Livsmedel

Fyra styrmedel för hälsosam livsmedelskonsumtion

Livsmedelsverket har genomfört en analys av olika styrmedel som kan ha positiva effekter på folkhälsan, men de medför också konsekvenser för både konsumenter och företag.

30 maj, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I rapporten har fyra olika styrmedel undersökts: EU:s skolfruktsstöd, sänkt moms på frukt och grönsaker, avgift/skatt på drycker med tillsatt socker samt reglering av multipriskampanjer. Det är emellertid politiska beslut som avgör om dessa styrmedel ska införas.

Livsmedelsverket har ett regeringsuppdrag att ta fram kunskap om metoder som kan minska konsumtionen av ohälsosam mat och öka konsumtionen av hälsosam mat. Idag riskerar var fjärde svensk att drabbas av livsstilssjukdomar relaterade till matvanor, vilket kan leda till sjukdom eller förtida död. Över hälften av alla vuxna och var femte barn lever med övervikt och fetma.

Tidigare har Livsmedelsverket sammanställt forskning om elva olika styrmedel, och nu har en fördjupad analys gjorts av fyra av dessa. De har valts ut eftersom de specifikt nämns i regeringsuppdraget och handlar om livsmedel med låg näringshalt, men högt kaloriinnehåll, samt frukt och grönsaker. De har också använts och utvärderats i andra länder, och det finns tydliga beskrivningar av hur styrmedlen har utformats. Dock har dessa styrmedel ännu inte använts i Sverige.

EU:s skolfruktsstöd

Nyligen har regeringen gett Jordbruksverket i uppdrag att ta fram ett förslag om hur EU:s skolfruktsstöd kan användas i Sverige. Livsmedelsverket kommer att samarbeta med Jordbruksverket i arbetet och denna rapport kan bidra till det. Sverige är för närvarande det enda landet i EU som inte utnyttjar skolfruktsstödet, enligt Britta Ekman, chef för Livsmedelsverkets avdelning för hållbara matvanor.Utformningen av ett styrmedel påverkar både dess effekter och konsekvenser. Vilken inverkan ett styrmedel har på konsumtionen och folkhälsan beror till stor del på hur det utformas, inklusive vilka livsmedel som omfattas. För att bedöma om ett styrmedel är önskvärt att införa eller inte, måste man inte bara bedöma dess effekt utan också väga in eventuella positiva och negativa konsekvenser. I rapporten belyses konsekvenser såsom omställningskostnader för företag, administrativa kostnader för offentlig sektor, samt sociala och miljömässiga konsekvenser. Däremot görs inte någon sammanvägd helhetsbedömning om det är önskvärt att införa styrmedlen eller inte.

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...