Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Fysisk träning kan återställa insulinkänslighet

En mindre studie från forskare vid universitet i Tübingen, Tyskland, visar att två månaders träningsprogram för stillasittande överviktiga personer ökade hjärnans känslighet för insulin vilket … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

En mindre studie från forskare vid universitet i Tübingen, Tyskland, visar att två månaders träningsprogram för stillasittande överviktiga personer ökade hjärnans känslighet för insulin vilket gav positiva effekter på hälsan.

Vid typ 2-diabetes försämras kroppens förmåga att producera tillräcklig mängd insulin för att hålla en normal blodsockernivå. Den ökade insulinresistensen gör att cellerna får allt svårare att ta upp det socker som finns i blodet, vilket gör att det tar längre tid för blodsockervärdet att sjunka. När insulinkänsligheten i hjärnan försämras resulterar det ofta i ett ökat sug efter mat men även andra störningar i ämnesomsättningen.

För att undersöka vilka konsekvenser fysisk aktivitet har på insulinkänsligheten lät forskarna vid universitetssjukhuset i Tübingen 21 överviktiga och fysiskt inaktiva, men inte diabetessjuka, personer delta i en åtta veckor lång träningsperiod. Övervikten hos deltagarna varierade mellan 27,5 och 45,5 i BMI. Av deltagarna var 14 män och 7 kvinnor mellan 21–59 år.

Insulinresistens före och efter
 träning

Deltagarna tränade en timme långt träningspass som bestod av motionscykel och/eller gåband tre gånger i veckan. Vid studiens start mättes insulinkänsligheten i hjärnan hos var och en av deltagarna med hjälp av magnetisk resonanstomografi (MRT) och en nässpray innehållande insulin.

Det gav forskarna ett mått på insulinkänsligheten i hjärnan. Samma undersökning utfördes sedan efter den åtta veckor långa träningsperioden. Resultatet visade bland annat att hjärnans insulinkänslighet hos samtliga deltagare nu var på samma nivå som för en normalviktig frisk person. Deltagarna hade även minskat mängden invärtes kroppsfett och upplevde minskade hungerkänslor.

Forskarna framhåller dock att studien har brister, framför allt för att den enbart hade 21 deltagare. För att kunna dra säkra slutsatser måste en liknande studie med fler deltagare utföras.

Läs hela studien i tidskriften The Journal of Clinical Investigation.

Stock.adobe.com


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.