Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Forskning

Frukt skapar bättre psykisk hälsa enligt en ny studie

Den mat vi äter påverkar direkt vår psykiska hälsa skriver Psykiatrispecialisterna i ett pressmeddelande. En studie publicerad i British Journal of Nutrition visar nämligen att förtäring av mer frukt gav färre depressiva symtom och bättre psykiskt välbefinnande, medan ett högre intag av salta snacks gav ökad ångest.

1 augusti, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Frukt skapar bättre psykisk hälsa enligt en ny studie

Under de senaste åren har forskare börjat fundera på om en förändring av kosten kan vara en väg till att förbättra psykisk hälsa. Detta koncept kommer som ett resultat av bevis som kopplar konsumtionen av näringsrika livsmedel (till exempel frukt och grönsaker) till färre psykiska problem och konsumtionen av näringsfattiga livsmedel (till exempel godis och salta snacks) till ökad stress, ångest och depression.

Det är oklart varför kosten kan påverka den psykiska hälsan, men forskarna

tror att det kan ha att göra med hur näringsämnen påverkar våra kognitiva processer. Tidigare studier har antytt att en näringsfattig kost har en negativ inverkan på kognitiv funktion, medan en näringsrik kost förbättrar den. Kognitiva brister, såsom minskad hämmande kontroll och kognitiva misslyckanden, har kopplats till sämre psykisk hälsa.

Forskarna genomförde en studie för att undersöka om kosten kan påverka den psykiska hälsan genom sin inverkan på kognition, samtidigt som de undersökte inverkan av både frekvensen och mängden frukt- och grönsakskonsumtion.

En nationellt representativ grupp på 428 personer i Storbritannien genomförde en online-undersökning där deras kostvanor, psykiska hälsa och kognitiva funktion bedömdes. Deltagarna fick ange hur ofta de åt frukt, grönsaker, sötsaker och salta snacks per dag under den senaste månaden, samt hur många portioner frukt och grönsaker de åt per dag. De genomförde också bedömningar av depression, ångest, stress och psykiskt välbefinnande. För att kontrollera för möjliga samband genomförde deltagarna även hälsorelaterade mätningar som inkluderade rökning, alkohol- och motionsvanor.

Deltagarna genomförde också en självrapporterad frågeformulär om kognitiva misslyckanden, som bedömde "uppmärksamhetsmässiga, minnesmässiga, perceptuella och handlingsrelaterade mentala brister i vardagliga uppgifter" under de senaste sex månaderna (till exempel att glömma möten och tappa saker). Därefter genomförde deltagarna Stop-Signal Task, en beteendemätning av kognitiv kontroll. Resultaten visade att frekvensen av fruktintag (men inte mängden fruktintag) positivt förutsade psykiskt välbefinnande och negativt förutsade depression, efter att ha kontrollerat för samband. Även om ytterligare experimentella data behövs spekulerar studiens författare om att "hur ofta vi konsumerar frukt kan vara viktigare än den totala mängden vi konsumerar".

Konsumtion av salta snacks (men inte sötsaker) förutsade positivt ångest. Detta stämmer överens med tidigare forskning som antyder att salt mat och snabbmat kan öka ångest. Det bör noteras att studien var tvärsnittsstudie, vilket gör riktningen av detta samband oklart. Det kan vara så att personer med högre stress och ångest äter fler näringsfattiga livsmedel som en strategi för att hantera sin ångest.

Resultaten visade också att sambandet mellan konsumtion av salta snacks och psykisk hälsa medierades av kognitiva misslyckanden. Med andra ord rapporterade deltagare som åt salta snacks mer kognitiva misslyckanden, och i sin tur, högre symtom på depression, ångest och stress samt lägre välbefinnande. Eftersom djurstudier har antytt att mättat fett kan minska minnesfunktionen kan det vara så att salta snacks som är rika på mättat fett kan påverka minnet och därmed den psykiska hälsan negativt. Intressant nog påverkade inte frekvensen av grönsaksintag den psykiska hälsan efter att ha kontrollerat för samband. Forskarna säger att detta kan bero på att de grönsaker som människor äter oftast är konserverade och tillagade, vilket kan begränsa upptaget av näringsämnen. Frukt å andra sidan tenderar att konsumeras råa.


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.