Sveriges mest hälsosamma stadsdelar

Genomtänkt stadsplanering kan göra stor skillnad för att motverka hälsoproblem som är kopplade till exempelvis övervikt och psykisk ohälsa i samhället.

2 september, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Det visar både forskning och en kartläggning över Sveriges stadsdelar i rapporten ”Hälsoläget” som HSB tagit fram tillsammans med Spacescape.

– Hur våra stadsdelar är utformade spelar större roll för hälsan än de flesta är medvetna om, inte minst kring hur mycket vi rör på oss i vardagen. Vi bör ge människor förutsättningar att göra enkla hälsosamma val, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB.

I rapporten redovisas hälsoläget i 20 svenska kommuners olika stadsdelar. Analysen utgår från stadsmiljöns betydelse för fysisk aktivitet, hur många steg som sannolikt tas enligt Lancetmodellen och kombinerar den med SMHI:s luftkvalitetkartor.

– I en stadsdel där du lätt når allt du behöver inom gångavstånd kommer du gå och cykla mer och åka mindre bil. Den ökade fysiska aktiviteten minskar din risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes 2, övervikt, demens och psykisk ohälsa, säger Alexander Ståhle, doktor i stadsbyggnad på KTH och vd på Spacescape.

För att planera och bygga hälsosamma platser behövs forskning, praktiska förebilder och mått som är lätta att förstå och använda.

– I den här rapporten har vi utformat en modell med vetenskapligt stöd som kan främja bättre hälsa, och vår förhoppning är att den inspirerar till stadsplanering som gör oss friskare och kanske till och med lyckligare, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB.

En hälsosam stad som främjar fysisk aktivitet bör vara:

1) Tät – befolkad, funktionsblandad, bostadsblandad

2) Grön – rekreativ, lekvänlig, träningsnära

3) Nära – hållplatsnära, skolnära, matnära

4) Kopplad – gångvänlig, cykelvänlig, trafiksäker.

De hälsosammaste stadsdelarna i respektive stad är:

Stockholm: Södra Sofia (Sydöstra Södermalm)

Göteborg: Majorna

Malmö: Möllevången

Uppsala: Studentstaden

Linköping: Trädgårdsföreningen-Folkungavallen

Västerås: Västermalm-Almelund

Örebro: Eklunda-Sörby

Helsingborg: Wilson park- Fältabacken

Norrköping: Nordantill

Jönköping:Bäckalyckan-Västra Torpa

Umeå: Väst på stan

Lund: Nöden–Ulrikedal

Borås:Salängen

Sundsvall: Sallyhill

Luleå: Bergviken

Karlstad: Viken-Tyggårdsviken-Tullholmen

Mölndal: Eklanda

Trollhättan: Trollhättan centrum, Tingvalla-Västergärdet

Södertälje: Geneta norra, Bårsta västra

Strängnäs: Strängnäs norra.

Bildtext: Möllevångstorget i Malmö

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.