Forskning

Frukt skapar bättre psykisk hälsa enligt en ny studie

Den mat vi äter påverkar direkt vår psykiska hälsa skriver Psykiatrispecialisterna i ett pressmeddelande. En studie publicerad i British Journal of Nutrition visar nämligen att förtäring av mer frukt gav färre depressiva symtom och bättre psykiskt välbefinnande, medan ett högre intag av salta snacks gav ökad ångest.

1 augusti, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Under de senaste åren har forskare börjat fundera på om en förändring av kosten kan vara en väg till att förbättra psykisk hälsa. Detta koncept kommer som ett resultat av bevis som kopplar konsumtionen av näringsrika livsmedel (till exempel frukt och grönsaker) till färre psykiska problem och konsumtionen av näringsfattiga livsmedel (till exempel godis och salta snacks) till ökad stress, ångest och depression.

Det är oklart varför kosten kan påverka den psykiska hälsan, men forskarna

tror att det kan ha att göra med hur näringsämnen påverkar våra kognitiva processer. Tidigare studier har antytt att en näringsfattig kost har en negativ inverkan på kognitiv funktion, medan en näringsrik kost förbättrar den. Kognitiva brister, såsom minskad hämmande kontroll och kognitiva misslyckanden, har kopplats till sämre psykisk hälsa.

Forskarna genomförde en studie för att undersöka om kosten kan påverka den psykiska hälsan genom sin inverkan på kognition, samtidigt som de undersökte inverkan av både frekvensen och mängden frukt- och grönsakskonsumtion.

En nationellt representativ grupp på 428 personer i Storbritannien genomförde en online-undersökning där deras kostvanor, psykiska hälsa och kognitiva funktion bedömdes. Deltagarna fick ange hur ofta de åt frukt, grönsaker, sötsaker och salta snacks per dag under den senaste månaden, samt hur många portioner frukt och grönsaker de åt per dag. De genomförde också bedömningar av depression, ångest, stress och psykiskt välbefinnande. För att kontrollera för möjliga samband genomförde deltagarna även hälsorelaterade mätningar som inkluderade rökning, alkohol- och motionsvanor.

Deltagarna genomförde också en självrapporterad frågeformulär om kognitiva misslyckanden, som bedömde "uppmärksamhetsmässiga, minnesmässiga, perceptuella och handlingsrelaterade mentala brister i vardagliga uppgifter" under de senaste sex månaderna (till exempel att glömma möten och tappa saker). Därefter genomförde deltagarna Stop-Signal Task, en beteendemätning av kognitiv kontroll. Resultaten visade att frekvensen av fruktintag (men inte mängden fruktintag) positivt förutsade psykiskt välbefinnande och negativt förutsade depression, efter att ha kontrollerat för samband. Även om ytterligare experimentella data behövs spekulerar studiens författare om att "hur ofta vi konsumerar frukt kan vara viktigare än den totala mängden vi konsumerar".

Konsumtion av salta snacks (men inte sötsaker) förutsade positivt ångest. Detta stämmer överens med tidigare forskning som antyder att salt mat och snabbmat kan öka ångest. Det bör noteras att studien var tvärsnittsstudie, vilket gör riktningen av detta samband oklart. Det kan vara så att personer med högre stress och ångest äter fler näringsfattiga livsmedel som en strategi för att hantera sin ångest.

Resultaten visade också att sambandet mellan konsumtion av salta snacks och psykisk hälsa medierades av kognitiva misslyckanden. Med andra ord rapporterade deltagare som åt salta snacks mer kognitiva misslyckanden, och i sin tur, högre symtom på depression, ångest och stress samt lägre välbefinnande. Eftersom djurstudier har antytt att mättat fett kan minska minnesfunktionen kan det vara så att salta snacks som är rika på mättat fett kan påverka minnet och därmed den psykiska hälsan negativt. Intressant nog påverkade inte frekvensen av grönsaksintag den psykiska hälsan efter att ha kontrollerat för samband. Forskarna säger att detta kan bero på att de grönsaker som människor äter oftast är konserverade och tillagade, vilket kan begränsa upptaget av näringsämnen. Frukt å andra sidan tenderar att konsumeras råa.

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...