Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet viktig för återhämtning efter stroke

Fysisk aktivitet efter en stroke kan vara avgörande för framgångsrik återhämtning. Personer som tränar fyra timmar i veckan efter sin stroke uppnår bättre funktion på ett halvår än de som inte gör det. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

18 maj, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA Network Open bygger på data om 1 500 strokepatienter på 35 svenska sjukhus. Deltagarna grupperades utifrån sina fysiska aktivitetsmönster efter stroken.

Resultaten visar att ökad eller bibehållen fysisk aktivitet, med fyra timmars träning i veckan, fördubblade chanserna att nå en bra återhämtning sex månader efter en stroke. Män och personer med bra kognitiv förmåga bibehöll oftare ett aktivt liv med bättre återhämtning som följd.

Träning ger positiv programmering

Forskarna har tidigare kunnat påvisa ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet och strokesymptomens svårighetsgrad vid själva insjuknandet. De nya resultaten visar på vikten av att upprätthålla en hälsosam och aktiv livsstil efter en stroke.

Förstanamn och korresponderande författare i studien är Dongni Buvarp. Hon forskar inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och är så kallad forskar-BT-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Fysisk aktivitet programmerar om både hjärnan och kroppen på ett positivt sätt efter stroke, säger hon. Fysisk aktivitet förbättrar kroppens återhämtning på cellnivå, ökar muskelstyrka och välbefinnande samt minskar risken för fall, depression och hjärt-kärlsjukdom. Oavsett strokens svårighetsgrad kan de drabbade få fördelar genom att öka sin träning.

Viktigt med kunskap och stöttning

– Att vara fysiskt aktiv är mycket viktigt, särskilt efter en stroke. Det är ett budskap som både sjukvårdspersonal, de drabbade och deras nära bör känna till. Kvinnor och personer med nedsatt kognition tycks bli mindre aktiva efter stroke. Studieresultaten tyder på att dessa grupper behöver mer stöttning för att komma igång med fysisk aktivitet, säger Dongni Buvarp.

En svaghet i studien är att forskarna inte kunnat studera hur aktiva deltagarna var innan de drabbades av stroke, förutom för ett fåtal personer. De patienter som ingår vårdades i Sverige under 2014-2019.

Titel: Physical Activity Trajectories and Functional Recovery After Acute Stroke Among Adults in Sweden, http://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2023.10919

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...