Fysisk aktivitet

Fysisk kondition en vattendelare

Stillasittande, stort midjeomfång och hög ålder. Det är faktorer med tydlig koppling till sämre fysisk kondition i medelåldern. I en studie med över 5 000 deltagare … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Stillasittande, stort midjeomfång och hög ålder. Det är faktorer med tydlig koppling till sämre fysisk kondition i medelåldern. I en studie med över 5 000 deltagare har sambanden undersökts i detalj, och det är en ojämlik bild som träder fram.

Den aktuella studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open, involverar 5 308 deltagare i åldern 50–64 år, varav 51 procent kvinnor. Artikeln beskriver hur maximal syreupptagningsförmåga, det vill säga kondition, varierar mellan olika grupper.

De undersökta variablerna var sociodemografiska (ålder, kön, utbildning med mera), olika levnadsvanor, upplevd hälsa, kroppsmått och sjukdomsförekomst samt självskattad och accelerometermätt fysisk aktivitet och stillasittande.

Mycket ojämnt fördelad konditionDeltagarna genomförde konditionstest på cykel, samt bar accelerometer i ett elastiskt band runt midjan. Detta för att under en veckas tid mäta hur ofta och hur länge samt på vilken intensitetsnivå som personerna röde sig, både till vardags och under eventuell träning.

Studiens försteförfattare är Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet:

– Resultatet visade att det finns grupper med högre risk för låg kondition. Dessa var äldre, utlandsfödda, med låg utbildning, högt midjemått, dåligt upplevd hälsa, mycket stillasittande, låg grad av högintensiv fysisk aktivitet samt de som ägnade sig åt passiv arbetspendling med bil eller kommunala färdmedel.

Hos gruppen män i studien kunde dessutom en pressad privatekonomisk situation och tidigare tobaksrökning kopplas till sämre kondition. Resultatet visar överlag att konditionen inte är jämnt fördelad i befolkningen.

Värdefullt för vård och forskningMer detaljerad kunskap kring skillnader i konditionsnivå mellan grupper, ger värdefull information ur ett bredare perspektiv. Elin Ekblom Bak är docent i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, och den andra av studiens två huvudförfattare.

– Detta är en av de första studier som kunnat studera sambandet mellan fysisk aktivitet och stillasittande mätt med accelerometer, och kondition. Både stillasittande och högintensiv fysisk aktivitet var starkt kopplade till konditionsnivå, oberoende varandra. Sammantaget ger denna studie värdefull kunskap för hälso- och sjukvården liksom för framtida forskning och folkhälsoarbete.

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...