Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Profilen

Han slår hål på hälsomyter

Fysioterapeuten Jacob Gudiol är bloggaren, poddaren och debattören som gjort sig känd för sin förmåga att bemöta ovetenskapligt trams med fakta – och som älskar att göra det. 

Agneta Renmark 26 mars, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 8 minuters läsning

Foto: Johan Marklund

Att fråga tränings- och hälsoexpert­en Jacob Gudiol vilket kafé som är trevligast att träffas på för att göra en intervju i hans hemstad Helsingborg är lönlöst. Han fikar aldrig och har ingen som helst aning.

Det slutar med att vi träffas på stadsbiblioteket. Passande nog för en person som för några år sedan belönades med utmärkelsen ”Årets folkbildare” av föreningen Vetenskap och Folkbildning. Detta för sin mångåriga insats att ha utbildat allmänheten i frågor om träning och kost på ett sätt som främjar folkhälsan. 

– Problemet i dag är inte brist på information utan att sortera den. Det mesta finns på internet, men det är uppblandat med en väldig massa pseudovetenskap och annat trams, vilket gör det svårt för folk att navigera. Om man inte har bra faktakunskaper själv inom ett område så är det väldigt lätt att bli lurad, säger han.

För den som till äventyrs inte har koll på vem Jacob Gudiol är så är han en legitimerad fysioterapeut med en master i Sport Science som driver sajten Träningslära samt två populära podcasts: Tyngre Träningssnack och Hälsoveckan by Tyngre. Dessutom är han en flitig debattör på sociala medier, där han sammantaget når ut till långt över 100 000 unika följare.

Han medverkar regelbundet i artiklar i stora dagstidningar och som expert i TV4 Nyhetsmorgon, där han är en objektiv röst som effektivt slår hål på aktuella hälsomyter och kommenterar färska forskningsstudier. Det kan handla om allt från sötningsmedel och ultraprocessad mat till proteinintag och fasta i samband med träning.

Du har rykte om dig att alltid ”hamna rätt” och vara väldigt grundlig i dina analyser. Hur gör du?

– Jag lägger oerhört mycket tid och intresse på det här, det handlar säkert om 50-60 timmar per vecka som jag sitter framför datorn. Jag har stor nytta av att ha studerat sannolikhetslära och att jag har ganska bra koll på hur forskning fungerar. 

Du är även väldigt snabb. Nya studier hinner knappt publiceras innan du lägger upp och kommenterar. 

– Jag läser mycket och följer inte minst vad som får stora rubriker utomlands. När en svensk tidning eller influenser sedan kopierar det är jag väl förberedd.

Du är även duktig på att ta trollen. Vad har du för knep?

– Det är alltid väldigt lätt att påstå grejer medan det tar tid att sakligt besvara dem. Jag märker ganska snabbt när folk bara vill använda mina kanaler till sin egen röst, och då begränsar jag deras möjligheter att kommentera. 

Är det ett problem att dina poddar sponsras av ett företag som Tyngre?

– Nej, det är en bra plattform. De säljer träningsprylar, t-shirts och proteinpulver och sådant, men inget man åker fast för i en dopingkontroll. Om de börjar sälja skit, då säger jag upp avtalet.

Vad tycker du själv om proteinpulver?

– Det är en produkt som absolut kan fylla sitt syfte. Proteinpulver är smidigt att använda och kan ge snabbt resultat för den som styrketränar. Sedan är det inget man måste ta för att få resultat. Till viss del är det en imagegrej, precis som det här med alla burkar med energidryck som folk går runt med.

Att Jacob Gudiol alls började blogga och folkbilda om kost, hälsa och träning handlar egentligen om oflyt. Han har idrottat hela sitt liv och spelat fotboll på hög nivå vilket även medför en del skador. Han tyckte alltid att de som hjälpte honom att komma tillbaka verkade ha intressanta och roliga jobb. Det fick honom att hoppa av utbildningen till civilingenjör och börja läsa till fysioterapeut i stället. Hjälp till självhjälp, alltså.

– Det är väl lite som att det bland psykologer finns många som själva har haft psykiska problem – och att det finns många med ätstörningsproblematik som väljer att bli dietister, säger han och skrattar.

Under sista terminen på utbildningen blev han sjukskriven på grund av ytterligare en idrottsskada – den här gången en fraktur i handen.

– Vi skulle precis ut på praktik, men det funkade inte med en gipsad hand. I stället satt jag hemma vid datorn och började svara på frågor på olika träningssidor där jag var medlem – och på den vägen är det.

Nöj dig inte bara med att läsa utan kommentera och dela vidare sådant som är bra.

Jacob Gudiol

2008 startade han hemsidan Träningslära som ett sätt att samla kunskap och sprida information om kost och träning. Här granskar och kommenterar han aktuell forskning inom dessa ämnesområden, och är tydlig med länkar och referenser. 

– Jag försöker även sätta forskningen i någon typ av kontext. En studie är ofta bara en liten del av en större helhet, säger Jacob Gudiol.

Enligt honom finns det många missuppfattningar och förvrängningar när det gäller träning och kost, och det kan vara svårt att avgöra vilken information som är pålitlig och evidensbaserad.

– Ett stort problem är att media ofta tar upp enstaka studier som sticker ut och där svaga samband får stor plats. Det gör också att människor är av den allmänna uppfattningen att forskningen är motstridig och att ”sanningen ligger någonstans mitt emellan”. Men det beror ju helt på vilka man lyssnar på, hur forskningen har gått till och om man plockar bort alla de där källorna som inte är vettiga, säger Jacob Gudiol och fortsätter:

– Inom vetenskapen innebär en ny studie i princip aldrig något revolutionerande. Det är i stället oftast så att det är ett fynd som bekräftar tidigare fynd och som bäst adderar den lite mer information.

När det gäller olika sorters populära dieter menar han att nästan allt bottnar i paleo, så kallad stenålderskost, som bara brandas om med jämna mellanrum. Först är det spannmål och mjölk som är boven, sedan är det gluten och laktos.

Även GI var en variant på detta, med snack om att svängande blodsocker var farligt (vilket fick fem procent av svenska folket att välja mat med lågt glykemiskt index) ända tills LCHF tog över, med fokus på att ju mindre kolhydrater, desto bättre. 

– Det finns väldigt mycket ”halleluja” i kostbranschen, och många influensers och dietboksförfattare som sprider en massa ovetenskapligt trams och bara är ute efter att tjäna pengar. De drar till sig uppmärksamhet genom att överdriva eller rent av ljuga, säger Jacob Gudiol.

Framför allt blir det mycket fokus på att skrämma upp folk.

– Livet och måendet går upp och ner för oss alla. Folk söker hjälp och testar nya saker när de mår dåligt. Rent statiskt kommer du då att börja må bättre varje gång du börjar med något nytt. När problemet sedan kommer tillbaka tänker du att du skulle må ännu sämre om du inte hade gjort de här förändringarna i stället för att inse att det där du gjorde troligen inte hade någon effekt utan det blev bättre av att tiden gick.

Hur ska man komma till rätta med det här?

– Det finns många vettiga människor där ute som sprider bra information. De förtjänar att få mer uppmärksamhet genom att man delar deras inlägg vidare. Nöj dig inte bara med att läsa utan kommentera och dela vidare sådant som är bra. 

Hur får man folk att ändra åsikt?

– Det räcker inte med att bara ge information. Du måste bemöta den felaktiga information som människor hört och förklara varför den är fel.

Arbetar man med en enskild person blir det oftast bäst om de själva känner att de resonerat sig fram till en ny slutsats.

– Det kan man uppnå genom att vara lite obekväm och ställa frågor kring hur de har kommit fram till olika slutsatser: ”Varför tror du så?” Eller ”Vad stödjer du det på?”. Som till exempel detta att smör skulle vara bättre än rapsolja för att det är ”naturligt”. Då kan man fråga om allt naturligt alltid är bättre, vilka studier de har läst och fråga varför de tror att dagens råd säger motsatsen och så vidare. 

Jacob Gudiol märker att hans arbete gör skillnad.

– En enskild person som kommit in på min hemsida och är arg kan efter några år börja försvara mig mot någon annan som är arg. Det kan jag tycka är rätt underhållande, men jag gör inte en stor grej av det.


Dela artikeln

Folkhälsa

Här är svenskarnas nya matvanor

Asiatisk mat är snart lika omtyckt som italiensk, matpriserna fortsätter att styra vad som hamnar på tallriken och klimatfrågan har tappat i betydelse. Det visar årets matundersökning från TV4 Köket.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 7 november, 2025 2 minuters läsning
IMG_1207

Foto: AdobeStock

Trots oro i omvärlden spelar maten en fortsatt viktig roll i svenskarnas vardag. Middagen beskrivs som dagens höjdpunkt, både som en stund för gemenskap och som ett kreativt tillfälle i köket. Klassisk husmanskost och italienska rätter som spaghetti bolognese, lasagne och pizza ligger fortfarande i topp. Samtidigt ökar intresset för asiatisk mat snabbt och är nu nästan lika stort som för det italienska köket.

Priset styr mer än förr

Sju av tio svenskar uppger att de är intresserade eller mycket intresserade av matlagning, och nio av tio vill lära sig mer, framför allt om asiatiska smaker, nya kombinationer och smarta genvägar i köket.

Men matlusten har fått sällskap av ökad prismedvetenhet. Fyra av tio säger att de väljer bort matvaror som blivit för dyra, främst nötkött, fläskkött, fisk och skaldjur. Samtidigt minskar matsvinnet när fler planerar sina inköp och lagar mat på rester.

IMG_1210
Kökets matundersökning 2025

Klimatet tappar

Hälsa påverkar matvalen i viss mån, men miljöhänsyn väger allt lättare. Att måltiden ska vara bra för klimatet har minskat i betydelse över tid, enligt undersökningen. Grönsaker är den matvara som flest förknippar med hälsa, och hälsoskäl är också den vanligaste anledningen till att välja vegetariskt. Den som avstår gör det oftast för att man inte tycker att vegetariskt smakar gott.

Tiktok ungas favorit

När svenskar söker matinspiration är matsajter den främsta källan, följt av familj, vänner och sociala medier. Google är startpunkt för de flesta receptsökningar, medan Instagram växer  och Tiktok dominerar bland yngre.

AI har börjat göra sitt intåg även i köket, men användningen är ännu låg: endast sex procent uppger att de använder tjänster som ChatGPT för matrelaterad information.

Fakta: Detta visar matundersökningen 2025

  • 7 av 10 är intresserade av matlagning
  • 9 av 10 vill lära sig mer,  främst om asiatisk mat
  • 4 av 10 väljer bort varor som blivit för dyra
  • 6 % använder AI-tjänster som ChatGPT för mattips
  • 1 av 3 äter vegetariskt till middag ibland
  • Grönsaker toppar listan över mat som förknippas med hälsa

Läs mer HÄR: TV4 Köket, oktober 2025



Kalkyler & Verktyg

Ny version av Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har nu släppt en ny version av Livsmedelsdatabasen. Den uppdaterade databasen innehåller bland annat justerade jodvärden och flera nya livsmedel.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 5 november, 2025 1 minuts läsning
IMG_1201

Foto: AdobeStock

Livsmedelsdatabasen innehåller information om mer än 2 500 livsmedel och rätter. För varje livsmedel redovisas värden för över 50 näringsämnen och komponenter. På sidan Sök näringsinnehåll finns databasen tillgänglig i sin senaste version. 

Via sökfunktionen går det att hitta detaljerad information om näringsinnehåll, och databasen kan även laddas ner i Excel eller nås via API för vidare användning i egna system.

Förändrade jodvärden

Jodvärdet för grädde har justerats, vilket innebär att alla beräknade livsmedel där grädde ingår också fått förändrade jodvärden.

Nya livsmedel

Den nya versionen av Livsmedelsdatabasen innehåller några nya livsmedel:

  • modersmjölksersättning
  • tillskottsnäring för småbarn
  • soyghurt, smaksatt och berikad
  • biryani, ris med grönsaker (vegetarisk)
  • béchamelsås med mjölk, fett 3 %, grädde
  • fisksås

Du hittar databasen på Livsmedelsverkets webbplats: Sök näringsinnehåll



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.