Livsmedel

Fyra styrmedel för hälsosam livsmedelskonsumtion

Livsmedelsverket har genomfört en analys av olika styrmedel som kan ha positiva effekter på folkhälsan, men de medför också konsekvenser för både konsumenter och företag.

30 maj, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

I rapporten har fyra olika styrmedel undersökts: EU:s skolfruktsstöd, sänkt moms på frukt och grönsaker, avgift/skatt på drycker med tillsatt socker samt reglering av multipriskampanjer. Det är emellertid politiska beslut som avgör om dessa styrmedel ska införas.

Livsmedelsverket har ett regeringsuppdrag att ta fram kunskap om metoder som kan minska konsumtionen av ohälsosam mat och öka konsumtionen av hälsosam mat. Idag riskerar var fjärde svensk att drabbas av livsstilssjukdomar relaterade till matvanor, vilket kan leda till sjukdom eller förtida död. Över hälften av alla vuxna och var femte barn lever med övervikt och fetma.

Tidigare har Livsmedelsverket sammanställt forskning om elva olika styrmedel, och nu har en fördjupad analys gjorts av fyra av dessa. De har valts ut eftersom de specifikt nämns i regeringsuppdraget och handlar om livsmedel med låg näringshalt, men högt kaloriinnehåll, samt frukt och grönsaker. De har också använts och utvärderats i andra länder, och det finns tydliga beskrivningar av hur styrmedlen har utformats. Dock har dessa styrmedel ännu inte använts i Sverige.

EU:s skolfruktsstöd

Nyligen har regeringen gett Jordbruksverket i uppdrag att ta fram ett förslag om hur EU:s skolfruktsstöd kan användas i Sverige. Livsmedelsverket kommer att samarbeta med Jordbruksverket i arbetet och denna rapport kan bidra till det. Sverige är för närvarande det enda landet i EU som inte utnyttjar skolfruktsstödet, enligt Britta Ekman, chef för Livsmedelsverkets avdelning för hållbara matvanor.Utformningen av ett styrmedel påverkar både dess effekter och konsekvenser. Vilken inverkan ett styrmedel har på konsumtionen och folkhälsan beror till stor del på hur det utformas, inklusive vilka livsmedel som omfattas. För att bedöma om ett styrmedel är önskvärt att införa eller inte, måste man inte bara bedöma dess effekt utan också väga in eventuella positiva och negativa konsekvenser. I rapporten belyses konsekvenser såsom omställningskostnader för företag, administrativa kostnader för offentlig sektor, samt sociala och miljömässiga konsekvenser. Däremot görs inte någon sammanvägd helhetsbedömning om det är önskvärt att införa styrmedlen eller inte.

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Redaktionen 24 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar är ett av vårdens mest komplexa tillstånd. För vården innebär det stora utmaningar och ett tydligt behov av dietistens kompetens.

Temat lyfter dietistens betydelse – från vårdens verklighet till vetenskapliga rön.

Ur temat

• Dietisten Jenny Bergvall berättar om sitt arbete vid en av Sveriges fem enheter för högspecialiserad...

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Nina Granberg 22 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 3 minuters läsning

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

Vad är NNR2023?
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
Fokus:
Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
Hälsa & hållbarhet:
Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
Utmaningar:
Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.