Livsmedel

Fyra styrmedel för hälsosam livsmedelskonsumtion

Livsmedelsverket har genomfört en analys av olika styrmedel som kan ha positiva effekter på folkhälsan, men de medför också konsekvenser för både konsumenter och företag.

30 maj, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I rapporten har fyra olika styrmedel undersökts: EU:s skolfruktsstöd, sänkt moms på frukt och grönsaker, avgift/skatt på drycker med tillsatt socker samt reglering av multipriskampanjer. Det är emellertid politiska beslut som avgör om dessa styrmedel ska införas.

Livsmedelsverket har ett regeringsuppdrag att ta fram kunskap om metoder som kan minska konsumtionen av ohälsosam mat och öka konsumtionen av hälsosam mat. Idag riskerar var fjärde svensk att drabbas av livsstilssjukdomar relaterade till matvanor, vilket kan leda till sjukdom eller förtida död. Över hälften av alla vuxna och var femte barn lever med övervikt och fetma.

Tidigare har Livsmedelsverket sammanställt forskning om elva olika styrmedel, och nu har en fördjupad analys gjorts av fyra av dessa. De har valts ut eftersom de specifikt nämns i regeringsuppdraget och handlar om livsmedel med låg näringshalt, men högt kaloriinnehåll, samt frukt och grönsaker. De har också använts och utvärderats i andra länder, och det finns tydliga beskrivningar av hur styrmedlen har utformats. Dock har dessa styrmedel ännu inte använts i Sverige.

EU:s skolfruktsstöd

Nyligen har regeringen gett Jordbruksverket i uppdrag att ta fram ett förslag om hur EU:s skolfruktsstöd kan användas i Sverige. Livsmedelsverket kommer att samarbeta med Jordbruksverket i arbetet och denna rapport kan bidra till det. Sverige är för närvarande det enda landet i EU som inte utnyttjar skolfruktsstödet, enligt Britta Ekman, chef för Livsmedelsverkets avdelning för hållbara matvanor.Utformningen av ett styrmedel påverkar både dess effekter och konsekvenser. Vilken inverkan ett styrmedel har på konsumtionen och folkhälsan beror till stor del på hur det utformas, inklusive vilka livsmedel som omfattas. För att bedöma om ett styrmedel är önskvärt att införa eller inte, måste man inte bara bedöma dess effekt utan också väga in eventuella positiva och negativa konsekvenser. I rapporten belyses konsekvenser såsom omställningskostnader för företag, administrativa kostnader för offentlig sektor, samt sociala och miljömässiga konsekvenser. Däremot görs inte någon sammanvägd helhetsbedömning om det är önskvärt att införa styrmedlen eller inte.

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 • Uppdaterades 26 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.