Sveriges mest hälsosamma stadsdelar

Genomtänkt stadsplanering kan göra stor skillnad för att motverka hälsoproblem som är kopplade till exempelvis övervikt och psykisk ohälsa i samhället.

2 september, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Det visar både forskning och en kartläggning över Sveriges stadsdelar i rapporten ”Hälsoläget” som HSB tagit fram tillsammans med Spacescape.

– Hur våra stadsdelar är utformade spelar större roll för hälsan än de flesta är medvetna om, inte minst kring hur mycket vi rör på oss i vardagen. Vi bör ge människor förutsättningar att göra enkla hälsosamma val, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB.

I rapporten redovisas hälsoläget i 20 svenska kommuners olika stadsdelar. Analysen utgår från stadsmiljöns betydelse för fysisk aktivitet, hur många steg som sannolikt tas enligt Lancetmodellen och kombinerar den med SMHI:s luftkvalitetkartor.

– I en stadsdel där du lätt når allt du behöver inom gångavstånd kommer du gå och cykla mer och åka mindre bil. Den ökade fysiska aktiviteten minskar din risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes 2, övervikt, demens och psykisk ohälsa, säger Alexander Ståhle, doktor i stadsbyggnad på KTH och vd på Spacescape.

För att planera och bygga hälsosamma platser behövs forskning, praktiska förebilder och mått som är lätta att förstå och använda.

– I den här rapporten har vi utformat en modell med vetenskapligt stöd som kan främja bättre hälsa, och vår förhoppning är att den inspirerar till stadsplanering som gör oss friskare och kanske till och med lyckligare, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB.

En hälsosam stad som främjar fysisk aktivitet bör vara:

1) Tät – befolkad, funktionsblandad, bostadsblandad

2) Grön – rekreativ, lekvänlig, träningsnära

3) Nära – hållplatsnära, skolnära, matnära

4) Kopplad – gångvänlig, cykelvänlig, trafiksäker.

De hälsosammaste stadsdelarna i respektive stad är:

Stockholm: Södra Sofia (Sydöstra Södermalm)

Göteborg: Majorna

Malmö: Möllevången

Uppsala: Studentstaden

Linköping: Trädgårdsföreningen-Folkungavallen

Västerås: Västermalm-Almelund

Örebro: Eklunda-Sörby

Helsingborg: Wilson park- Fältabacken

Norrköping: Nordantill

Jönköping:Bäckalyckan-Västra Torpa

Umeå: Väst på stan

Lund: Nöden–Ulrikedal

Borås:Salängen

Sundsvall: Sallyhill

Luleå: Bergviken

Karlstad: Viken-Tyggårdsviken-Tullholmen

Mölndal: Eklanda

Trollhättan: Trollhättan centrum, Tingvalla-Västergärdet

Södertälje: Geneta norra, Bårsta västra

Strängnäs: Strängnäs norra.

Bildtext: Möllevångstorget i Malmö

Folkhälsa

Här är svenskarnas nya matvanor

Asiatisk mat är snart lika omtyckt som italiensk, matpriserna fortsätter att styra vad som hamnar på tallriken och klimatfrågan har tappat i betydelse. Det visar årets matundersökning från TV4 Köket.

Nina Granberg 5 november, 2025 • Uppdaterades 7 november, 2025 • 2 minuters läsning

Trots oro i omvärlden spelar maten en fortsatt viktig roll i svenskarnas vardag. Middagen beskrivs som dagens höjdpunkt, både som en stund för gemenskap och som ett kreativt tillfälle i köket. Klassisk husmanskost och italienska rätter som spaghetti bolognese, lasagne och pizza ligger fortfarande i topp. Samtidigt ökar intresset för asiatisk mat snabbt och är nu nästan lika stort som för det italienska köket.

Priset styr mer än förr

Sju av tio svenskar uppger att de är intresserade eller mycket intresserade av matlagning, och nio av tio vill lära sig mer, framför allt om asiatiska smaker, nya kombinationer och smarta genvägar i köket.

Men matlusten har fått sällskap av ökad prismedvetenhet. Fyra av tio säger att de väljer bort matvaror som blivit för dyra, främst nötkött, fläskkött, fisk och skaldjur. Samtidigt minskar matsvinnet när fler planerar sina inköp och lagar mat på rester.

Klimatet tappar

Hälsa påverkar matvalen i viss mån, men miljöhänsyn väger allt lättare. Att måltiden ska vara bra för klimatet har minskat i betydelse över tid, enligt undersökningen. Grönsaker är den matvara som flest förknippar med hälsa, och hälsoskäl är också den vanligaste anledningen till att välja vegetariskt. Den som avstår gör det oftast för att man inte tycker att vegetariskt smakar gott.

Tiktok ungas favorit

När svenskar söker matinspiration är matsajter den främsta källan, följt av familj, vänner och sociala medier. Google är startpunkt för de flesta receptsökningar, medan Instagram växer och Tiktok dominerar bland yngre.

AI har börjat göra sitt intåg även i köket, men användningen är ännu låg: endast sex procent uppger att de använder tjänster som ChatGPT för matrelaterad information.

Fakta: Detta visar matundersökningen 2025

7 av 10 är intresserade av matlagning
9 av 10 vill lära sig mer, främst om asiatisk mat
4 av 10 väljer bort varor som blivit för dyra
6 % använder AI-tjänster som ChatGPT för mattips
1 av 3 äter vegetariskt till middag ibland
Grönsaker toppar listan över mat som förknippas med hälsa

Läs mer HÄR: TV4 Köket, oktober 2025

Kalkyler & Verktyg

Ny version av Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har nu släppt en ny version av Livsmedelsdatabasen. Den uppdaterade databasen innehåller bland annat justerade jodvärden och flera nya livsmedel.

Nina Granberg 5 november, 2025 • Uppdaterades 5 november, 2025 • 1 minuts läsning

Livsmedelsdatabasen innehåller information om mer än 2 500 livsmedel och rätter. För varje livsmedel redovisas värden för över 50 näringsämnen och komponenter. På sidan Sök näringsinnehåll finns databasen tillgänglig i sin senaste version.

Via sökfunktionen går det att hitta detaljerad information om näringsinnehåll, och databasen kan även laddas ner i Excel eller nås via API för vidare användning i egna system.

Förändrade jodvärden

Jodvärdet för grädde har justerats, vilket innebär att alla beräknade livsmedel där grädde ingår också fått förändrade jodvärden.

Nya livsmedel

Den nya versionen av Livsmedelsdatabasen innehåller några nya livsmedel:

modersmjölksersättning
tillskottsnäring för småbarn
soyghurt, smaksatt och berikad
biryani, ris med grönsaker (vegetarisk)
béchamelsås med mjölk, fett 3 %, grädde
fisksås

Du hittar databasen på Livsmedelsverkets webbplats: Sök näringsinnehåll