Gastroenterologi

Fyra av tio vuxna i världen har funktionell mag-tarmsjukdom

Fyra av tio vuxna i världen har funktionell mag-tarmsjukdom, med varierande svårighetsgrad. Det framgår av en studie på drygt 73 000 personer i 33 länder, där … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Fyra av tio vuxna i världen har funktionell mag-tarmsjukdom, med varierande svårighetsgrad. Det framgår av en studie på drygt 73 000 personer i 33 länder, där forskare vid Göteborgs universitet nu är med och presenterar resultaten.

Funktionella mag-tarmsjukdomar är ett samlingsbegrepp för kroniska sjukdomar i mag-tarmsystemet, med svåra symtom men utan tydliga förklaringar eller kopplingar till objektiva fynd från rutinundersökningar.

Symtomen kan komma från hela mag-tarmkanalen. Från övre delen, matstrupe och magsäck, kan det röra sig om halsbränna, sura uppstötningar och dyspepsi, som vardagligt ofta kallas känslig mage eller magkatarr även om magsäcken inte är inflammerad. Från nedre delarna, tarmarna, pratar man om tillstånd som kronisk förstoppning, buksvullnad och irritabel tarm, IBS.

I den aktuella studien, publicerad i tidskriften Gastroenterology, ges en samlad bild av den globala förekomsten av funktionell mag-tarmsjukdom. Data har samlats in via internetbaserade enkäter och fysiska intervjuer.

Påfallande lika länder emellan

Magnus Simrén, professor i medicinsk gastroenterologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ingår i den internationella styrgruppen för studien och ansvarar för den svenska delen, som omfattar 2 000 personer.

– Det är slående hur stora likheterna är mellan länderna. Vi kan se vissa variationer, men generellt är dessa sjukdomar lika vanliga oavsett vilket land eller vilken världsdel det handlar om, säger han.

Frågorna som ställdes till deltagarna var baserade på diagnoskriterierna för IBS och andra funktionella mag-tarmsjukdomar. Dessutom efterfrågades uppgifter om andra sjukdomar och symtom, levnadsförhållanden, livskvalitet, sjukvårdskonsumtion med mera.

Förekomsten av funktionell mag-tarmsjukdom var högre hos kvinnor än hos män och tydligt kopplat till nedsatt livskvalitet. Enligt enkätsvaren uppfyllde 49 procent av kvinnorna och 37 procent av männen diagnoskriterier för minst en funktionell mag-tarmsjukdom.

Fler studier på gång

Svårighetsgraden på sjukdomarna varierade, från lindriga besvär till symtom som i hög grad påverkade livskvaliteten. Förekomsten av funktionell mag-tarmsjukdom var också starkt kopplad hög sjukvårdskonsumtion, såsom läkarbesök och läkemedelsanvändning, men också olika kirurgiska ingrepp.

Enkäten användes i flertalet länder i studien, däribland Sverige. I några länder fick deltagarna istället svara på frågorna genom att en intervjuare läste upp dem. I två länder användes båda metoderna parallellt, och det visade sig att de intervjuade uppgav färre symtom.

– Vi vet inte varför vi ser denna skillnad men en orsak skulle kunna vara att man tycker det är pinsamt att berätta om symtom från mage och tarm för någon som sitter framför en och att man därför underrapporterar jämfört med om man lämnar sina svar anonymt i ett webbaserat formulär, säger Magnus Simrén.

Studien är den första i en rad på området. Initiativet till att ta fram det omfattande underlaget kommer från grupperingen som ansvarar för gällande internationella diagnoskriterier för funktionella mag-tarmsjukdomar, Romkommittén, där Magnus Simrén ingår.

Titel: Worldwide Prevalence and Burden of Functional Gastrointestinal Disorders, Results of Rome Foundation Global Study; https://doi.org/10.1053/j.gastro.2020.04.014

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 12 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y

Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 • Uppdaterades 11 november, 2025 • 1 minuts läsning

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.