Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Gastrisk bypass bättre vid fetma och typ 2-diabetes

Två vanliga fetmakirurgiska ingrepp är gastrisk bypass och sleeve-gastrektomi. Vilken av dessa procedurer som är mest gynnsam för patienter med fetma och typ 2-diabetes har undersökts i en nyligen publicerad studie i Lancet.

22 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning
Gastrisk bypass bättre vid fetma och typ 2-diabetes
Stock.adobe.com

Den randomiserade kontrollerade studien genomfördes vid Vestfold sjukhus i Norge mellan 2012 och 2017 och baserades på utfall som rapporterades av patienterna 3 år efter respektive ingrepp. 

Studien inkluderade patienter som var 18 år eller äldre och hade ett BMI på minst 35 kg/m2. Diabetes definierades i studien som en halt av glykerat hemoglobin på minst 48 mmol/mol, eller minst 43 mmol/mol om patienterna var under behandling för diabetes. Viktiga exklusionskriterier inkluderade cancer, alkoholberoende och betydande gastroesofageal refluxsjukdom. Slutligen inkluderades 109 patienter som randomiserades till antingen gastrisk bypass eller sleeve-gastrektomi. Båda grupperna fick likvärdig pre- och postoperativ behandling. 

Resultaten visade att patienter som genomgått gastrisk bypass rapporterade högre viktrelaterad livskvalitet, mindre refluxbesvär, större viktnedgång och en ökad chans till diabetesremission. Vanliga besvär efter dessa ingrepp, såsom buksmärta, problem med hetsätning, födointolerans, aptit och matsmältningsproblem, skiljde sig inte signifikant mellan grupperna. Postoperativt var det heller ingen skillnad vad gäller depressiva symtom.

Detta är den första randomiserade kontrollerade studie som indikerar att gastrisk bypass är att föredra jämfört med sleeve-gastrektomi under en 3-årsperiod avseende viktrelaterad livskvalitet och refluxbesvär hos denna patientgrupp. Forskarna betonar att dessa resultat kan användas för att vägleda beslutsfattande tillsammans med patienten kring vilken kirurgisk metod som är mest lämplig.

(Källa: Läkartidningen, Filip Stenmark, läkarkandidat, Linköpings universitet)


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.