Sveriges mest hälsosamma stadsdelar

Genomtänkt stadsplanering kan göra stor skillnad för att motverka hälsoproblem som är kopplade till exempelvis övervikt och psykisk ohälsa i samhället.

2 september, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Det visar både forskning och en kartläggning över Sveriges stadsdelar i rapporten ”Hälsoläget” som HSB tagit fram tillsammans med Spacescape.

– Hur våra stadsdelar är utformade spelar större roll för hälsan än de flesta är medvetna om, inte minst kring hur mycket vi rör på oss i vardagen. Vi bör ge människor förutsättningar att göra enkla hälsosamma val, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB.

I rapporten redovisas hälsoläget i 20 svenska kommuners olika stadsdelar. Analysen utgår från stadsmiljöns betydelse för fysisk aktivitet, hur många steg som sannolikt tas enligt Lancetmodellen och kombinerar den med SMHI:s luftkvalitetkartor.

– I en stadsdel där du lätt når allt du behöver inom gångavstånd kommer du gå och cykla mer och åka mindre bil. Den ökade fysiska aktiviteten minskar din risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes 2, övervikt, demens och psykisk ohälsa, säger Alexander Ståhle, doktor i stadsbyggnad på KTH och vd på Spacescape.

För att planera och bygga hälsosamma platser behövs forskning, praktiska förebilder och mått som är lätta att förstå och använda.

– I den här rapporten har vi utformat en modell med vetenskapligt stöd som kan främja bättre hälsa, och vår förhoppning är att den inspirerar till stadsplanering som gör oss friskare och kanske till och med lyckligare, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB.

En hälsosam stad som främjar fysisk aktivitet bör vara:

1) Tät – befolkad, funktionsblandad, bostadsblandad

2) Grön – rekreativ, lekvänlig, träningsnära

3) Nära – hållplatsnära, skolnära, matnära

4) Kopplad – gångvänlig, cykelvänlig, trafiksäker.

De hälsosammaste stadsdelarna i respektive stad är:

Stockholm: Södra Sofia (Sydöstra Södermalm)

Göteborg: Majorna

Malmö: Möllevången

Uppsala: Studentstaden

Linköping: Trädgårdsföreningen-Folkungavallen

Västerås: Västermalm-Almelund

Örebro: Eklunda-Sörby

Helsingborg: Wilson park- Fältabacken

Norrköping: Nordantill

Jönköping:Bäckalyckan-Västra Torpa

Umeå: Väst på stan

Lund: Nöden–Ulrikedal

Borås:Salängen

Sundsvall: Sallyhill

Luleå: Bergviken

Karlstad: Viken-Tyggårdsviken-Tullholmen

Mölndal: Eklanda

Trollhättan: Trollhättan centrum, Tingvalla-Västergärdet

Södertälje: Geneta norra, Bårsta västra

Strängnäs: Strängnäs norra.

Bildtext: Möllevångstorget i Malmö

Diabetes

Kost och träning gav remission vid tidig typ 2-diabetes

Drygt hälften av deltagarna uppnådde diabetesremission efter ett program med energireducerad kost och strukturerad träning. Samtidigt minskade fettmassan medan muskelmassan bevarades. Det visar en ny randomiserad studie av yngre vuxna med typ 2-diabetes.

Redaktionen 9 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Typ 2-diabetes som debuterar tidigt i livet kan innebära snabbare försämring av blodsockerkontrollen och tidigare komplikationer. I studien RESET for Remission undersökte forskare i Storbritannien och Kanada om en kombination av kostbehandling och träning kunde leda till remission hos denna grupp. Resultaten presenterades vid EASD-kongressen i Milano och publicerades i The Lancet Regional Health – Americas.

Kostersättning och regelbunden träning

Studien omfattade 96 personer i åldern 18–45 år med obesitas och typ 2-diabetes, utan insulinbehandling. Deltagarna lottades till sedvanlig vård eller ett intensivt program.

Programmet inleddes med tolv veckors energireducerad kost och träning, följt av tolv veckor med fokus på viktstabilisering. Kostersättning och återintroduktion av vanlig mat kombinerades med både styrke- och konditionsträning.

Upplägget hade utformats för att undersöka såväl diabetesremission som effekter på bland annat hjärtfunktion och kroppssammansättning.

Remission hos 54 procent

Efter 24 veckor hade 27 av 50 deltagare i interventionsgruppen, 54 procent, uppnått remission. I kontrollgruppen var motsvarande resultat två av 46, cirka fyra procent.

Remission definierades som HbA1c under 48 mmol/mol och minst tolv veckor utan blodsockersänkande läkemedel. Resultaten visade också minskad fettmassa med bevarad muskelmassa – en relevant aspekt vid behandling som innebär snabb viktnedgång.

För dietister väcker studien frågor om hur kostbehandling och fysisk träning kan samordnas när målet är både viktnedgång och bibehållen fysisk funktion.

Studien jämförde dock hela programmet med sedvanlig vård. Det går därför inte att avgöra hur mycket just träningen bidrog till resultaten. Uppföljningen var dessutom begränsad till 24 veckor, och forskarna efterlyser längre studier. Resultaten visar remission vid uppföljningen, vilket inte innebär att sjukdomen är permanent botad.

Källa: European Association for the Study of Diabetes (EASD), presentation av RESET for Remission, 30 september 2026. The Lancet Regional Health – Americas, 2026. Läs presentationen av studien.

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...