Gastroenterologi

Fyra av tio vuxna i världen har funktionell mag-tarmsjukdom

Fyra av tio vuxna i världen har funktionell mag-tarmsjukdom, med varierande svårighetsgrad. Det framgår av en studie på drygt 73 000 personer i 33 länder, där … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Fyra av tio vuxna i världen har funktionell mag-tarmsjukdom, med varierande svårighetsgrad. Det framgår av en studie på drygt 73 000 personer i 33 länder, där forskare vid Göteborgs universitet nu är med och presenterar resultaten.

Funktionella mag-tarmsjukdomar är ett samlingsbegrepp för kroniska sjukdomar i mag-tarmsystemet, med svåra symtom men utan tydliga förklaringar eller kopplingar till objektiva fynd från rutinundersökningar.

Symtomen kan komma från hela mag-tarmkanalen. Från övre delen, matstrupe och magsäck, kan det röra sig om halsbränna, sura uppstötningar och dyspepsi, som vardagligt ofta kallas känslig mage eller magkatarr även om magsäcken inte är inflammerad. Från nedre delarna, tarmarna, pratar man om tillstånd som kronisk förstoppning, buksvullnad och irritabel tarm, IBS.

I den aktuella studien, publicerad i tidskriften Gastroenterology, ges en samlad bild av den globala förekomsten av funktionell mag-tarmsjukdom. Data har samlats in via internetbaserade enkäter och fysiska intervjuer.

Påfallande lika länder emellan

Magnus Simrén, professor i medicinsk gastroenterologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ingår i den internationella styrgruppen för studien och ansvarar för den svenska delen, som omfattar 2 000 personer.

– Det är slående hur stora likheterna är mellan länderna. Vi kan se vissa variationer, men generellt är dessa sjukdomar lika vanliga oavsett vilket land eller vilken världsdel det handlar om, säger han.

Frågorna som ställdes till deltagarna var baserade på diagnoskriterierna för IBS och andra funktionella mag-tarmsjukdomar. Dessutom efterfrågades uppgifter om andra sjukdomar och symtom, levnadsförhållanden, livskvalitet, sjukvårdskonsumtion med mera.

Förekomsten av funktionell mag-tarmsjukdom var högre hos kvinnor än hos män och tydligt kopplat till nedsatt livskvalitet. Enligt enkätsvaren uppfyllde 49 procent av kvinnorna och 37 procent av männen diagnoskriterier för minst en funktionell mag-tarmsjukdom.

Fler studier på gång

Svårighetsgraden på sjukdomarna varierade, från lindriga besvär till symtom som i hög grad påverkade livskvaliteten. Förekomsten av funktionell mag-tarmsjukdom var också starkt kopplad hög sjukvårdskonsumtion, såsom läkarbesök och läkemedelsanvändning, men också olika kirurgiska ingrepp.

Enkäten användes i flertalet länder i studien, däribland Sverige. I några länder fick deltagarna istället svara på frågorna genom att en intervjuare läste upp dem. I två länder användes båda metoderna parallellt, och det visade sig att de intervjuade uppgav färre symtom.

– Vi vet inte varför vi ser denna skillnad men en orsak skulle kunna vara att man tycker det är pinsamt att berätta om symtom från mage och tarm för någon som sitter framför en och att man därför underrapporterar jämfört med om man lämnar sina svar anonymt i ett webbaserat formulär, säger Magnus Simrén.

Studien är den första i en rad på området. Initiativet till att ta fram det omfattande underlaget kommer från grupperingen som ansvarar för gällande internationella diagnoskriterier för funktionella mag-tarmsjukdomar, Romkommittén, där Magnus Simrén ingår.

Titel: Worldwide Prevalence and Burden of Functional Gastrointestinal Disorders, Results of Rome Foundation Global Study; https://doi.org/10.1053/j.gastro.2020.04.014

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.