Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Fysisk aktivitet

Fysisk kondition en vattendelare

Stillasittande, stort midjeomfång och hög ålder. Det är faktorer med tydlig koppling till sämre fysisk kondition i medelåldern. I en studie med över 5 000 deltagare … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Tre personer som cyklar.
stock.adobe.com

Stillasittande, stort midjeomfång och hög ålder. Det är faktorer med tydlig koppling till sämre fysisk kondition i medelåldern. I en studie med över 5 000 deltagare har sambanden undersökts i detalj, och det är en ojämlik bild som träder fram.

Den aktuella studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open, involverar 5 308 deltagare i åldern 50–64 år, varav 51 procent kvinnor. Artikeln beskriver hur maximal syreupptagningsförmåga, det vill säga kondition, varierar mellan olika grupper.

De undersökta variablerna var sociodemografiska (ålder, kön, utbildning med mera), olika levnadsvanor, upplevd hälsa, kroppsmått och sjukdomsförekomst samt självskattad och accelerometermätt fysisk aktivitet och stillasittande.

Mycket ojämnt fördelad konditionDeltagarna genomförde konditionstest på cykel, samt bar accelerometer i ett elastiskt band runt midjan. Detta för att under en veckas tid mäta hur ofta och hur länge samt på vilken intensitetsnivå som personerna röde sig, både till vardags och under eventuell träning.

Studiens försteförfattare är Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet:

– Resultatet visade att det finns grupper med högre risk för låg kondition. Dessa var äldre, utlandsfödda, med låg utbildning, högt midjemått, dåligt upplevd hälsa, mycket stillasittande, låg grad av högintensiv fysisk aktivitet samt de som ägnade sig åt passiv arbetspendling med bil eller kommunala färdmedel.

Hos gruppen män i studien kunde dessutom en pressad privatekonomisk situation och tidigare tobaksrökning kopplas till sämre kondition. Resultatet visar överlag att konditionen inte är jämnt fördelad i befolkningen.

Värdefullt för vård och forskningMer detaljerad kunskap kring skillnader i konditionsnivå mellan grupper, ger värdefull information ur ett bredare perspektiv. Elin Ekblom Bak är docent i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, och den andra av studiens två huvudförfattare.

– Detta är en av de första studier som kunnat studera sambandet mellan fysisk aktivitet och stillasittande mätt med accelerometer, och kondition. Både stillasittande och högintensiv fysisk aktivitet var starkt kopplade till konditionsnivå, oberoende varandra. Sammantaget ger denna studie värdefull kunskap för hälso- och sjukvården liksom för framtida forskning och folkhälsoarbete.



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.