR, som presenterade God och nära vård och vad det innebär för alla som arbetar inom vård- och omsorg av äldre. För närvarande pågår det stora genombrott runt om i Sverige i riktning mot en god och nära vård med primärvården som både bas och nav. Själva poängen med omställningen är att hälso- och sjukvården inte bara ska bli mer begriplig och hanterbar för patienterna utan också mer användarvänlig. När det gäller nutrition handlar det om att ett nära samarbete mellan olika professioner runtom patienten måste samverka.

Naman Limani, leg. Dietist, berättade om sitt arbete som projektledare för DRF:s projekt Hälsofrämjande Sjukhusmåltider och om hur viktigt uppdrag vi har att påverka alla patienter på sjukhus om sunda matvanor.

Födelseår påverkar hälsan mest

Dagen avslutades med den hemliga gästen Ingmar Skoog, överläkare och professor i psykiatri vid Sahlgrenska Akademin på Göteborgs Universitet. Han är föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, AgeCap, ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som arbetar för att öka människors möjlighet till ett gott åldrande. Han delade med sig av sina erfarenheter från befolkningsundersökningarna H70 i Göteborg där han bland annat skapat en unik möjlighet att studera den allra tidigaste sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom.

Forskningen visar bland annat att äldres hälsa mest har att göra med vilket år man är född och inte hur många år man är. De som föddes i början av 1900-talet hade till exempel inte tillgång till samma välfärdssystem som senare generationer. Dagens 70-åringar har en hälsa som motsvarar tidigare 50-åringars.

Torsdagen inleddes med Per Stjernfeldt Elgestad, leg tandläkare, Akademiskt centrum för äldretandvård. Han talade om tuggförmågans inverkan på livsmedelsval hos äldre. Hans forskning fokuserar på hur tandhälsan påverkar livskvaliteten under hela livet.

GLIM – nytt värdefullt verktyg

Cecilia Svanberg, leg dietist, Växjö kommun, och Ylva Orrevall, leg dietist, docent, Klinisk nutrition, Karolinska Universitetssjukhuset, presenterade hur de använder GLIM-kriterierna för att diagnostisera undernäring ur ett kommun- och sjukhusperspektiv. Det här är ett relativt nytt och värdefullt verktyg för att diagnostisera undernäring.

Sarah Forsberg, PhD i sensorisk vetenskap samt universitetsadjunkt i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, presenterade sin forskning om hur Finger Foods kan ge ökad matglädje, självständighet och välmående bland äldre.

FINGER-studien sprider sig i snabb takt

Nicholas Levak, leg dietist, doktorand, Karolinska Institutet, avslutade med att ge oss en inblick i FINGER-studien och hur den sprider sig över världen i snabb takt. FINGER-studien är världens första stora multifaktoriella studie av livsstilsinterventioner. Det studien fastställt är att fysisk aktivitet, hälsosam kost, sociala och mentala aktiviteter samt hantering av blodkärlsrelaterade riskfaktorer är bra för hjärnan och skyddat mot kognitiva sjukdomar.

Arrangörer av konferensen var Josephine Garpsäter, registerhållare Senior alert, Linda Nyholm, projektledare/dietist Nestor FoU-center, Cecilia Svanberg, dietist Växjö kommun, Susann Engström, dietist Skellefteå kommun Naman Limani, projektledare Hälsofrämjande Sjukhusmåltider, DRF.

Text: Janina Blomberg, ÄTUP


Dela artikeln

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock 

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 Uppdaterades 21 augusti, 2026 2 minuters läsning
IMG_2192
Nutraware

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.