Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

"Man får ett helhetsperspektiv som man inte fått annars"

Frida Axberg har som första dietist utbildats i demensvård via Stiftelsen Silviahemmet och Karolinska institutet. Kursen ”Från cell till samhälle” tar ett brett, holistiskt grepp om demenssjukdomar.

Nina Granberg 29 januari, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Foto: Yanan Li

Det var jättespännande att läsa tillsammans med andra professioner, säger Frida Axberg som i september blev diplomerad av Drottning Silvia vid en ceremoni på Drottningholms Slottsteater.

Distanskursen ”Från cell till samhälle” är den första i sitt slag där olika professioner som arbetar inom området demenssjukdom läser tillsammans. Det ger ett unikt professionellt perspektiv.

Frida Axberg, som numera driver företaget Livsnäring där hon utbildar om äldres nutrition, nappade direkt när Silviahemmet och Karolinska institutet förra året öppnade upp för dietister att söka utbildningen som ger 15 högskolepoäng

– Jag läste ihop med arbets- och fysioterapeuter, en audionom och en tandläkare. Det var väldigt mycket fokus på teamet och vad vi kan göra tillsammans. Man får ett helhetsperspektiv som man inte skulle fått annars, menar Frida Axberg.

Vad innefattar utbildningen?

– Precis som kursnamnet antyder så startar man på cellnivå med vad som händer i hjärnan när du drabbas av olika typer av demenssjukdom som vaskulär demens eller frontallobsdemens. Sen läste vi hela vägen upp till samhällsnivå och pratade om till exempel demensvänliga samhällen. Kursen tar ett holistiskt grepp kan man säga. Det är intressant att den också tar upp förebyggande perspektiv.

Varför tycker du att dietister ska gå den här kursen?

– Väldigt många äldre drabbas för eller senare. Bland 90-åringar har ungefär hälften någon form av demens. När man får gå ner på djupet så kan man också bättre förstå kopplingen till nutrition vid olika typer av demenssjukdomar och vad det får för konkreta, praktiska konsekvenser, säger hon och exemplifierar:

– Ta det här med sväljning och framförallt transittiden i munnen. Personer med Alzheimers mår inte bra av vissa dryckesbägare för att de behöver mer tid för mat i munnen. Det är tyvärr vanligt att man drar alla demenssjukdomar över en kam. Men det är ju oerhört komplext när man går ner på detaljnivå vid olika typer av demens, därför är utbildningen så bra om man som dietist ska arbeta med äldre.



Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1545

Foto: AdobeStock

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.


Dela artikeln

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1750152193

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.