Livsmedel

Fyra styrmedel för hälsosam livsmedelskonsumtion

Livsmedelsverket har genomfört en analys av olika styrmedel som kan ha positiva effekter på folkhälsan, men de medför också konsekvenser för både konsumenter och företag.

30 maj, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I rapporten har fyra olika styrmedel undersökts: EU:s skolfruktsstöd, sänkt moms på frukt och grönsaker, avgift/skatt på drycker med tillsatt socker samt reglering av multipriskampanjer. Det är emellertid politiska beslut som avgör om dessa styrmedel ska införas.

Livsmedelsverket har ett regeringsuppdrag att ta fram kunskap om metoder som kan minska konsumtionen av ohälsosam mat och öka konsumtionen av hälsosam mat. Idag riskerar var fjärde svensk att drabbas av livsstilssjukdomar relaterade till matvanor, vilket kan leda till sjukdom eller förtida död. Över hälften av alla vuxna och var femte barn lever med övervikt och fetma.

Tidigare har Livsmedelsverket sammanställt forskning om elva olika styrmedel, och nu har en fördjupad analys gjorts av fyra av dessa. De har valts ut eftersom de specifikt nämns i regeringsuppdraget och handlar om livsmedel med låg näringshalt, men högt kaloriinnehåll, samt frukt och grönsaker. De har också använts och utvärderats i andra länder, och det finns tydliga beskrivningar av hur styrmedlen har utformats. Dock har dessa styrmedel ännu inte använts i Sverige.

EU:s skolfruktsstöd

Nyligen har regeringen gett Jordbruksverket i uppdrag att ta fram ett förslag om hur EU:s skolfruktsstöd kan användas i Sverige. Livsmedelsverket kommer att samarbeta med Jordbruksverket i arbetet och denna rapport kan bidra till det. Sverige är för närvarande det enda landet i EU som inte utnyttjar skolfruktsstödet, enligt Britta Ekman, chef för Livsmedelsverkets avdelning för hållbara matvanor.Utformningen av ett styrmedel påverkar både dess effekter och konsekvenser. Vilken inverkan ett styrmedel har på konsumtionen och folkhälsan beror till stor del på hur det utformas, inklusive vilka livsmedel som omfattas. För att bedöma om ett styrmedel är önskvärt att införa eller inte, måste man inte bara bedöma dess effekt utan också väga in eventuella positiva och negativa konsekvenser. I rapporten belyses konsekvenser såsom omställningskostnader för företag, administrativa kostnader för offentlig sektor, samt sociala och miljömässiga konsekvenser. Däremot görs inte någon sammanvägd helhetsbedömning om det är önskvärt att införa styrmedlen eller inte.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.