Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Forskning

Frukt skapar bättre psykisk hälsa enligt en ny studie

Den mat vi äter påverkar direkt vår psykiska hälsa skriver Psykiatrispecialisterna i ett pressmeddelande. En studie publicerad i British Journal of Nutrition visar nämligen att förtäring av mer frukt gav färre depressiva symtom och bättre psykiskt välbefinnande, medan ett högre intag av salta snacks gav ökad ångest.

1 augusti, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Frukt skapar bättre psykisk hälsa enligt en ny studie

Under de senaste åren har forskare börjat fundera på om en förändring av kosten kan vara en väg till att förbättra psykisk hälsa. Detta koncept kommer som ett resultat av bevis som kopplar konsumtionen av näringsrika livsmedel (till exempel frukt och grönsaker) till färre psykiska problem och konsumtionen av näringsfattiga livsmedel (till exempel godis och salta snacks) till ökad stress, ångest och depression.

Det är oklart varför kosten kan påverka den psykiska hälsan, men forskarna

tror att det kan ha att göra med hur näringsämnen påverkar våra kognitiva processer. Tidigare studier har antytt att en näringsfattig kost har en negativ inverkan på kognitiv funktion, medan en näringsrik kost förbättrar den. Kognitiva brister, såsom minskad hämmande kontroll och kognitiva misslyckanden, har kopplats till sämre psykisk hälsa.

Forskarna genomförde en studie för att undersöka om kosten kan påverka den psykiska hälsan genom sin inverkan på kognition, samtidigt som de undersökte inverkan av både frekvensen och mängden frukt- och grönsakskonsumtion.

En nationellt representativ grupp på 428 personer i Storbritannien genomförde en online-undersökning där deras kostvanor, psykiska hälsa och kognitiva funktion bedömdes. Deltagarna fick ange hur ofta de åt frukt, grönsaker, sötsaker och salta snacks per dag under den senaste månaden, samt hur många portioner frukt och grönsaker de åt per dag. De genomförde också bedömningar av depression, ångest, stress och psykiskt välbefinnande. För att kontrollera för möjliga samband genomförde deltagarna även hälsorelaterade mätningar som inkluderade rökning, alkohol- och motionsvanor.

Deltagarna genomförde också en självrapporterad frågeformulär om kognitiva misslyckanden, som bedömde "uppmärksamhetsmässiga, minnesmässiga, perceptuella och handlingsrelaterade mentala brister i vardagliga uppgifter" under de senaste sex månaderna (till exempel att glömma möten och tappa saker). Därefter genomförde deltagarna Stop-Signal Task, en beteendemätning av kognitiv kontroll. Resultaten visade att frekvensen av fruktintag (men inte mängden fruktintag) positivt förutsade psykiskt välbefinnande och negativt förutsade depression, efter att ha kontrollerat för samband. Även om ytterligare experimentella data behövs spekulerar studiens författare om att "hur ofta vi konsumerar frukt kan vara viktigare än den totala mängden vi konsumerar".

Konsumtion av salta snacks (men inte sötsaker) förutsade positivt ångest. Detta stämmer överens med tidigare forskning som antyder att salt mat och snabbmat kan öka ångest. Det bör noteras att studien var tvärsnittsstudie, vilket gör riktningen av detta samband oklart. Det kan vara så att personer med högre stress och ångest äter fler näringsfattiga livsmedel som en strategi för att hantera sin ångest.

Resultaten visade också att sambandet mellan konsumtion av salta snacks och psykisk hälsa medierades av kognitiva misslyckanden. Med andra ord rapporterade deltagare som åt salta snacks mer kognitiva misslyckanden, och i sin tur, högre symtom på depression, ångest och stress samt lägre välbefinnande. Eftersom djurstudier har antytt att mättat fett kan minska minnesfunktionen kan det vara så att salta snacks som är rika på mättat fett kan påverka minnet och därmed den psykiska hälsan negativt. Intressant nog påverkade inte frekvensen av grönsaksintag den psykiska hälsan efter att ha kontrollerat för samband. Forskarna säger att detta kan bero på att de grönsaker som människor äter oftast är konserverade och tillagade, vilket kan begränsa upptaget av näringsämnen. Frukt å andra sidan tenderar att konsumeras råa.


Dela artikeln

Geriatrik

Undernäring får egen diagnos ”Ett paradigmskifte”

För första gången får sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem ICD-11. Bakom beslutet ligger ett mångårigt internationellt arbete där svenska forskare varit drivande.

Nina Granberg 8 juli, 2026 Uppdaterades 9 juli, 2026 5 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

För Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition, innebär beslutet betydligt mer än en ny diagnoskod. Tillsammans med Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition, har hon varit drivande bakom det svenska förslaget till WHO. Arbetet skedde i nära samarbete med ESPEN och med stöd av fler än 40 nationella och internationella nutritionsorganisationer.

– Det här innebär ett paradigmskifte, säger hon.

Hittills har sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna saknat en egen diagnos i WHO:s klassifikationssystem. Däremot har ICD-systemet innehållit diagnoser för andra former av undernäring, men inte för den sjukdomsrelaterade undernäring som är vanlig inom dagens hälso- och sjukvård.

– I den nuvarande ICD-10 finns många specifika diagnoser kopplade till undernäring, till exempel olika mikronäringsbrister och tillstånd som främst är förknippade till svält. Utmaningen, framför allt i västerländsk hälso- och sjukvård, har varit att det inte har funnits någon diagnos för den sjukdomsrelaterade undernäring vi möter hos vuxna patienter.

Elisabet-Rothenberg-1
Elisabet Rothenberg, dietist och professor i geriatrisk nutrition.Kristianstad university

Avsaknaden av en egen diagnos har gjort det svårare att identifiera och dokumentera sjukdomsrelaterad undernäring på ett enhetligt sätt. Enligt Elisabet Rothenberg är det just den bristen som den nya ICD-koden ska råda bot på.

– Nu får vi en formell etikett på problemet. Det gör att hälso- och sjukvården aktivt kan identifiera och dokumentera undernäring på ett helt annat sätt än tidigare.

Beslutet väntas också få betydelse långt utanför den enskilda patientens journal.

– Syns man inte så finns man inte. Finns det ingen diagnos går det inte heller att följa förekomsten av undernäring på ett systematiskt sätt. Det blir svårt att visa hur stort problemet är, att bedriva forskning och att planera vårdens resurser.

Den nya diagnosen skapar också bättre förutsättningar för uppföljning och forskning.

– Med en diagnos kan vi börja samla statistik och följa utvecklingen över tid. Vi får bättre möjligheter att jämföra data mellan länder och att utvärdera effekten av olika nutritionsinsatser.

Diagnosen är samtidigt inte ett mål i sig, betonar Elisabet Rothenberg.

– En diagnos behandlar förstås ingen patient. Men den är en viktig förutsättning för att vi ska kunna synliggöra problemet och ge undernäring den uppmärksamhet som tillståndet förtjänar.

Lång väg till ny diagnos

När GLIM-kriterierna hade publicerats såg Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm en möjlighet att ta nästa steg. GLIM-kriterierna beskrev hur sjukdomsrelaterad undernäring skulle diagnostiseras – nu behövde de också bli en del av WHO:s internationella klassifikationssystem.

För Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm blev nästa steg att ta reda på hur ett ändringsförslag kunde lämnas till WHO.

– Vi insåg ganska snart att vägen gick via Socialstyrelsens ICD-enhet.

År 2020 lämnade enheten in det svenska ändringsförslaget till WHO. Därefter följde flera års granskning och dialog innan organisationen fattade sitt beslut.

– Det här är inget som händer över en natt. Det är resultatet av många års arbete tillsammans med kollegor från hela världen.

Från beslut till praktik

WHO:s beslut är fattat, men innan diagnosen börjar användas i svensk hälso- och sjukvård återstår införandet av ICD-11. Enligt nuvarande plan väntas Sverige gå över till det nya klassifikationssystemet 2028.

– Från att det formellt finns en diagnos till att den börjar tillämpas på bred front är nästa utmaning.

Införandet kommer enligt Elisabet Rothenberg att ta tid.

– Bland oss kliniska dietister är detta inget problem. Det är helt underbart att vi har fått en diagnos som vi kan sätta. Men innan läkare på bred front börjar använda den här diagnoskoden kommer det att ta ytterligare ett antal år.

Utmaningen handlar enligt henne inte bara om en ny diagnoskod, utan också om att förändra synen på sjukdomsrelaterad undernäring.

– Det har ju varit undernäringsproblematikens stora utmaning i alla år att många ser inte problemet. Och ser man det så förknippar man det med att det är naturligt när man blir gammal. Eller att någon är så sjuk att det inte är konstigt eller snarast naturligt att vikt förloras. 

Den nya diagnosen får också konsekvenser för dietisternas kliniska arbete.

– För dietistprofessionen är det här en oerhört viktig diagnos. Dessutom är det en diagnos som dietisten kan ställa självständigt. 

Men ytterst handlar förändringen om patienterna.

– Till syvende och sist är det helt uppenbart att ur patientens synvinkel är det förstås en fördel att alla de problem som man har identifieras och åtgärdas på ett adekvat sätt.

FAKTA

Därför spelar en diagnoskod roll

ICD (International Classification of Diseases) är WHO:s internationella klassifikationssystem för sjukdomar och hälsotillstånd. Diagnoskoder används i hälso- och sjukvården för dokumentation, statistik, forskning och planering.

Den nya diagnoskoden för undernäring hos vuxna (5B72) innebär att sjukdomsrelaterad undernäring för första gången får en egen plats i ICD-11. Det kan få flera konsekvenser:

  • Enhetligare diagnostik – vården får en gemensam diagnos för sjukdomsrelaterad undernäring hos vuxna.
  • Bättre uppföljning – förekomsten av undernäring kan följas systematiskt över tid.
  • Bättre forskningsförutsättningar – en gemensam diagnos gör det lättare att samla in och jämföra data.
  • Bättre planeringsunderlag – vården får bättre möjligheter att synliggöra behov och planera resurser.

Från GLIM till ICD – lång väg till ny diagnos

  • 2016: Det internationella samarbetet GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition) bildas.
  • 2019: GLIM publicerar internationella diagnoskriterier för undernäring.
  • 2019: Elisabet Rothenberg och Tommy Cederholm kontaktar Socialstyrelsens ICD-enhet för att undersöka hur kriterierna kan omsättas i en ny ICD-diagnos.
  • 2020: Socialstyrelsens ICD-enhet lämnar, med stöd från fler än 40 nationella och internationella nutritionsorganisationer, in ett svenskt ändringsförslag till WHO.
  • 2025: WHO beslutar att införa den nya diagnosen Undernäring hos vuxna (5B72) i ICD-11.
  • 2027: Den nya diagnoskoden träder i kraft internationellt.
  • 2028: Sverige planerar att införa ICD-11.

Läs mer:



Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 1 juli, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.