Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

"Man får ett helhetsperspektiv som man inte fått annars"

Frida Axberg har som första dietist utbildats i demensvård via Stiftelsen Silviahemmet och Karolinska institutet. Kursen ”Från cell till samhälle” tar ett brett, holistiskt grepp om demenssjukdomar.

Nina Granberg 29 januari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Yanan Li

Det var jättespännande att läsa tillsammans med andra professioner, säger Frida Axberg som i september blev diplomerad av Drottning Silvia vid en ceremoni på Drottningholms Slottsteater.

Distanskursen ”Från cell till samhälle” är den första i sitt slag där olika professioner som arbetar inom området demenssjukdom läser tillsammans. Det ger ett unikt professionellt perspektiv.

Frida Axberg, som numera driver företaget Livsnäring där hon utbildar om äldres nutrition, nappade direkt när Silviahemmet och Karolinska institutet förra året öppnade upp för dietister att söka utbildningen som ger 15 högskolepoäng

– Jag läste ihop med arbets- och fysioterapeuter, en audionom och en tandläkare. Det var väldigt mycket fokus på teamet och vad vi kan göra tillsammans. Man får ett helhetsperspektiv som man inte skulle fått annars, menar Frida Axberg.

Vad innefattar utbildningen?

– Precis som kursnamnet antyder så startar man på cellnivå med vad som händer i hjärnan när du drabbas av olika typer av demenssjukdom som vaskulär demens eller frontallobsdemens. Sen läste vi hela vägen upp till samhällsnivå och pratade om till exempel demensvänliga samhällen. Kursen tar ett holistiskt grepp kan man säga. Det är intressant att den också tar upp förebyggande perspektiv.

Varför tycker du att dietister ska gå den här kursen?

– Väldigt många äldre drabbas för eller senare. Bland 90-åringar har ungefär hälften någon form av demens. När man får gå ner på djupet så kan man också bättre förstå kopplingen till nutrition vid olika typer av demenssjukdomar och vad det får för konkreta, praktiska konsekvenser, säger hon och exemplifierar:

– Ta det här med sväljning och framförallt transittiden i munnen. Personer med Alzheimers mår inte bra av vissa dryckesbägare för att de behöver mer tid för mat i munnen. Det är tyvärr vanligt att man drar alla demenssjukdomar över en kam. Men det är ju oerhört komplext när man går ner på detaljnivå vid olika typer av demens, därför är utbildningen så bra om man som dietist ska arbeta med äldre.



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.