Forskning

Frukt skapar bättre psykisk hälsa enligt en ny studie

Den mat vi äter påverkar direkt vår psykiska hälsa skriver Psykiatrispecialisterna i ett pressmeddelande. En studie publicerad i British Journal of Nutrition visar nämligen att förtäring av mer frukt gav färre depressiva symtom och bättre psykiskt välbefinnande, medan ett högre intag av salta snacks gav ökad ångest.

1 augusti, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Under de senaste åren har forskare börjat fundera på om en förändring av kosten kan vara en väg till att förbättra psykisk hälsa. Detta koncept kommer som ett resultat av bevis som kopplar konsumtionen av näringsrika livsmedel (till exempel frukt och grönsaker) till färre psykiska problem och konsumtionen av näringsfattiga livsmedel (till exempel godis och salta snacks) till ökad stress, ångest och depression.

Det är oklart varför kosten kan påverka den psykiska hälsan, men forskarna

tror att det kan ha att göra med hur näringsämnen påverkar våra kognitiva processer. Tidigare studier har antytt att en näringsfattig kost har en negativ inverkan på kognitiv funktion, medan en näringsrik kost förbättrar den. Kognitiva brister, såsom minskad hämmande kontroll och kognitiva misslyckanden, har kopplats till sämre psykisk hälsa.

Forskarna genomförde en studie för att undersöka om kosten kan påverka den psykiska hälsan genom sin inverkan på kognition, samtidigt som de undersökte inverkan av både frekvensen och mängden frukt- och grönsakskonsumtion.

En nationellt representativ grupp på 428 personer i Storbritannien genomförde en online-undersökning där deras kostvanor, psykiska hälsa och kognitiva funktion bedömdes. Deltagarna fick ange hur ofta de åt frukt, grönsaker, sötsaker och salta snacks per dag under den senaste månaden, samt hur många portioner frukt och grönsaker de åt per dag. De genomförde också bedömningar av depression, ångest, stress och psykiskt välbefinnande. För att kontrollera för möjliga samband genomförde deltagarna även hälsorelaterade mätningar som inkluderade rökning, alkohol- och motionsvanor.

Deltagarna genomförde också en självrapporterad frågeformulär om kognitiva misslyckanden, som bedömde "uppmärksamhetsmässiga, minnesmässiga, perceptuella och handlingsrelaterade mentala brister i vardagliga uppgifter" under de senaste sex månaderna (till exempel att glömma möten och tappa saker). Därefter genomförde deltagarna Stop-Signal Task, en beteendemätning av kognitiv kontroll. Resultaten visade att frekvensen av fruktintag (men inte mängden fruktintag) positivt förutsade psykiskt välbefinnande och negativt förutsade depression, efter att ha kontrollerat för samband. Även om ytterligare experimentella data behövs spekulerar studiens författare om att "hur ofta vi konsumerar frukt kan vara viktigare än den totala mängden vi konsumerar".

Konsumtion av salta snacks (men inte sötsaker) förutsade positivt ångest. Detta stämmer överens med tidigare forskning som antyder att salt mat och snabbmat kan öka ångest. Det bör noteras att studien var tvärsnittsstudie, vilket gör riktningen av detta samband oklart. Det kan vara så att personer med högre stress och ångest äter fler näringsfattiga livsmedel som en strategi för att hantera sin ångest.

Resultaten visade också att sambandet mellan konsumtion av salta snacks och psykisk hälsa medierades av kognitiva misslyckanden. Med andra ord rapporterade deltagare som åt salta snacks mer kognitiva misslyckanden, och i sin tur, högre symtom på depression, ångest och stress samt lägre välbefinnande. Eftersom djurstudier har antytt att mättat fett kan minska minnesfunktionen kan det vara så att salta snacks som är rika på mättat fett kan påverka minnet och därmed den psykiska hälsan negativt. Intressant nog påverkade inte frekvensen av grönsaksintag den psykiska hälsan efter att ha kontrollerat för samband. Forskarna säger att detta kan bero på att de grönsaker som människor äter oftast är konserverade och tillagade, vilket kan begränsa upptaget av näringsämnen. Frukt å andra sidan tenderar att konsumeras råa.

ANNONS

Innehåll från Di Luca & Di Luca

Annons

Zeta Glutenfri – när matglädjen får plats för fler

Glutenfritt ska inte behöva betyda mindre smak, sämre konsistens eller färre möjligheter runt matbordet. Det var utgångspunkten när Zeta tog steget in i den glutenfria kategorin. Bakom satsningen ligger ett omfattande kategoriarbete och erfarenheter från personer som själva lever med celiaki.

Annons 5 oktober, 2026 • Uppdaterades 9 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

Under våren 2025 lanserades Zeta Glutenfri med bland annat pasta, pinsa- och pizzabottnar, grissini, crostini och cantucci. Sortimentet sträcker sig från antipasti och pizza till pasta och något sött till kaffet. Ambitionen var att produkterna skulle stå på egna ben när det gäller smak, konsistens och kvalitet.

– För oss har det varit viktigt att inte tänka ”bra för att vara glutenfritt”. Det ska vara riktigt gott, punkt. Zeta handlar om matglädje och om att samla människor kring maten, och då vill vi att fler ska kunna vara med runt bordet på samma villkor, säger Christian Di Luca, vd för Gruppo Di Luca som står bakom varumärket Zeta.

Egen erfarenhet bidrog i arbetet

Inför lanseringen gick Ida Lindberg, inköpskoordinator på Di Luca & Di Luca, igenom marknaden för att kartlägga utbudet och vad konsumenterna saknade. Hon har själv haft celiaki i åtta år och fick diagnosen relativt sent, vilket innebär att hon också har glutenhaltiga produkter att jämföra med.

– Eftersom jag själv är konsument av glutenfria produkter kände jag redan till mycket av det vi saknar på marknaden. För den som lever med celiaki är det inget tillfälligt val, utan en del av vardagen. Då räcker det inte att en produkt bara är glutenfri – den måste också vara riktigt god, ha rätt konsistens och fungera i de måltider man längtar efter.

Kvaliteten fick därför styra produktutvecklingen. Pastan är framtagen för att ge den al dente-känsla som förknippas med italiensk pasta och behålla sitt tuggmotstånd genom måltiden. Pinsa- och pizzabottnarna ska kombinera frasighet, seghet och luftiga kanter.

– En viktig insikt i kategoriarbetet var att konsumenten inte vill bli definierad av det som måste väljas bort. Man vill inspireras av vad man faktiskt kan äta, säger Ida Lindberg.

Matglädje som fått gensvar

Efter lanseringen fick Zeta uppskattande mejl, meddelanden och reaktioner i sociala medier från personer med celiaki. Under 2025 tilldelades satsningen också Guldaxet vid Mat för livet-mässan, ett pris som går till en aktör som gjort en betydande insats för personer som inte kan äta gluten.

– Responsen från personer med celiaki har betytt väldigt mycket för oss. När människor hör av sig och berättar att de har hittat en pasta, en pinsa eller ett bröd som de verkligen har saknat, då blir det tydligt att lanseringen handlar om mer än nya produkter, säger Christian Di Luca.

För Anna Mellberg, dietist på Di Luca & Di Luca, handlar satsningen ytterst om att maten ska få stå i centrum.

– När glutenfritt smakar lika gott som allt annat på tallriken kan fokus ligga där det hör hemma – på njutningen, gemenskapen och matglädjen runt bordet. Det ska vara en självklarhet.

Zeta Glutenfri är mer än en ny produktserie. Det är ett sätt att göra den medelhavsmat som Zeta har arbetat med i decennier tillgänglig för fler. Med smak och kvalitet som utgångspunkt är ambitionen att glutenfritt aldrig ska behöva betyda mindre gott

Diabetes

Kost och träning gav remission vid tidig typ 2-diabetes

Drygt hälften av deltagarna uppnådde diabetesremission efter ett program med energireducerad kost och strukturerad träning. Samtidigt minskade fettmassan medan muskelmassan bevarades. Det visar en ny randomiserad studie av yngre vuxna med typ 2-diabetes.

Redaktionen 9 oktober, 2026 • 2 minuters läsning

Typ 2-diabetes som debuterar tidigt i livet kan innebära snabbare försämring av blodsockerkontrollen och tidigare komplikationer. I studien RESET for Remission undersökte forskare i Storbritannien och Kanada om en kombination av kostbehandling och träning kunde leda till remission hos denna grupp. Resultaten presenterades vid EASD-kongressen i Milano och publicerades i The Lancet Regional Health – Americas.

Kostersättning och regelbunden träning

Studien omfattade 96 personer i åldern 18–45 år med obesitas och typ 2-diabetes, utan insulinbehandling. Deltagarna lottades till sedvanlig vård eller ett intensivt program.

Programmet inleddes med tolv veckors energireducerad kost och träning, följt av tolv veckor med fokus på viktstabilisering. Kostersättning och återintroduktion av vanlig mat kombinerades med både styrke- och konditionsträning.

Upplägget hade utformats för att undersöka såväl diabetesremission som effekter på bland annat hjärtfunktion och kroppssammansättning.

Remission hos 54 procent

Efter 24 veckor hade 27 av 50 deltagare i interventionsgruppen, 54 procent, uppnått remission. I kontrollgruppen var motsvarande resultat två av 46, cirka fyra procent.

Remission definierades som HbA1c under 48 mmol/mol och minst tolv veckor utan blodsockersänkande läkemedel. Resultaten visade också minskad fettmassa med bevarad muskelmassa – en relevant aspekt vid behandling som innebär snabb viktnedgång.

För dietister väcker studien frågor om hur kostbehandling och fysisk träning kan samordnas när målet är både viktnedgång och bibehållen fysisk funktion.

Studien jämförde dock hela programmet med sedvanlig vård. Det går därför inte att avgöra hur mycket just träningen bidrog till resultaten. Uppföljningen var dessutom begränsad till 24 veckor, och forskarna efterlyser längre studier. Resultaten visar remission vid uppföljningen, vilket inte innebär att sjukdomen är permanent botad.

Källa: European Association for the Study of Diabetes (EASD), presentation av RESET for Remission, 30 september 2026. The Lancet Regional Health – Americas, 2026. Läs presentationen av studien.