Sveriges mest hälsosamma stadsdelar

Genomtänkt stadsplanering kan göra stor skillnad för att motverka hälsoproblem som är kopplade till exempelvis övervikt och psykisk ohälsa i samhället.

2 september, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Det visar både forskning och en kartläggning över Sveriges stadsdelar i rapporten ”Hälsoläget” som HSB tagit fram tillsammans med Spacescape.

– Hur våra stadsdelar är utformade spelar större roll för hälsan än de flesta är medvetna om, inte minst kring hur mycket vi rör på oss i vardagen. Vi bör ge människor förutsättningar att göra enkla hälsosamma val, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB.

I rapporten redovisas hälsoläget i 20 svenska kommuners olika stadsdelar. Analysen utgår från stadsmiljöns betydelse för fysisk aktivitet, hur många steg som sannolikt tas enligt Lancetmodellen och kombinerar den med SMHI:s luftkvalitetkartor.

– I en stadsdel där du lätt når allt du behöver inom gångavstånd kommer du gå och cykla mer och åka mindre bil. Den ökade fysiska aktiviteten minskar din risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes 2, övervikt, demens och psykisk ohälsa, säger Alexander Ståhle, doktor i stadsbyggnad på KTH och vd på Spacescape.

För att planera och bygga hälsosamma platser behövs forskning, praktiska förebilder och mått som är lätta att förstå och använda.

– I den här rapporten har vi utformat en modell med vetenskapligt stöd som kan främja bättre hälsa, och vår förhoppning är att den inspirerar till stadsplanering som gör oss friskare och kanske till och med lyckligare, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB.

En hälsosam stad som främjar fysisk aktivitet bör vara:

1) Tät – befolkad, funktionsblandad, bostadsblandad

2) Grön – rekreativ, lekvänlig, träningsnära

3) Nära – hållplatsnära, skolnära, matnära

4) Kopplad – gångvänlig, cykelvänlig, trafiksäker.

De hälsosammaste stadsdelarna i respektive stad är:

Stockholm: Södra Sofia (Sydöstra Södermalm)

Göteborg: Majorna

Malmö: Möllevången

Uppsala: Studentstaden

Linköping: Trädgårdsföreningen-Folkungavallen

Västerås: Västermalm-Almelund

Örebro: Eklunda-Sörby

Helsingborg: Wilson park- Fältabacken

Norrköping: Nordantill

Jönköping:Bäckalyckan-Västra Torpa

Umeå: Väst på stan

Lund: Nöden–Ulrikedal

Borås:Salängen

Sundsvall: Sallyhill

Luleå: Bergviken

Karlstad: Viken-Tyggårdsviken-Tullholmen

Mölndal: Eklanda

Trollhättan: Trollhättan centrum, Tingvalla-Västergärdet

Södertälje: Geneta norra, Bårsta västra

Strängnäs: Strängnäs norra.

Bildtext: Möllevångstorget i Malmö

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...